{"id":3313,"date":"2021-06-14T10:15:00","date_gmt":"2021-06-14T08:15:00","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/?p=3313"},"modified":"2021-06-14T10:03:35","modified_gmt":"2021-06-14T08:03:35","slug":"humtank-en-tankesmedja-for-humanistisk-forskning-och-utbildning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/2021\/06\/14\/humtank-en-tankesmedja-for-humanistisk-forskning-och-utbildning\/","title":{"rendered":"Humtank: en tankesmedja f\u00f6r humanistisk forskning och utbildning"},"content":{"rendered":"\n<p><em>F\u00f6rfattare: Christina Johansson, Docent i Internationell migration och etniska relationer och Malm\u00f6 universitets representant i Humtank.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><strong>Ett antal globala samh\u00e4llsproblem brukar lyftas fram som de viktigaste i v\u00e5r tid: klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, urbanisering, flyktingsituationen, oj\u00e4mlik f\u00f6rdelning av v\u00e4rldens tillg\u00e5ngar och nu senast global spridning av virus. Det beh\u00f6vs kunskap f\u00f6r att m\u00f6ta dessa problem; det \u00e4r m\u00e5nga \u00f6verens om. Men vad f\u00f6r slags kunskap beh\u00f6vs egentligen?<\/strong><\/p>\n\n\n\n<p>Om vi tar den p\u00e5g\u00e5ende pandemin som exempel \u00e4r det uppenbart att vi beh\u00f6ver kunskaper fr\u00e5n det naturvetenskapliga f\u00e4ltet. Vi beh\u00f6ver ta fram vacciner och mediciner och identifiera hur viruset muterar och sprids. Men den kunskapen r\u00e4cker inte. Virussjukdomar och deras spridning aktualiserar \u00e4ven fr\u00e5gor som har med samh\u00e4llsvetenskap och m\u00e4nniskan som kulturell varelse att g\u00f6ra. Den p\u00e5g\u00e5ende pandemin reser till exempel flera etiska fr\u00e5gor: Hur b\u00f6r v\u00e5rdens prioriteringar se ut? Hur b\u00f6r vacciner f\u00f6rdelas globalt och lokalt? Hur starka incitament kan och b\u00f6r ett samh\u00e4lle anv\u00e4nda f\u00f6r att s\u00e5 m\u00e5nga som m\u00f6jligt ska vilja vaccinera sig? Med andra ord, allt \u00e4r inte l\u00f6st i och med att vaccinerna \u00e4r p\u00e5 plats. Och virus drabbar m\u00e4nniskor p\u00e5 fler s\u00e4tt \u00e4n genom d\u00f6d och sjukdom. Historiker och etnologer har t.ex. lyft fram hur epidemier, vid mer \u00e4n ett tillf\u00e4lle under historien, har utgjort en gynnsam mylla f\u00f6r stigmatisering av dem som uppfattas som fr\u00e4mlingar eller avvikande. Det \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte epidemierna i sig som skapar fr\u00e4mlingsfientlighet, men de riskerar att f\u00f6rst\u00e4rka redan existerande tankefigurer. N\u00e4r det g\u00e4ller den p\u00e5g\u00e5ende pandemin \u00e4r det inte minst personer med asiatiskt utseende som har kommit att drabbats av kollektivt skuldbel\u00e4ggande p\u00e5 flera h\u00e5ll i v\u00e4rlden. Enligt rapporter fr\u00e5n USA har hatbrotten mot asiater \u00f6kat kraftigt sedan pandemins utbrott. Ovanst\u00e5ende exempel visar p\u00e5 vikten av att samh\u00e4llet inte endast prioriterar naturvetenskaplig forskning utan \u00e4ven forskning inom samh\u00e4llsvetenskap och humaniora. &nbsp;<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"683\" src=\"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/files\/2021\/06\/Humtank_2021-1024x683.png\" alt=\"\" class=\"wp-image-3314\" srcset=\"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/files\/2021\/06\/Humtank_2021-1024x683.png 1024w, https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/files\/2021\/06\/Humtank_2021-300x200.png 300w, https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/files\/2021\/06\/Humtank_2021-768x512.png 768w, https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/files\/2021\/06\/Humtank_2021-450x300.png 450w, https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/files\/2021\/06\/Humtank_2021.png 1446w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p>Humtank \u00e4r en tankesmedja som arbetar utifr\u00e5n mottot att varje samh\u00e4llsfr\u00e5ga har en humanistisk dimension. Denna tankesmedja tillkom 2014 genom ett unikt samarbete mellan de humanistiska fakulteterna p\u00e5 tolv svenska universitet och h\u00f6gskolor. Sedan 2017 har antalet l\u00e4ros\u00e4ten ut\u00f6kats till femton. Humtank verkar f\u00f6r att st\u00e4rka humanioras roll s\u00e5v\u00e4l inom som utanf\u00f6r de akademiska institutionerna. Mer precist uttryck verkar Humtank f\u00f6r:<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Att Sverige f\u00e5r en tydligt artikulerad och medveten humaniorapolitik.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Att villkoren f\u00f6r humanistisk utbildning och forskning f\u00f6rb\u00e4ttras.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Att den humanistiska kompetens som finns i samh\u00e4llet uppv\u00e4rderas.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Att humanistisk forskning och dess betydelse synligg\u00f6rs.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\"><li>Att humanistiska forskare f\u00e5r b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r att sprida sina resultat till allm\u00e4nheten.