{"id":350,"date":"2013-12-05T18:56:13","date_gmt":"2013-12-05T17:56:13","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mah.se\/ihuvudetpabibliotekarien\/?p=350"},"modified":"2013-12-05T19:00:31","modified_gmt":"2013-12-05T18:00:31","slug":"rapport-fran-teachmeet-5-december-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogg.mah.se\/ihuvudetpabibliotekarien\/2013\/12\/05\/rapport-fran-teachmeet-5-december-2013\/","title":{"rendered":"Rapport fr\u00e5n Teachmeet 5 december 2013"},"content":{"rendered":"

Idag har biblioteken inom L\u00e4ros\u00e4ten Syd (ett samarbete mellan Malm\u00f6 h\u00f6gskola, Lunds unviversitet, SLU Alnarp, H\u00f6gskolan i Kristianstad och Blekinge Tekniska H\u00f6gskola) haft Teachmeet<\/a>. Teachmeet \u00e4r ett informellt s\u00e4tt att tr\u00e4ffas och presentera saker och id\u00e9er kring undervisning. P\u00e5 v\u00e5rt Teachmeet fick man prata i fem minuter och sedan fanns det tv\u00e5 minuter f\u00f6r fr\u00e5gor. Sj\u00e4lva ordningen lottade vi fram.<\/p>\n

H\u00e4r f\u00f6ljer korta sammanfattningar av de presentationerna som gjordes:<\/p>\n

Sandra Elebro fr\u00e5n Malm\u00f6 ber\u00e4ttade om en struktur f\u00f6r handledning i informationss\u00f6kning som hon arbetat sig fram till, och som hon ocks\u00e5 kommunicerar till studenten vid handledningstillf\u00e4llet. Po\u00e4ngen med att ha en struktur \u00e4r den ger st\u00f6d i handledningen, b\u00e5de f\u00f6r bibliotekarien men kanske framf\u00f6rallt f\u00f6r studenten. Det kan k\u00e4nnas tryggare f\u00f6r studenten att veta vad som kommer att h\u00e4nda under handledningssessionen.<\/p>\n

Jenny Magnusson och Helen Rasmussen, ocks\u00e5 fr\u00e5n Malm\u00f6 h\u00f6gskola, pratade ocks\u00e5 om en film de gjort f\u00f6r l\u00e4rarutbildningen om vetenskapliga texter. Film \u00e4r n\u00e5got som passar bra in i l\u00e4rarutbildningens struktur, d\u00e4r de redan anv\u00e4nder filmer i undervisningen, speciellt inf\u00f6r examensarbetet. Jenny och Helen ville h\u00e5lla det enkelt och gjorde filmen med hj\u00e4lp av iphone, ett iphonestativ och postitlappar. Filmen har sedan anv\u00e4nts i undervisning, d\u00e4r kursl\u00e4rare sett den tillsammans med studenterna och anv\u00e4nt den som underlag f\u00f6r diskussion kring k\u00e4llkritik. Filmen finns h\u00e4r: http:\/\/www.mah.se\/Bibliotek\/Stod-i-ditt-arbete\/Soka\/Vetenskapliga-texter\/<\/a><\/p>\n

Jag (Hanna Wilhelmsson) ber\u00e4ttade om en uppgift i grundl\u00e4rarutbildningen, i den utbildningsvetenskapliga k\u00e4rnan. Kursens l\u00e4randem\u00e5l handlar om att studenterna ska kunna formulera en avgr\u00e4nsad och f\u00f6r kursen central fr\u00e5ga samt s\u00f6ka, sammanst\u00e4lla och f\u00f6rh\u00e5lla sig kritiskt till relevanta k\u00e4llor f\u00f6r att belysa fr\u00e5gan ur olika perspektiv. Detta examineras genom en inl\u00e4mningsuppgift d\u00e4r studenterna ska formulera en fr\u00e5ga utifr\u00e5n barnkonventionen, s\u00f6ka information kring denna och sedan ocks\u00e5 beskriva sin informationss\u00f6kningsprocess. Det inneb\u00e4r att studenterna m\u00e5ste reflektera \u00f6ver sin informationss\u00f6kning och vad de g\u00f6r.<\/p>\n

Lena Landgren fr\u00e5n Lunds universitet talade om ett KB-finansierat (tror jag) projekt om metoder f\u00f6r utv\u00e4rdering av undervisning i informationskompetens. Syftet med projektet \u00e4r att skapa en verktygsl\u00e5da f\u00f6r att utv\u00e4rdera undervisning i informationskompetens, och \u00e4r ett samarbete med G\u00f6teborgs universitet och Huleb\u00e4cksgymnasiet i M\u00f6lnlycke. I projektet har man sammanst\u00e4llt flera olika metoder och tittat n\u00e4rmare p\u00e5 vad de utv\u00e4rderar (k\u00e4nslor (t ex upplevelser), kognition etc), och man har ocks\u00e5 testat n\u00e5gra metoder. Exempel p\u00e5 n\u00e5gra metoder som projektet tittat p\u00e5: informell utv\u00e4rdering, cats, kunskapstester, attitydunders\u00f6kning.<\/p>\n

