F\u00f6rra veckan bes\u00f6kte jag en by i Chinandega som blev v\u00e4ldigt h\u00e5rt utsatt av orkanen Mitch 1998. Trianon. Byn f\u00f6rsvann helt och m\u00e5nga omkom. Men de som \u00f6verlevde har idag format tre olika banankooperativ. Jag har bes\u00f6kt tv\u00e5 st som f\u00e5r st\u00f6d fr\u00e5n och \u00e4r del av organisationen CMR, Coordinadora Mujeres Rurales. Dessa tv\u00e5 kooperativ producerar fr\u00e4mts bananer, men ocks\u00e5 majs, ris och andra gr\u00f6nsaker och frukter. I byn Trianon finns en m\u00e4ktig mangoall\u00e9 med tr\u00e4d p\u00e5 30 meter som ger tusentals gula s\u00f6ta mangos. Jag \u00e4ter och \u00e4ter! Det finns en m\u00e4ngd olika sorters mangos h\u00e4r och jag provar alla under veckan jag \u00e4r h\u00e4r.<\/p>\n
Runt omkring byn och dess sm\u00e5 plantage som \u00e4gs av kooperativen, str\u00e4cker sig gigantiska f\u00e4lt av sockerr\u00f6r. De \u00e4gs av familjen Pela, som \u00e4ger det st\u00f6rtsa nationella f\u00f6retaget som tillverkar rom. Flor de Ca\u00f1a heter deras rom. \u00d6verallt p\u00e5 marken ligger sm\u00e5 svarta bitar som \u00e4r resultatet av grannens br\u00e4nda sockerr\u00f6r. ”De br\u00e4nner \u00e5ret om” ber\u00e4ttar Angela Rayo, som \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r det ena kooperativet . De br\u00e4nda bitarna har t.o.m. tagit sig in i huset som \u00e4r nyst\u00e4dat f\u00f6r min ankomst. \u00d6verallt! Senare ser jag r\u00f6k och svarta moln en bit bort. Medlemmarna ber\u00e4ttar att ibland \u00e5ker de med flygplan och besprutar socker\u00f6rsf\u00e4lten, som ligger precis intill deras mark. ”Vinden \u00e4r ju inte still precis, s\u00e5 vi f\u00e5r hit kemikalierna ocks\u00e5. Iband uteblir v\u00e5r sk\u00f6rd av papaya, gurka och vattenmelon pga av gifterna de sl\u00e4pper ut. D\u00e5 klagar vi s\u00e5klart.” Jag fr\u00e5gar vad familjen Pela g\u00f6r d\u00e5. ”Som alltid, betalar f\u00f6r utebliven sk\u00f6rd och forts\u00e4tter bespruta.”<\/p>\n
M\u00e5nga i byn \u00e4r magsjuka n\u00e4r jag \u00e4r d\u00e4r och jag har sv\u00e5rt att t\u00e4nka att det \u00e4r en influensa som g\u00e5r. Grundvattnet ligger n\u00e4ra, endast 3 meter ner. Jag t\u00e4nker p\u00e5 floden som vi badade i ig\u00e5r. Den rinner genom f\u00e4lten. M\u00e4nniskorna anv\u00e4nder den f\u00f6r att bevattna sina odlingar, att tv\u00e4tta sina kl\u00e4der i och att bada i. Kooperativen anv\u00e4nder sj\u00e4lva mindre och mindre kemikalier i sin produktion och har det senaste \u00e5ret b\u00f6rjat anv\u00e4nda organiskt g\u00f6dningsmedel. Angela Rayo ber\u00e4ttar att de inte vill f\u00f6rst\u00f6ra milj\u00f6n de lever i och de f\u00e5r b\u00e4ttre betalt f\u00f6r bananerna nu. ”Men det \u00e4r sv\u00e5rt och tar tid att \u00e4ndra m\u00e4nniskors mentalitet och deras produktionsmetoder. Och vad g\u00f6r det f\u00f6r stor skillnad n\u00e4r v\u00e5r granne flyger \u00f6ver oss med kemikalier! Ibland k\u00e4nns det hoppl\u00f6st men vi k\u00e4mpar f\u00f6r en b\u00e4ttre produktion och levnadsstandard.” Efter orkanen Mitch bodde vi ett hus av plast, fram tills n\u00e5gra \u00e5r sedan d\u00e5 vi tj\u00e4nat ihop pengar till att bygga ett riktigt hus,” s\u00e4ger Angela och pekar p\u00e5 sitt hus och ler.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6rra veckan bes\u00f6kte jag en by i Chinandega som blev v\u00e4ldigt h\u00e5rt utsatt av orkanen Mitch 1998. Trianon. Byn f\u00f6rsvann helt och m\u00e5nga omkom. Men de som \u00f6verlevde har idag format tre olika banankooperativ. Jag har bes\u00f6kt tv\u00e5 st som f\u00e5r st\u00f6d fr\u00e5n och \u00e4r del av organisationen CMR, Coordinadora Mujeres Rurales. Dessa tv\u00e5 kooperativ … <\/p>\n