<\/li><\/ul>\n\n\n\n<p>Verksamheten leds i dag av Leif Runefelt, professor i id\u00e9historia vid S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola, och Lovisa Br\u00e4nnstedt fil. dr och forskare i antikens kultur och samh\u00e4llsliv vid Lunds universitet. Sedan f\u00f6rra sommaren har undertecknad gl\u00e4djen att vara Malm\u00f6 universitets representant.<\/p>\n\n\n\n<p>Vad g\u00f6r d\u00e5 Humtank rent konkret f\u00f6r att belysa vikten av humaniora? I korthet kan man s\u00e4ga att vi skriver rapporter, debattartiklar och anordnar seminarier och panelsamtal tillsammans med inbjudna g\u00e4ster. Viktiga arenor p\u00e5 vilka Humtank regelbundet n\u00e4rvarar \u00e4r Almedalen och Bokm\u00e4ssan och sedan f\u00f6rra h\u00f6sten \u00e4ven vetenskapsfestivalen Forskarfredag, som arbetar med att skapa dialog mellan forskare och allm\u00e4nhet.<\/p>\n\n\n\n<p>Basen i Humtanks verksamhet kan s\u00e4gas vara den \u00e5rliga rapporten, i och med att \u00e4mnet som lyfts fram i den \u00e5terkommer i de p\u00e5f\u00f6ljande seminarierna och panelsamtalen. Under \u00e5rens lopp har en rad \u00e4mnen behandlats som exempelvis humanioras potential p\u00e5 arbetsmarknaden, arbetslivsanknytning i humanistisk forskning och behovet av ett breddat samverkansbegrepp. \u00c5rets Humtank-rapport fokuserar humaniora i skolan. H\u00e4r belyses de humanistiska \u00e4mnenas villkor i den svenska skolan, framtida utmaningar, och vissa aspekter av relationen mellan humaniora i skolan och humaniora i h\u00f6gre utbildning och forskning. Den h\u00e4r rapporten, som kanske i synnerhet \u00e4r intressant f\u00f6r alla som undervisar i skolv\u00e4rlden eller p\u00e5 landets l\u00e4rarprogram, kommer att presenteras under \u00e5rets digitala upplagor av Almedalsveckan och Bokm\u00e4ssan.<\/p>\n\n\n\n<p>Humtank driver \u00e4ven en blogg d\u00e4r aktuella \u00e4mnen och ny forskning presenteras och diskuteras. Ibland skrivs inl\u00e4ggen av Humtanks egna representanter, ibland av g\u00e4stbloggare. Humtank finns \u00e4ven p\u00e5 Facebook och Twitter och tankesmedjan delar \u00e5rligen ut ett pris till en person eller organisation som har gjort viktiga insatser f\u00f6r humaniora i samh\u00e4llslivet. Senast gick priset till Kungliga biblioteket i Stockholm f\u00f6r dess arbete med att under pandemin tillg\u00e4ngligg\u00f6ra hela sitt digitala dagstidningsarkiv.<\/p>\n\n\n\n<p>Inom Humtank har vi nyligen \u00e4ven p\u00e5b\u00f6rjat arbetet med n\u00e4sta \u00e5rs rapport. Syftet med denna \u00e4r att belysa vilka strategier svenska universitet och h\u00f6gskolor har f\u00f6r humanistisk forskning \u2013 ett \u00e4mne som inte minst \u00e4r intressant f\u00f6r ett universitet som Malm\u00f6 med flera flervetenskapliga forskningsmilj\u00f6er och utbildningar. Inspiration till \u00e4mnet kom bland annat ifr\u00e5n Olso universitet, som nyligen har tagit fram en 10-\u00e5rig strategi f\u00f6r humaniora med m\u00e5let att st\u00e4rka s\u00e5v\u00e4l de humanistiska disciplinerna som tv\u00e4rvetensaklighet. En utg\u00e5ngspunkt f\u00f6r denna strategi var just att det i v\u00e5r samtid beh\u00f6vs kunskapsutveckling inom \u00e4mnen som spr\u00e5k, m\u00e4nskligt beteende, kultur, filosofi och historia. Humtank v\u00e4lkomnar denna strategi och hoppas att f\u00e5 se likande satsningar vid svenska l\u00e4ros\u00e4ten fram\u00f6ver.<\/p>\n\n\n\n<p>Om du \u00e4r intresserad av att f\u00e5 veta mer om Humtanks verksamhet kika g\u00e4rna in p\u00e5 v\u00e5r <a href=\"http:\/\/humtank.se\/\">hemsida<\/a>. D\u00e4r hittar du bland annat ovan n\u00e4mnda rapporter, blogginl\u00e4gg och l\u00e4nkar till s\u00e5v\u00e4l genomf\u00f6rda som kommande seminarier och panelsamtal.<\/p>\n\n\n\n<p><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6rfattare: Christina Johansson, Docent i Internationell migration och etniska relationer och Malm\u00f6 universitets representant i Humtank. Ett antal globala samh\u00e4llsproblem brukar lyftas fram som de viktigaste i v\u00e5r tid: klimatf\u00f6r\u00e4ndringar, urbanisering, flyktingsituationen, oj\u00e4mlik f\u00f6rdelning av v\u00e4rldens tillg\u00e5ngar och nu senast &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/2021\/06\/14\/humtank-en-tankesmedja-for-humanistisk-forskning-och-utbildning\/\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1369,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[2,4,14,3],"tags":[],"class_list":["post-3313","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-forskning","category-medarbetare","category-samverkan","category-utbildning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3313","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1369"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3313"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3313\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3315,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3313\/revisions\/3315"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3313"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3313"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/nyttfranks\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3313"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}