Det f\u00f6rsta som sl\u00e5r en n\u00e4r man anl\u00e4nder till Bangladesh \u00e4r trafiken, ja, bortsett fr\u00e5n v\u00e4rmen d\u00e5. Trafiken i b\u00e5de Dhaka och Chittagong kan sammanfattas med ett ord; kaos! Det \u00e4r s\u00e5 fruktansv\u00e4rt tr\u00e5ngt p\u00e5 gatorna, rickshaws, (cykeltaxi), CNGs (trehjulingar som k\u00f6r p\u00e5 naturgas) och alla andra typer av fordon tr\u00e4ngs p\u00e5 gatorna. Ibland kan \u00e4ven ett led kossor g\u00f6ra anspr\u00e5k p\u00e5 gatuutrymmet. Utsl\u00e4ppsniv\u00e5erna \u00e4r, milt uttryckt, ofantligt h\u00f6ga. D\u00e4rtill anv\u00e4nds tutan frenetiskt av allt och alla, vilket skapar en mindre v\u00e4lkomponerad orkester av oljud. I b\u00f6rjan tyckte vi oss ana n\u00e5gon form av systematik g\u00e4llande allt tutande, men nej, det tutas f\u00f6r att det tutas skall. Men n\u00e5gonstans fungerar det (vi kommer trots allt fram), om \u00e4n tr\u00f6gt och skr\u00e4ckinjagande. F\u00f6r tillf\u00e4llet \u00e4r det f\u00f6rfattande p\u00e5 agendan, det g\u00e5r hyfsat bra men avsaknaden av ett lugnt och pluggkompatibelt st\u00e4lle f\u00f6rsvarar en del; vi kommer med all sannolikhet skriva p\u00e5 uppsatsen till sommaren ocks\u00e5.<\/p>\n
Via b\u00e5t har vi \u00e4ven f\u00e5tt se hela kuststr\u00e4ckan d\u00e4r skeppen ligger strandade. Vissa av skeppen \u00e4r om\u00f6jligt stora, vilket g\u00f6r det \u00e4nnu sv\u00e5rare att f\u00f6rest\u00e4lla sig att dessa snart ska nedmonteras f\u00f6r hand. K\u00e4nslan n\u00e4r man ser hela scenen \u00e4r obeskrivlig, n\u00e5gonstans \u00e4r man imponerad av dessa j\u00e4tteobjekten samtidigt som bakgrundskunskapen g\u00f6r att man ser de i ett annat ljus. M\u00e4nniskor d\u00f6r i arbetsrelaterade olyckor och diverse kemikalier och oljerester dumpas direkt i havet. Vidare kan ett d\u00f6dsfall inneb\u00e4ra att en familj f\u00f6rs\u00e4tts i en fruktansv\u00e4rd position, de f\u00f6rlorar inte bara en bror och son, utan riskerar \u00e4ven att bli av med huset och leva ett liv i absolut fattigdom. En tjej som jag pratade lite kort med n\u00e4r jag var i Dhaka sa: ”Sometimes I feel like we are living with a everyday high risk, by chance”. Hennes pappa hade g\u00e5tt bort i en trafikolycka. Att drabbas av en olycka i Bangladesh kan inneb\u00e4ra att livet v\u00e4nds upp och ned, oavsett om den sker i trafiken eller p\u00e5 arbetet. I fallet med v\u00e5r industri kan man fundera kring var skeppen kommer ifr\u00e5n, var de hamnar, och vem som tar risken.<\/p>\n
\/Erik & Andreas<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det f\u00f6rsta som sl\u00e5r en n\u00e4r man anl\u00e4nder till Bangladesh \u00e4r trafiken, ja, bortsett fr\u00e5n v\u00e4rmen d\u00e5. Trafiken i b\u00e5de Dhaka och Chittagong kan sammanfattas med ett ord; kaos! Det \u00e4r s\u00e5 fruktansv\u00e4rt tr\u00e5ngt p\u00e5 gatorna, rickshaws, (cykeltaxi), CNGs (trehjulingar som k\u00f6r p\u00e5 naturgas) och alla andra typer av fordon tr\u00e4ngs p\u00e5 gatorna. Ibland kan … <\/p>\n