Utmaningsbaserat lärande – Att kunskapa i en föränderlig värld

Presidenten för Massachusetts Institute of Technology, Leo Rafael Reif, lyfte i början på året vikten av att det behövs mer forskning om hur vi lär för att förstå hur vi ska undervisa – ‘If we don’t know how we learn, how on earth do we know how to teach?’ Malmö högskola har sedan starten haft studenten och studentens lärande i centrum och aktivt arbetat för att åstadkomma ett mer problemorienterat än ett disciplinorienterat förhållningssätt till lärande för starkt samhällsengagemang. Exempel på studentcenterade pedagogiska metoder som används i många av våra utbildningar är problembaserat lärande, erfarenhetsbaserat lärande, inquiry based learning, interprofessionellt lärande och entreprenöriellt lärande. Gemensamt för dessa metoder är att lärandet initieras av nyfikenhet att förstå relevanta utmaningar, bygger på kollaborativa arbetsformer, att lärprocessen är snarlik forskningsprocessen och lärandet i sig är av lika vikt som att lära hur man lär.

När dessa former för lärande förenas med samverkansinslag i utbildning med målet att studenterna ska kunna uppvisa handlingskompetens och förmåga och vilja att anta samhällsutmaningar kan vi tala om utmaningsbaserat lärande (UBL). I utmaningsbaserat lärande blir både studenten och läraren partners i en samskapande lärprocess med fokus på reflektion av såväl kritiskt tänkande som kritiskt görande.

Under året har ett högskoleövergripande nätverk bestående av drygt 40 lärare etablerats med gemensamt intresse att utveckla och beforska utmaningsbaserat lärande. Det finns flera goda exempel på hur utmaningsbaserat lärande ger studenter gränsöverskridande handlingsberedskap och förmåga att agera för förbättring men vi behöver förstå mer om lärandet i denna form.

Som ett led i Malmö högskolas satsning på utveckling av och kunskap och forskning om utmaningsbaserat lärande kommer inom kort en utlysning av stöd till att under våren 2018 kunna genomföra större externa projektansökningar för forskning om utmaningsbaserat lärande. Forskning som kommer att ge oss en möjlighet att lära både om och med våra studenter och tydliggöra forskningsintegrerad utbildning.

För som sagt – om vi inte vet hur våra studenter lär, hur ska vi då veta hur vi ska lära ut och utveckla utbildningskvalitén?

Jag är nyfiken på att få höra hur du ser på begreppet utmaningsbaserat lärande i högre utbildning – skriv gärna en kommentar!

Cecilia Christersson
Vicerektor

Äntligen september!

Det är konstigt, men det är något alldeles speciellt med de sista dagarna i augusti. Luften är fylld av förväntan, och just denna augusti kändes dessa dagar särskilt välkomnande i Malmö eftersom sensommaren äntligen visade sig från sin bästa sida med ljumma kvällar och soliga dagar. På högskolor och universitet runt om i Sverige innebär denna vackra tid terminsstart, och Malmö är sannerligen inget undantag! Från att ha stått nästan tomma över sommaren fylls nu våra byggnader på sjukhusområdet och på Universitetsholmen med förväntansfulla och nyfikna studenter. Samtidigt får vi som arbetar på högskolan ny energi av den nya generationen unga människor som söker sin framtid genom utbildning och kunskap på Malmö högskola. Höst för oss är ny termin, ny energi och ännu mer framtidshopp.

Det här läsåret är ju också alldeles speciellt för oss, vi inleder som Malmö högskola och vid årsskiftet blir vi Malmö universitet, så den som läser hos oss denna hösttermin börjar studierna på en högskola men avslutar dem på ett universitet. Den formella skillnaden är kanske inte så stor – vi får rätt att på egen hand utfärda examina på forskarnivå och mastersnivå – men vi känner samtidigt att detta är ett tillfälle för vår omgivning att lära känna vår verksamhet bättre.

Vi har redan idag välkända och eftersökta utbildningar, vilket bekräftas av en fortsatt positiv utveckling i antagningen till höstens program och kurser, men vi vet också att vår forskning och våra unika samverkansmöjligheter är relativt okända i det svenska högskole- och universitetsvärlden, och än mindre internationellt. De kommande åren kommer därför präglas av att fortsätta stärka utbildningarnas kvalitet, men också att lyfta fram och stärka forskning och visa betydelsen av hur samverkan med våra samarbetspartners gör avtryck och skillnad i samhället.

När det gäller studentstaden Malmö finns det fortfarande stora utmaningar. Alla känner sig inte lika välkomna till en ny stad och till högre studier. Vi behöver därför se till att våra nya studenter, förutom en bra utbildning, också har en fungerande studiesocial tillvaro. Våra vitala studentkårer har varit energiska i att välkomna alla nya studenter och studentkårernas verksamheter kan skapa vänskapsband för livet. Men den största utmaningen av alla just nu verkar vara att ge alla våra studenter möjligheten att hitta ett tryggt boende i eller i närheten av Malmö. Tyvärr går byggandet av studentbostäder långsamt, och flyttkedjorna i Malmö ger inte utrymme för fler studenter. Detta är en utmaning där vi måste intensifiera samarbetet med kommuner och fastighetsägare.

Det här är bara några av de viktiga frågor som vi måste ta tag i det kommande året, och som prorektor ser jag särskilt fram emot det fortsatta samarbetet med studentkårerna. Tillsammans ska vi göra Malmö till en riktigt bra stad för studenter från alla hörn av Sverige och världen.

Välkommen till Malmö!
Per Hillbur
Prorektor Malmö högskola