Tapio Salonen: Stärk de lokala politiska arenorna

Tapio SalonenTillit till andra människor brukar beskrivas som demokratins grundläggande byggstenar. Mellanmänsklig tillit antas bygga goda och trygga samhällen. Just därför borde de tidiga resultat från den nationella tillitsbarometern som jag nyligen presenterade få våra politiker att reagera.

Så här i slutspurten av valrörelsen diskuteras frågan om tillit allt oftare. Det är uppenbart att frågan är viktig både för politiker och bland människor i allmänhet. Ordet syns på valaffischer och tidningen Sydsvenskan har en serie på temat tillit där det framgår att en människas tillit kan krossas för någon som blir utsatt för ett brott.

I förra veckan presenterade jag några tidiga resultat från den nationella tillitsbarometern, som görs i samarbete mellan Ersta Sköndal Bräcke högskola och Malmö universitet. Undersökningen är en bred studie av social tillit i Sverige, och genomförs med syftet att undersöka hur tilliten ser ut på lokal nivå. Det som sticker ut i den senaste undersökningen är att resultaten visar att tilliten till lokalsamhället är som lägst i Malmö där den ligger 48,5 på en skala mellan 0 och 100. Detta kan jämföras med Stockholm som ligger på 51,5 och Göteborg på omkring 55. Skalan baseras på ett sammansatt mått utifrån tillit till grannar, människor i sitt bostadsområde och boende i kommunen.

De här resultaten borde få många beslutsfattare att reagera. Andelen låglitare i Malmö är särskilt utbredd bland lågutbildade, utrikesfödda och personer med låga inkomster. Den här gruppen koncentreras ofta i bostadsområden där hyresrätten och i synnerhet allmännyttan dominerar som bostadsform. För att lyckas skapa en inkluderande och hållbar stad måste dessa ojämlikhetsmönster hanteras på ett seriöst vis.

Samtidigt visar resultaten på en paradox för Malmö. Å ena sidan finns här är en hög andel personer som anser sig vara otrygga, å andra sidan finns det en större framtidstro i Malmö om man jämför med rikssnittet. Detta kan hänga samman med att staden är i en etableringsfas med en ung befolkning. Det finns många tecken på en positiv utveckling börjar ta fart.

Sysselsättningen i Malmö har exempelvis tagit fart efter den senaste finanskrisen och antalet sysselsatta ökar nu snabbare i Malmö jämfört med riket eller regionen. Utbildningsnivån blir allt högre, särskilt bland kvinnor. Bland Malmöbor i åldern 35-44 ligger numera andelen med minst tre års högskoleutbildning högre än landet i stort. Vi ser också en förändring när det gäller inkomstnivåerna i Malmö, som har legat betydligt lägre än i riket och andra storstäder i flera årtionden. Men de allra senaste åren har hushållsinkomsterna i staden ökat snabbare än resten av landet.

Här finns således potential till en stark utveckling, men det hänger på att denna optimism kan tas tillvara av lokalsamhället och inte minst av politikerna. Frågan är om politikerna har förmåga att förnya sig och ta till vara denna demokratiska potential?

En inkluderande samhällsutveckling innebär att ekonomiska intressen måste gå hand i hand med frågor som rör människors möjligheter till inflytande och delaktighet i sin vardag. I utformandet av Malmös bärande strukturer som gäller arbete, bostad, fritid och kultur har universitetet en viktig roll att utmana invanda föreställningar och bidra till nya hållbara och demokratiska samhällslösningar.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *