﻿{"id":1485,"date":"2021-04-22T09:02:10","date_gmt":"2021-04-22T09:02:10","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/?p=1485"},"modified":"2021-04-22T09:02:11","modified_gmt":"2021-04-22T09:02:11","slug":"therese-hellberg-folkhemmet-under-forhandling-svenskhet-och-skrivande-i-kvinnliga-forfattares-romaner-och-kaserier-under-perioden-1940-till-1955","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/2021\/04\/22\/therese-hellberg-folkhemmet-under-forhandling-svenskhet-och-skrivande-i-kvinnliga-forfattares-romaner-och-kaserier-under-perioden-1940-till-1955\/","title":{"rendered":"Therese Hellberg: Folkhemmet under f\u00f6rhandling: Svenskhet och skrivande i kvinnliga f\u00f6rfattares romaner och k\u00e5serier under perioden 1940 till 1955"},"content":{"rendered":"\n<p>Welcome to a K3 seminar with Therese Hellberg, PhD candidate in Media and Communication Studies.<\/p>\n\n\n\n<p>The title of the seminar is <em>Folkhemmet under f\u00f6rhandling: Svenskhet och skrivande i kvinnliga f\u00f6rfattares romaner och k\u00e5serier under perioden 1940 till 1955<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p>It will be Therese\u2019s 75 percent PhD seminar. Anna Williams, Professor of Comparative Literature, Uppsala University, will function as discussant. The seminar will be held in Swedish.<\/p>\n\n\n\n<p>This will be an online seminar, carried out through Zoom, and it will take place on M\u00f3nday, May 3 at 13.15-15.00. Please join here: <a href=\"https:\/\/mau-se.zoom.us\/j\/64269526158\">https:\/\/mau-se.zoom.us\/j\/64269526158<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p>Please note this seminar is <strong>on a Monday, and at 13.15<\/strong>.<\/p>\n\n\n\n<p>Below is an abstract for the seminar. If you would like the manuscript for the seminar, mail Therese at <a href=\"mailto:therese.hellberg@mau.se\">therese.hellberg@mau.se<\/a>.<\/p>\n\n\n\n<p><em>Mitt doktorandprojekt syftar till att f\u00e5 ny kunskap om villkor f\u00f6r olika kvinnors f\u00f6rfattarskap under perioden 1940 till 1955 samt om hur betydande romaner och k\u00e5serier producerar f\u00f6rest\u00e4llningar om folkhemmet som nationell gemenskap. Texterna \u00e4r betydande genom deras samtida popularitet, samtidigt som de genom k\u00f6nsbundna v\u00e4rderingar och tolkningsf\u00f6retr\u00e4den l\u00e4nge marginaliserats i forskning och historieskrivning.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Romaner och k\u00e5serier skrivna av kvinnor, s\u00e5 kallad kvinnolitteratur, \u00e4r en marginaliserad popul\u00e4rlitter\u00e4r sf\u00e4r i relation till den h\u00f6glitter\u00e4ra offentligheten. I den senare har det manliga och borgerliga framst\u00e4llts som allm\u00e4ngiltigt och v\u00e4rdefullt. Negativa v\u00e4rderingar av \u201dkvinnan\u201d placerar kvinnors texter i en egen kategori d\u00e4r det partikul\u00e4ra och privata betonas. Genom marknadsf\u00f6ring och reception tonas de id\u00e9er som utmanar det k\u00f6nskomplement\u00e4ra folkhemsbygget ned, eller som i vissa fall, lyfts s\u00e5dana id\u00e9er fram av kritiker som ett argument f\u00f6r att nedv\u00e4rdera romanerna. Den \u00e5terkommande kampen om att f\u00e5 tala och bryta sig loss fr\u00e5n den underordnade mediala, litter\u00e4ra och samh\u00e4lleliga positionen syns i f\u00f6rfattarnas texter. Den ber\u00e4ttar b\u00e5de om begr\u00e4sningar och utrymmen att uttrycka sig.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Betydelser och v\u00e4rdet av \u201dkvinnan\u201d kopplas n\u00e4ra samman med id\u00e9er om svenskhet och moderskap. Jag lyfter fram hur medborgarskapet g\u00f6rs genom de olika id\u00e9er som framtr\u00e4der i texterna om moderskap, sexualitet och (yrkes)arbete. Dessa texter skildrar ocks\u00e5 \u00e4ktenskap, abort, v\u00e5ld och v\u00e5ldt\u00e4kter. Det r\u00f6r sig om komplexa diskussioner om synen p\u00e5 och v\u00e4rderingen av kvinnan genom f\u00f6rest\u00e4llningar om vad som \u00e4r friskt och livsbejakande respektive patologiskt och vulg\u00e4rt. I de texter som kritiserar att en kvinnas v\u00e4rde i folkhemmet \u00e4r avh\u00e4ngigt det svenska moderskapet knyts den nationella och patriarkala ordningen till varandra. I andra skildringar luckras denna koppling upp. Exempelvis genom att nationella argument \u2013 om att f\u00f6da svenska barn med goda anlag till nationen \u2013 anv\u00e4nds mot den patriarkala ordningens id\u00e9 om att moderskapet ocks\u00e5 ska ske inom \u00e4ktenskapet.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>I arbetarskildringar kopplas kvinnors villkor ocks\u00e5 till fr\u00e5gor som r\u00f6r fattigdom och bristen p\u00e5 utbildning, medan borgerliga skildringar tar utg\u00e5ngspunkt i fr\u00e5gor om social van\u00e4ra. Synen p\u00e5 vad en kvinna \u00e4r och kan vara b\u00e5de fixeras och breddas i de olika ber\u00e4ttelserna. \u00d6verlag synligg\u00f6rs och kritiseras m\u00e4ns makt \u00f6ver och tillg\u00e5ng till kvinnor(s kroppar). Samtidigt g\u00f6rs ocks\u00e5 kvinnor delaktiga i att uppr\u00e4tth\u00e5lla den patriarkala och nationella ordningen som v\u00e4rderar svenska gifta m\u00f6drar \u00f6ver andra kvinnor. Exempelvis pekas delar av medelklassens kvinnor ut f\u00f6r att exkludera ogifta m\u00f6drar ur gemenskapen som ett s\u00e4tt att skydda den egna positionen som (blivande) moder och fru i folkhemmet.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p><em>Jag v\u00e4lkomnar alla synpunkter som bidrar till mitt vidare arbete med mitt doktorandprojekt.<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Welcome to a K3 seminar with Therese Hellberg, PhD candidate in Media and Communication Studies. The title of the seminar is Folkhemmet under f\u00f6rhandling: Svenskhet och skrivande i kvinnliga f\u00f6rfattares romaner och k\u00e5serier under perioden 1940 till 1955. It will &hellip; <a href=\"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/2021\/04\/22\/therese-hellberg-folkhemmet-under-forhandling-svenskhet-och-skrivande-i-kvinnliga-forfattares-romaner-och-kaserier-under-perioden-1940-till-1955\/\">Continue reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":859,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-1485","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-uncategorized"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1485","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/users\/859"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1485"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1485\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1487,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1485\/revisions\/1487"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1485"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1485"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/k3researchblog\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1485"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}