﻿{"id":945,"date":"2018-02-23T09:10:51","date_gmt":"2018-02-23T09:10:51","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/?p=945"},"modified":"2018-02-23T09:10:51","modified_gmt":"2018-02-23T09:10:51","slug":"ann-sofi-ljung-svensson-and-therese-hellberg-presentation-of-a-research-project-and-a-phd-project","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/2018\/02\/23\/ann-sofi-ljung-svensson-and-therese-hellberg-presentation-of-a-research-project-and-a-phd-project\/","title":{"rendered":"Ann-Sofi Ljung Svensson and Therese Hellberg: Presentation of a research project and a PhD project"},"content":{"rendered":"<p>Welcome to a K3 seminar with&nbsp;Ann-Sofi Ljung Svensson, Senior Lecturer in Comparative Literature, K3, and Therese Hellberg, PhD student in Media and Communication Studies, K3.<\/p>\n<p>At the seminar, Ann-Sofi Ljung Svensson&nbsp;will present her research project&nbsp;<em>Hem till g\u00e5rden. Idyllens ideologi och estetik i ett svenskt litter\u00e4rt och popul\u00e4rkulturellt perspektiv<\/em> (funded by The Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences), and Therese Hellberg will present her PhD project&nbsp;<em>Att skapa den ideala medborgaren i folkhemmets Sverige: Upplysning, anpassning och motst\u00e5nd i svensk litteratur 1940-1955.<\/em><\/p>\n<p>The seminar will take place on Wednesday, February 28 at 10.15-12.00 in room NIC 0541 (K3 Open Studio), Niagara.<\/p>\n<p>Below are abstracts for the two talks:<\/p>\n<p>Ann-Sofi Ljung Svensson:<\/p>\n<p>Jag kommer under seminariet att presentera huvuddragen i mitt litteraturvetenskapliga projekt \u201dHem till g\u00e5rden. Idyllens ideologi och estetik\u201d, och jag ser med stort intresse fram emot era synpunkter. Studien utg\u00e5r fr\u00e5n nutidsrelevanta texter och perspektiv, som dels utforskar idyllgenrens samh\u00e4llskritiska potential och estetiska karakt\u00e4r, dels s\u00e4tter in genren i ett svenskt litter\u00e4rt och popul\u00e4rkulturellt sammanhang.<\/p>\n<p>Idyllen \u00e4r en litter\u00e4r genre med l\u00e5ng tradition och den har periodvis haft h\u00f6g prestige. I den kanoniserade svenska litteraturen under 1900-talet har landsbygdsidyllen emellertid haft en svag st\u00e4llning. F\u00f6rklaringen ligger sannolikt i f\u00f6rh\u00e5llandet till moderniteten. Sverige \u00e4r ett land som har pr\u00e4glats av moderniteten och bejakat den. Det har gett avtryck i 1900-talets litteraturkanon, som huvudsakligen omfattar skildringar av hur Sverige blir modernt. Ivar Lo-Johansson, Sven Delblanc och Kerstin Ekman \u00e4r exempel p\u00e5 f\u00f6rfattare som gestaltat Sveriges f\u00f6rvandling fr\u00e5n ett agrart till ett urbant land. De har litter\u00e4rt skildrat samh\u00e4llsutvecklingen, vilket blivit den hegemoniska diskursen \u2013 \u201dden stora ber\u00e4ttelsen\u201d \u2013&nbsp; i svensk litteraturhistorieskrivning.<\/p>\n<p>Huvudtesen i min studie \u00e4r att landsbygdsidyllen dock har anv\u00e4nts och fortfarande anv\u00e4nds f\u00f6r att fr\u00e5n olika ideologiska utg\u00e5ngspunkter ut\u00f6va djupg\u00e5ende kritik mot samh\u00e4llet genom att gestalta och diskutera alternativa samh\u00e4llsl\u00f6sningar. Under 1900-talet har i idyllens form kritik ofta riktats mot delar av den svenska v\u00e4lf\u00e4rdsstaten, dvs. folkhemmet. L\u00f6sningarna har f\u00f6rlagts till landsbygden, och omfattar \u00e4ven ekokritiska perspektiv som st\u00e5r i relation till moderniteten i allm\u00e4nhet och det svenska samh\u00e4llsbygget i synnerhet.<\/p>\n<p>Genom fem nedslag i svensk litteratur under 1900-talet och fram till idag ska idyllens samh\u00e4llskritiska och estetiska dimension och dess f\u00f6rankring i sin samtid tydligg\u00f6ras. De valda texterna \u00e4r skrivna av Karl-Erik Forsslund (1872-1941), Vilhelm Moberg (1898-1973), Astrid Lindgren (1907-2002), viss\u00e5ngaren Bernt Staf (1945-2002) och bloggaren Clara Lidstr\u00f6m (1986-). Urvalet \u00e4r gjort med avsikt att lyfta fram de perioder i den svenska nutidshistorien som kan f\u00f6rknippas med \u2019gr\u00f6na v\u00e5gor\u2019. Urvalet speglar ocks\u00e5 en popul\u00e4rkulturell medieutveckling fr\u00e5n massproducerad bok till tidningsf\u00f6ljetong, tv-film, lp-skivor och blogg. Man kan betrakta idyllgenren under det senaste seklet som ett fenomen som st\u00e4ndigt manifesterar sig i nya medieformer. Radikala l\u00f6sningar och alternativ ing\u00e5r i en \u00e5terkommande sj\u00e4lvreflexiv diskurs i moderniteten. Den moderna m\u00e4nniskan v\u00e4nder sig st\u00e4ndigt om och betraktar det hon skapat. Med min studie vill jag visa att denna diskurs under 1900-talet bl. a. tagit sig uttryck i idyllgenren, och h\u00e5llit den vid liv. Genom att st\u00e4ndigt f\u00f6rflytta sig till modernare medier har b\u00e5de genren och diskursen f\u00f6rnyat sin aktualitet.