{"id":370,"date":"2017-02-14T10:05:11","date_gmt":"2017-02-14T09:05:11","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mah.se\/martingrander\/?p=370"},"modified":"2017-03-19T23:07:13","modified_gmt":"2017-03-19T22:07:13","slug":"en-allmannytta-for-alla","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mah.se\/martingrander\/index.php\/en-allmannytta-for-alla\/","title":{"rendered":"En allm\u00e4nnytta f\u00f6r alla?"},"content":{"rendered":"

I januari publicerades artikeln ”New public housing: a selective model disguised as universal? Implications of the market adaptation of Swedish public housing” <\/span><\/a>I tidskriften International Journal of Housing Policy. I artikeln analyserar jag intr\u00e4deskraven i de kommunala allm\u00e4nnyttiga bostadsbolagen (som de s\u00e5g ut 2014) och landar i slutsatsen att allm\u00e4nnyttan av idag kanske inte s\u00e5 allm\u00e4nnyttig. Ist\u00e4llet f\u00f6r att bidra till den generella bostadspolitiken och st\u00e5 f\u00f6r ”goda bost\u00e4der f\u00f6r alla” har allm\u00e4nnyttan kommit att utvecklas till en tvetydig hybrid mellan den generella allm\u00e4nnyttan och en mer selektiv bostadssektor, det vi i resten av Europa kallar social housing. Allm\u00e4nnyttan av idag har stora lokala variationer och v\u00e4nder sig \u00e5 ena sidan mot inkomstrika hush\u00e5ll och \u00e5 andra sidan mot de allra mest inkomstfattiga hush\u00e5llen. D\u00e4remellan utest\u00e4ngs allt fler personer som har tillf\u00e4lliga inkomster eller \u00e4r beroende av bostadsbidrag och f\u00f6rs\u00f6rjningsst\u00f6d. Framf\u00f6rallt drabbar detta debutanter p\u00e5 bostadsmarknaden, ungdomar och ensamst\u00e5ende f\u00f6r\u00e4ldrar.<\/p>\n

Efter jag gjorde min studie har m\u00e5nga kommuner och bostadsbolag s\u00e4nkt kraven. Den v\u00e4gledande skriften ”En ansvarsfull uthyrningspolicy” som SABO gav ut 2016 bygger bland annat p\u00e5 forskningsresultaten fr\u00e5n projektet ”Nyttan med allm\u00e4nnyttan” d\u00e4r jag presenterade siffrorna f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen och d\u00e4r jag och forskarkollegor pekar p\u00e5 bristen p\u00e5 samband mellan en viss inkomst och uteblivna hyresint\u00e4kter. En uppf\u00f6ljning av uthyrningskraven \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng, men min uppfattning \u00e4r att det kr\u00e4vs ett tydligt v\u00e4gval f\u00f6r allm\u00e4nnyttan f\u00f6r att ingen ska falla mellan stolarna p\u00e5 den svenska bostadsmarknaden. Antingen \u00e4r allm\u00e4nnyttan allm\u00e4nnyttig och sl\u00e4pper in \u00e4ven hush\u00e5ll med begr\u00e4nsad ekonomi, eller s\u00e5 kr\u00e4vs en reform som medf\u00f6r en ny modell av social housing-karakt\u00e4r d\u00e4r \u00e4ven inkomstfattiga kan efterfr\u00e5ga en bostad. Ett s\u00e5dant v\u00e4gval beh\u00f6ver g\u00f6ras av staten, inte av kommunerna.<\/p>\n

Uppdatering; Jag utvecklar ovanst\u00e5ende resonemang i en debattartikel i Svenska Dagbladet 18 mars 2017. <\/a>Malm\u00f6 h\u00f6gskola har ocks\u00e5 intervjuat mig<\/a> om min forskning,<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"