Vi behöver bli bättre på följeforskning …

De senaste dagarna har jag funderat mycket på hur Malmö högskola ska kunna nyttiggöra den kunskap i form av modeller och sociala innovationer som har utvecklats vid högskolan.
Varje dag upptäcker jag unika projekt inom både utbildning och forskning som verkligen skulle kunna bidra till att lösa olika samhällsutmaningar och till en bättre värld…

Det finns några gemensamma drag hos de aktiviteter jag spanat in under min sjätte vecka som rektor är att:

  • många projekt bedrivs i samarbete mellan olika aktörer vilket jag skulle vilja kalla för samproduktion (co-production),
  • projekten utgår ofta från ett brukar- eller användarperspektiv och har ett tydligt område för tillämpning (på kort eller lång sikt),
  • aktiviteterna har en tydlig och jämlik värdegrund som utgångspunkt.

Mitt eget ämne är aktivitetsvetenskap. Det gör att jag har lätt att se att projekten ofta handlar om att möjliggöra människors aktivitet och delaktighet i vardagen.
Min dröm i nuläget är att högskolan ska vidareutveckla dessa aktiviteter och projekt till nya paradigm, modeller, produkter och sociala innovationer som sedermera kan spridas och användas av andra. Både inom och utanför akademin.
För att göra det behöver vi i högre grad studera och publicera det vi gör, bland annat genom ”participatory action research” eller följeforskning.

En förutsättning för att vi ska lyckas med detta är att vi kan skapa mer resurser för forskning, exempelvis genom att skapa nära relationer med näringslivet men även genom att få till fler berikande samband mellan utbildning, forskning och samverkan.
Vi behöver också bli bättre på att formulera våra forskningsfrågor så att de på ett tydligt sätt definierar kunskapsgap och relevans för samhället.
En viktig utgångpunkt för vårt arbete är Strategi2020. Det är också detta dokument som utgör grunden för alla dessa karaktärsdrag som jag har upptäckt i min spaning efter fem veckor som rektor.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *