Efter Almedalen om ”alternativa fakta” – universitetens roll allt viktigare

Almedalen 2017

Skönt att nu ha landat på Bjärehalvön efter några intressanta dagar i Almedalen. Imorgon börjar en välbehövlig semester men först vill jag sammanfatta några intryck från årets Almedalsvecka.

Det var något särskilt i år!

I år kände jag mig ännu mer stolt över den välkomnande öppenheten som sköljde över oss alla i Almedalen, redan på flygplatsen och i taxin. Värdet av att leva i ett öppet och fritt land har blivit allt tydligare för mig under det gångna året liksom den roll som universitet och högskolor har för att bidra till ett öppet samhälle. Vi har unika möjligheter att bidra vilket blev ännu tydligare i Almedalen eftersom så många seminarier handlade om förmedling av fakta och bemästrandet av ”alternativ” fakta som verkar bli alltmer legitim inom politiken men även hos medborgarna genom sociala medier.  

Jag har under dagarna i Almedalen funderat mycket på hur Malmö högskola och blivande universitet kan bidra till en mer öppen värld och bidra till att minska polariseringen mellan olika ståndpunkter och skapa ett tryggt samtalsklimat som grundar sig på vetenskapligt framtagen kunskap. Universiteten runt om i världen ska vara frizoner där det råder akademisk frihet och integritet och som värnar om mänskliga rättigheter. Genom att vi skapar och upprätthåller goda relationer mellan forskare och studenter i olika länder kan vi gemensamt stödja varandra att sprida och dela kunskap som vilar på vetenskaplig grund. Vår allra viktigaste uppgift är att bidra till att våra studenter utvecklar ett kritiskt förhållningssätt till kunskap och lär sig att kritiskt värdera och omsätta ny kunskap som är grundad på vetenskap och beprövad erfarenhet i samhället. Universiteten behöver bli mycket bättre på att förmedla nya forskningsresultat men även på att formulera forskningsfrågor tillsammans med medborgare och andra samhällsaktörer för att kunna skapa och dela kunskap som är angelägen för en hållbar samhällsutveckling utifrån ett globalt perspektiv. Jag tror att vi som forskare skulle tjäna på att arbeta närmare tillsammans med journalister för att vi på ett mer begripligt sätt ska kunna förmedla och dela våra forskningsresultat. Det är dock viktigt att tydliggöra att forskare och journalister har olika ansvar och roller och akademin behöver bli mer tydlig med hur vår kunskap produceras genom vetenskaplig teori och metodik. Vi måste ha höga kvalitetskrav på vår forskning och inte dra för långtgående slutsatser av forskningsresultat som ännu inte är generaliserbara. Förtroende för forskare är viktigare än någonsin om vi ska kunna bekämpa den tilltagande tilltron till åsikter eller alternativ fakta som inte har någon vetenskaplig grund och som kan bidra till en ökad polarisering i samhället som är förödande. 

Det har varit många intressanta diskussioner om dessa frågor i Almedalen och det som kanske är mest slående är att olika perspektiv på olika sätt har kunnat stötas och blötas. Jag saknar dock samtal om de riktigt svåra frågorna i Almedalen där alla röster kommer till tals. Vi behöver överbrygga polariseringen i samhället och skapa en trygg situation för att genomföra samtal som vilar på en vetenskaplig grund och där alla röster och perspektiv är representerade. Här har universitet och högskolor en mycket viktig roll att fylla och jag ser fram emot att Malmö universitet skapar former för dessa vetenskapligt baserade samtal som kan bidra till medborgerlig bildning och en minskad polarisering i samhället.

Kerstin Tham, rektor Malmö högskola

Min eftermiddag med SUHF i Almedalen

SUHF hade tre seminarier under onsdagen och Malmö högskola var en aktiv deltagare. ”Vilket ansvar har forskare, journalister och politiker för ett framväxande desinformationssamhälle?” var först ut och rektor Kerstin Tham tillsammans med sin företrädare Stefan Bengtsson sammanfattade. Konkret förslag från Kerstin Tham: utbilda våra doktorander i förmågan att föra ut sin forskning till omvärlden. Alla var överens om att universitetens roll som kunskapsförmedlare är allt viktigare.

Rektor Kerstin Tham tillsammans med rektor Stefan Bengtsson, Chalmers.

På SUHF diskuterades även internationalisering under rubriken ”Hur påverkas forskning och akademi i en allt mer protektionistisk värld?” och den kommande utredningen fick en del inspel. Vikten av att rekrytera internationellt lyftes och även utmaningar genom att hoten mot den akademiska världen ökar i världen och då även rörligheten för akademiker från vissa länder.

Kerstin Tham lyfte vikten av att få finansiering för att bygga långsiktiga internationella relationer som exempelvis Linnaeus Palme-finansiering. Även betydelsen av internationalisering på hemmaplan diskuterades, exempelvis genom studenter från andra delar av världen, uppvuxna både i Sverige och andra länder. Vi måste också vidga begreppet internationalisering och även inkludera ansvar för FNs globala hållbarhetsmål.

Malmö högskolas rektor Kerstin Tham (andra från höger).

Sist ut på scen var Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, kring ämnet ”Vem och vad ska styra högskolan?” I panelen satt, bland andra, Charlotta Tjärdahl, tidigare studentkårsordförande på Malmö högskola och nu ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer (andra person från höger). 

 

Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning.
Charlotta Tjärdahl, (andra från höger) tidigare studentkårsordförande på Malmö högskola och nu ordförande i Sveriges Förenade Studentkårer deltog i debatten.

Utredningen av ett nytt resurstilldelningssystem ska ligga till grund för en större reform av resursfördelningen – det är en förväntan från ministern och departementet på utredningen. Utredaren Pam Fredman till höger på bilden.
Diskussionen rörde sig också kring ett samlat anslag eller inte? Mycket förväntningar på att utredningen gräver i denna fråga för att synliggöra plus och minus.
Utredaren Pam Fredman var glad för att det fanns ett så stort engagemang för utredningen, inte bara från högskolesektorn utan även från andra sektorer. Min slutsats är att panelen lutade åt ett samlat anslag men inget hugget i sten!

Charlotte Ahlgren Moritz, vicerektor för samverkan och innovation