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Therese Hellberg:<\/p>\n<p>Jag kommer att ge en \u00f6vergripande presentation av mitt forskningsarbete: \u201dAtt skapa den ideala medborgaren i folkhemmets Sverige: upplysning, anpassning och motst\u00e5nd i svensk litteratur 1940\u20131955\u201d.<\/p>\n<p>I min forskning fokuseras prosafiktion skriven 1940\u20131955 av outforskade kvinnliga f\u00f6rfattare samt sakprosa utgiven under tidsperioden. Syftet med planerad forskning \u00e4r att synligg\u00f6ra f\u00f6rbisedd prosafiktion och bredda bilden av svenskt litter\u00e4rt 1940- och 1950-tal. Syftet \u00e4r ocks\u00e5 att bidra med ny kunskap om det svenska samh\u00e4llet och folkhemmet genom analys av aktualiserade texter.<\/p>\n<p>Sk\u00f6nlitteraturen ses b\u00e5de som en konstform med tolkningspotential och som medium av f\u00f6rest\u00e4llningar och perspektiv fr\u00e5n sin samtid. En intersektionell teori, utifr\u00e5n bland annat De los Reyes och Mulinari (2005), kommer till\u00e4mpas. Forskningen kommer bedrivas utifr\u00e5n ett kritiskt genusperspektiv och antagandet att nationen konstruerar genus.<\/p>\n<p>Ett urval av de aktualiserade prosaverken kommer att lyftas fram i sin helhet f\u00f6r att narratologiskt analyseras och bidra till att synligg\u00f6ra en mer komplett bild av n\u00e5gra av de fokuserade kvinnliga f\u00f6rfattarskapen. Prosafiktionen tillsammans med sakprosa kommer \u00e4ven att analyseras tematiskt genom att unders\u00f6ka hur texterna f\u00f6rh\u00e5ller sig till: moderniteten, \u00e4ktenskap, hemarbete, moderskap, sexualitet, abort, (ut)bildning, yrkesarbete samt f\u00f6rs\u00f6rjning.<\/p>\n<p>F\u00f6r forskningen utg\u00f6r det (id\u00e9)historiska och politiska skeendet kring folkhemmets uppbyggnad och framv\u00e4xt kontext. Tidigare forskning som behandlar de sociala reformer som genomf\u00f6rdes p\u00e5 1930\u201340-talet samt bidrar till att bredda bilden av litter\u00e4rt svenskt 40- och 50-tal kommer anv\u00e4ndas.<\/p>\n<p>I min presentation kommer jag \u00e4ven att lyfta fram textexempel p\u00e5 sakprosa och prosafiktion av Gertrud Lilja, Maj Hirdman och Birgit Tengroth. H\u00e4rigenom visas hur folkhemsidealen tar uttryck i texterna samt delvis texternas komplexitet, d\u00e5 de innefattar b\u00e5de anpassning till och motst\u00e5nd mot s\u00e5v\u00e4l moderniteten, nationalismen som folkhemsidealen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Welcome to a K3 seminar with&nbsp;Ann-Sofi Ljung Svensson, Senior Lecturer in Comparative Literature, K3, and Therese Hellberg, PhD student in Media and Communication Studies, K3. At the seminar, Ann-Sofi Ljung Svensson&nbsp;will present her research project&nbsp;Hem till g\u00e5rden. Idyllens ideologi och &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/2018\/02\/23\/ann-sofi-ljung-svensson-and-therese-hellberg-presentation-of-a-research-project-and-a-phd-project\/\">Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":859,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-945","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/945","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/859"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=945"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/945\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":947,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/945\/revisions\/947"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=945"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=945"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=945"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}