Intervjuer i Bangkok.Inte som vi trodde :)

Innan jag går in på hur vi tycker själva intervjuerna har gått så måste jag tacka vår kontaktperson för att ha hjälpt oss med att organisera alla träffar och fixat och trixat med tiderna. Det måste inte varit det lättaste…så stort tack Maytinee.

Så nu har vi äntligen lämnat Bangkok efter två veckor att ha gjort fyra intervjuer av sex tänkta. Bangkok som stad är i sig helt galet stor och att bara åka runt för att hitta de olika organisationerna har varit en utmaning i sig. Även om de flesta pratar ganska bra engelska i turistområdena så har det varit lite svårt att förklara vägen dit vi ska, då vi ibland inte hittat eller glömt att ha adressen på thailändska. Men vi måste säga att vi har haft extremt tur med all hjälp vi har fått av taxi chaufförer som ringt på sina mobiler för att prata med organisationen vi skall till och suttit och verkligen frågat alla om vägen dit. Tusen tack..

Det har varit extremt intressant att göra alla intervjuer, då vi kommit till de olika organisationerna och inte vetat vad dom vet om oss, och i dom flesta fallen så har dom inte vetat vad syftet med intervjun har varit. Men återigen har vi bemöts av vänlighet och en öppenhet från våra intervju personerna. En annan aspekt som är väldigt viktig att nämna är den kring just språkliga komplikationer som kan uppstå när man gör intervjuer i Thailand. Vi har inte mailat eller pratat med några av de personer som vi har fått intervju med, den kontakten har vår kontaktperson skött. Så första kontakten har varit när vi har ringt cirka två dagar innan vi skulle träffa dom för att bekräfta mötet och har då upptäckt att deras engelska kanske inte har varit den bästa och att visa av dom skulle gärna vilja ha en tolk närvarande.

Vi har nu material som behöver transkriberas och vi har inte bestämt oss om det är tillräckligt eller om vi skall, om vi har möjlighet och allt sånt, att göra två intervjuer till. Men ni är vi på en ö som heter Ko phangan och kommer antagligen stanna här tills vi åker hem. Det känns skönt att få lite lugn och ro och kunna arbeta med uppsatsen, Bangkok är i största laget. Plus så är stranden och naturen inte fy skam det heller ;).

kontraster och saknad.

Sen med bloggninen. Men jag kom ner till Bangkok den 16´e och mötte ann-katrin i den hittills största staden jag någonsin har satt min fot i. Vi stannade där i ett par dagar och befinner oss nu på en ö som heter Koh Chang. Men imorgon bär det av till Bangkok igen för att påbörja intervjuerna nästa vecka.

Bangkok är smutsigt, skräpigt, fullt med turister och allmänt kvavt. Den första veckan av resan har jag bara velat åka hem igen. Omställningen tog längre tid än vad jag trodde men saknaden är fortfarande lika stor och jag tror inte att det kommer bli bättre med tiden. Det som har hjälp är att vi har träffat jättetrevliga människor här nere som får tiden att gå snabbare. Sedan så blir det skönt att komma igång med intervjuerna också. Jag önskade att jag kunde utveckla mer om hur jag känner inför kontrasterna och alla intryck som finns här nere, men det är svårt att precisera och beskriva känslorna och tankarna som dyker upp. Förhoppningsvis blir det lättare med tiden.

/Jonas

Allahu Akbar, tillbaka från Zanzibar

Tjenare!

Vi kom, vi såg och vi överlevde. Detta hände på Zanzibar; vi blev solbrända, åt kryddig mat, läste intervjumaterial och skrotade på stranden. Det politiska läget på stranden var stabilt, i övrigt märkte vi inte heller av några oroligheter. Nu har vi några få dagar kvar här i Kampala, dem använder vi till att leta litteratur till vår studie och säga hejdå till stan och alla människor vi jobbat och haft roligt med. Att lämna Kampala känns relativt odramatiskt, vi ser mest fram emot att sitta på Orkanen, dricka starkt kaffe och göra någonting med allt detta material som vi har samlat in.

Att göra MFS här i Kampala har varit en himla intressant upplevelse, och vi rekommenderar alla (!!!) MAH studenter att söka stipendiet. Vi är nöjda med vår tid här och det mesta har rullat på utan några större problem. Vi hoppas att det ska fortsätta i denna anda även hemma i Sverige. Vi hörs då!

Anna och Ellen,

Ps, För er som gillar fläsk och ska till Kampala, ni MÅSTE besöka Nicodemus pork joint på Sir Apollo Kaggwa Road, ni vet vart ni hörde det först!