Jag sitter i skuggan under ett tr\u00e4d i mitt nya hem i Jove Rancho. Jove Rancho \u00e4r en liten by som ligger nedanf\u00f6r bergen ungef\u00e4r en timmes bilresa fr\u00e5n Cochabambas centrum. Jag trivs v\u00e4ldigt bra h\u00e4r i mitt lerhus tillsammans med mina tv\u00e5 nyfunna v\u00e4nner, tv\u00e5 tyska volont\u00e4rarbetare som arbetar p\u00e5 en av skolorna d\u00e4r jag g\u00f6r min studie. Jag har en hund som f\u00f6ljer mig vart jag \u00e4n g\u00e5r. Hon heter Mariposa vilket betyder fj\u00e4ril p\u00e5 spanska. Varje g\u00e5ng jag g\u00e5r till h\u00e5llplatsen som ligger en 25 minuters g\u00e5ngavst\u00e5nd fr\u00e5n v\u00e5rt hus f\u00f6ljer hon efter mig. P\u00e5 v\u00e4gen m\u00f6ter vi alltid andra hundar.\u00a0 Mariposa \u00e4r v\u00e4ldigt feg och vill g\u00e4rna att jag f\u00f6rsvarar henne. Hon g\u00f6mmer sig alltid bakom mig medan jag l\u00e5tsaskastar stenar p\u00e5 hundarna s\u00e5 att de beger sig iv\u00e4g. Det kan bli v\u00e4ldigt aggressivt och otrevligt, och att smyga ut \u00e4r helt om\u00f6jligt. Mariposa har stenkoll p\u00e5 mig. Jordv\u00e4gen som f\u00f6rbinder Jove Rancho med grannbyn \u00e4r l\u00e5ng. Solen skiner p\u00e5 den rykande jordv\u00e4gen under dagarna och under dygnets m\u00f6rka timmar ligger v\u00e4gen i fullst\u00e4ndigt m\u00f6rker. Det \u00e4nda man kan urskilja \u00e4r hundarnas lysande \u00f6gon.<\/p>\n
I s\u00f6ndags var det cykelns dag, eller som de kallar det h\u00e4r, el dia del P\u00e9aton. Cykelns dag \u00e4r varje f\u00f6rsta s\u00f6ndag i m\u00e5naden. Det \u00e4r absolut f\u00f6rbjudet att k\u00f6ra bil, 2600 poliser sattes i arbete p\u00e5 Cochabambas gator bara f\u00f6r att se till att gatorna var tomma p\u00e5 bilar. Bolivianerna verkar \u00e4lska denna dag. Jag h\u00f6rde att det till och med var p\u00e5 tal att ha tv\u00e5 s\u00e5dana dagar om m\u00e5naden. Jag var i Cochabambas centrum denna dag som b\u00f6rjade med v\u00e4ldigt mycket irritation eftersom jag inte kunde ta mig hem till Jove Rancho p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt. Nu i efterhand \u00e4r jag glad \u00f6ver att f\u00e5 ha upplevt el dia del P\u00e9aton.\u00a0 Det k\u00e4ndes lite som att tiden hade stannat upp. De allra flesta restauranger, barer och butiker var st\u00e4ngda. M\u00e4nniskor l\u00e5g p\u00e5 torgets gr\u00e4smattor, musik h\u00f6rdes ur varje gath\u00f6rn, det dansades och det umgicks. Det var f\u00f6r 14 \u00e5r sedan, i september 1998 som en grupp kvinnor fr\u00e5n Cochabamba som var bekymrade \u00f6ver milj\u00f6n kom med f\u00f6rslaget att ta en paus fr\u00e5n den hektiska vardagen och andas in luften runtomkring dem. Jag m\u00e5ste s\u00e4ga att det \u00e4r otroligt hur ren luften kan k\u00e4nnas bara n\u00e5gra timmar efter alla hundratals bilar utvisats fr\u00e5n gatorna.<\/p>\n
Idag har jag bes\u00f6kt fyra olika skolor, tv\u00e5 privatskolor och tv\u00e5 kommunala skolor. De som arbetade i de kommunala skolorna var v\u00e4ldigt trevliga. De ville mer \u00e4n g\u00e4rna hj\u00e4lpa mig med min studie medan privatskolorna var v\u00e4ldigt misst\u00e4nksamma och sl\u00e4ppte knappt in mig p\u00e5 skolans omr\u00e5de.\u00a0 Hur som helst har jag ett m\u00f6te med en rektor imorgon och ett annat p\u00e5 tisdag n\u00e4sta vecka.<\/p>\n
Dagarna flyger iv\u00e4g. Ville g\u00e4rna l\u00e4gga in n\u00e5gra bilder men den d\u00e5liga internetf\u00f6rbindelsen till\u00e5ter mig inte. Nu skall jag koka soppa till min nya hund och sedan transkribera intervjuer, n\u00e5got som aldrig verkar ta slut\u2026<\/p>\n
<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Jag sitter i skuggan under ett tr\u00e4d i mitt nya hem i Jove Rancho. Jove Rancho \u00e4r en liten by som ligger nedanf\u00f6r bergen ungef\u00e4r en timmes bilresa fr\u00e5n Cochabambas centrum. Jag trivs v\u00e4ldigt bra h\u00e4r i mitt lerhus tillsammans med mina tv\u00e5 nyfunna v\u00e4nner, tv\u00e5 tyska volont\u00e4rarbetare som arbetar p\u00e5 en av skolorna d\u00e4r … <\/p>\n