Welcome to a K3 seminar with Therese Hellberg, PhD student in Media and Communication Studies, K3.<\/p>\n\n\n\n
The title of the talk is: Van\u00e4ra, fattigdom och dubbelarbete: Om kvinnors platser och v\u00e4rde i folkhemmet i romaner och k\u00e5serier 1940\u20131955.<\/em><\/p>\n\n\n\n This will be Therese\u2019s 90 percent PhD seminar. Patrik \u00c5ker, Associate professor in Media and Communication Studies, S\u00f6dert\u00f6rn University College, will take on the role as discussant.<\/p>\n\n\n\n The seminar will take place on Wednesday, May 11 at 13.15-15.00. It will be a hybrid seminar. Please either come to K3 studio (NiC 0541) or join online here: https:\/\/mau-se.zoom.us\/j\/64675687916<\/a> (this is the zoom link to all K3 seminars this term).<\/p>\n\n\n\n Please notice the time!<\/p>\n\n\n\n Below is an abstract for the seminar. If you would like to have the manuscript for the seminar, please mail Therese (therese.hellberg@mau.se<\/a>).<\/p>\n\n\n\n The seminar will be held in Swedish.<\/p>\n\n\n\n Mitt doktorandprojekt syftar till att ge ny kunskap om villkor f\u00f6r olika kvinnors f\u00f6rfattarskap under perioden 1940 till 1955 samt om hur romaner och kr\u00f6nikor producerar f\u00f6rest\u00e4llningar om folkhemmet (fr\u00e4mst) som nationell gemenskap.<\/p>\n\n\n\n Romaner och kr\u00f6nikor skrivna av kvinnor, s\u00e5 kallad kvinnolitteratur, utg\u00f6r en marginaliserad popul\u00e4rlitter\u00e4r sf\u00e4r i relation till den h\u00f6glitter\u00e4ra offentligheten. Marknadsf\u00f6ring och reception tenderar att skapa en homogeniserad bild av kvinnors texter som betonar det partikul\u00e4ra, privata och moraliska. I s\u00e5v\u00e4l romaner som kr\u00f6nikor framtr\u00e4der tydligt kampen f\u00f6r att som kvinna f\u00e5 tala och bryta sig loss fr\u00e5n den underordnade mediala, litter\u00e4ra och samh\u00e4lleliga positionen. Texterna ber\u00e4ttar b\u00e5de om begr\u00e4sningar och utrymmen att uttrycka sig.<\/p>\n\n\n\n Kvinnors texter \u00e4r heterogena ber\u00e4ttelser om f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r och hinder mot att vara f\u00f6rfattare och medborgare i folkhemmet. Texterna var sannolikt mycket l\u00e4sta i sin samtid och b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s som en aktiv del i det offentliga samtalet om kvinnors platser och v\u00e4rden i folkhemmet. Idealen f\u00f6r folkhemmet \u2013 gemenskap, fattigdomsbek\u00e4mpning och konfliktfrihet \u2013 f\u00e5r sina motber\u00e4ttelser genom kvinnors skildrade upplevelser av medborgarskap. Den medborgerliga gemenskapen f\u00f6r kvinnor \u00e4r knuten till ett moderskapsideal som h\u00e5ller kvinnor i underordning i relation till m\u00e4nnen, n\u00e5got som visar sig i texterna d\u00e4r vissa texter f\u00f6rst\u00e4rker idealet och andra problematiserar det. Texterna skildrar ocks\u00e5 villkor f\u00f6r arbetarklasskvinnor och ber\u00e4ttar om att fattigdomen inte \u00e4r bortbyggd och hur denna f\u00f6rst\u00e4rker kvinnors utsatthet och brist p\u00e5 valm\u00f6jligheter. I ett par romaner diskuteras dessutom idealet om konfliktfrihet, och folkhemmets anpassning till den kapitalistiska ordningen kritiseras. Denna anpassning pekas ut som en vinst f\u00f6r kapitalisterna medan arbetares m\u00e4nniskov\u00e4rde urholkas.<\/p>\n\n\n\n I b\u00e5de de texter som kritiserar eller bekr\u00e4ftar att en kvinnas v\u00e4rde i folkhemmet \u00e4r avh\u00e4ngigt det svenska moderskapet inom \u00e4ktenskapet knyts den nationella och patriarkala ordningen till varandra. I andra skildringar luckras denna koppling upp, exempelvis genom att nationella argument \u2013 om att f\u00f6da svenska barn med goda anlag till nationen \u2013 anv\u00e4nds mot den patriarkala ordningens id\u00e9 om att moderskapet ocks\u00e5 ska ske inom \u00e4ktenskapet. Texterna skildrar ocks\u00e5 hur den patriarkala ordningen h\u00e4nger samman med den kapitalistiska och det f\u00f6rs en ras- och arvsbiologisk diskussion om synen p\u00e5 arbetarklassen, s\u00e5 kallad eugenisk rasism. Det finns en sp\u00e4nning mellan texterna i synen p\u00e5 arbetarklassen: antingen ses arbetarklassen som b\u00e4rare av s\u00e4mre arvsmassa och b\u00f6r d\u00e4rf\u00f6r exkluderas ur gemenskapen, eller skildras arbetarklassens ekonomiska och sociala f\u00f6rtryck och behovet av ut\u00f6kade sociala r\u00e4ttigheter f\u00f6r arbetarklassen f\u00f6r att arbetarklassen ska kunna inkluderas i folkhemmet.<\/p>\n\n\n\n Den oj\u00e4mlika relationen mellan k\u00f6nen synligg\u00f6rs \u00e5terkommande och kvinnors ekonomiska beroende av mannen kritiseras. Kvinnor framst\u00e4lls ocks\u00e5 som delaktiga i uppr\u00e4tth\u00e5llandet av den patriarkala och nationella ordningen genom sina roller som (blivande) m\u00f6drar och fruar som skyddar sina egna v\u00e4rden i folkhemmet genom att exkludera ogifta m\u00f6drar ur gemenskapen. Undantagsvis skildrar f\u00f6rfattare personer som s\u00f6ker efter alternativ till nationen, men enbart f\u00f6r att uppleva att det inte finns n\u00e5got. Ist\u00e4llet skildras och diskuteras olika typer av nationalism. Det finns en sp\u00e4nning mellan romanerna betr\u00e4ffande vilken nationalism som ska utg\u00f6ra grunden f\u00f6r gemenskapen i folkhemmet: medan arbetarskildringarna s\u00e4tter fattigdomen i centrum, s\u00e4tter medelklasskildringarna v\u00e4rdering och kontroll av kvinnors moderskap i centrum.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Welcome to a K3 seminar with Therese Hellberg, PhD student in Media and Communication Studies, K3. The title of the talk is: Van\u00e4ra, fattigdom och dubbelarbete: Om kvinnors platser och v\u00e4rde i folkhemmet i romaner och k\u00e5serier 1940\u20131955. This will … Continue reading