Helen Rasmussen fr\u00e5n Malm\u00f6 ber\u00e4ttade ocks\u00e5 om spanarverkstad. Det \u00e4r en slags strukturerad metod f\u00f6r att diskutera t ex en text eller ett fenomen i grupper om 5-8 personer. Spanarverkstad har anv\u00e4nts som en metod i specialpedagogutbildningen f\u00f6r att st\u00e4rka det vetenskapliga t\u00e4nkandet hos studenterna. Nu \u00e5terkommer spanarverkstaden tre g\u00e5nger under utbildningen, och det finns en progression i valet av texter (fr\u00e5n b\u00f6rjan inga krav, tredje g\u00e5ngen m\u00e5ste studenterna v\u00e4lja en vetenskaplig artikel att spana p\u00e5). Och s\u00e5 h\u00e4r tyckte n\u00e5gra studenter:\u201dstimulerad att s\u00f6ka vidare\u201d, \u201dartikeln n\u00e5dde bara ytan\u201d, \u201dformen gynnar lyh\u00f6rdhet\u201d. Under sj\u00e4lva spanarverkstaden medverkar en observat\u00f6r som \u00e4r en l\u00e4rare eller bibliotekarie. Helen och v\u00e5r kollega Jessica Zaar har skrivit ett inl\u00e4gg p\u00e5 AKL:s blogg om hur de arbetat med spanarverkstad: Spanarverkstad som en del av den vetenskapliga strimman<\/a><\/p>\n

Jenny Magnusson fr\u00e5n Malm\u00f6 ber\u00e4ttade \u00e4ven om en annan uppgift p\u00e5 l\u00e4rarutbildningen, ocks\u00e5 i den utbildningsvetenskapliga k\u00e4rnan, men tidigare i utbildningen \u00e4n uppgiften jag ber\u00e4ttade om. Syftet med uppgiften \u00e4r att studenterna ska f\u00e5 en uppfattning om vad en vetenskaplig artikel \u00e4r. De har f\u00e5tt titta p\u00e5 olika artiklar fr\u00e5n facktidskrifter, popul\u00e4rvetenskapliga tidskrifter, svenska och internationella vetenskapliga tidskrifter och har i grupper diskuterat utifr\u00e5n vissa fr\u00e5gor: Vem skriver, vad \u00e4r det f\u00f6r typ av tidskrift etc, och sedan f\u00e5tt resonera kring varf\u00f6r n\u00e5got \u00e4r vetenskapligt och inte, vad \u00e4r det som g\u00f6r att det blir vetenskapligt. Diskussionen har f\u00f6ljts upp i helklass. Genom uppgiften fick studenterna m\u00f6jlighet att st\u00e4lla alla de fr\u00e5gor som de st\u00e4ller n\u00e4r de \u00e4r sj\u00e4lva, men nu till varandra och fick hj\u00e4lp att resonera av bibliotekarierna.<\/p>\n

Katarina Eveng\u00e5rd fr\u00e5n SLU presenterade ett s\u00e4tt att arbeta med flipped classroom och quiz som hon och en av hennes kollegor pr\u00f6vat med studenter som ska skriva kandidatuppsats. Inf\u00f6r bibliotekets undervisning tittade studenterna p\u00e5 tv\u00e5 filmer och svarade ocks\u00e5 p\u00e5 fr\u00e5gor som var t\u00e4nkta som en hj\u00e4lp f\u00f6r studenterna att reflektera \u00f6ver inneh\u00e5llet filmern. Detta gjordes med hj\u00e4lp av ett Google driveformul\u00e4r d\u00e4r filmerna b\u00e4ddats in. Ut\u00f6ver fr\u00e5gorna p\u00e5 filmen, fick studenterna ocks\u00e5 skriva om det var n\u00e5got s\u00e4rskilt de ville ha hj\u00e4lp med n\u00e4r de tr\u00e4ffade bibliotekarierna. L\u00e4raren la in filmen p\u00e5 kurssidan, sju av elva studenter hade svarat p\u00e5 fr\u00e5gorna. N\u00e5gra hade svarat fel p\u00e5 fr\u00e5gorna, vilket gav bibliotekarierna en hint om vad de beh\u00f6vde prata mer om p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningen. Det blev ett bra s\u00e4tt att kunna anpassa undervisningen till studenternas behov.<\/p>\n

Camilla S\u00f6derquist fr\u00e5n SLU ber\u00e4ttade om projektet \u201dR\u00e4tt saker i r\u00e4tt tid\u201d. Projektet handlar om att t\u00e4nka igenom hur biblioteksundervisningen ska komma in r\u00e4tt i utbildningarna och att man inte bara slentrianm\u00e4ssigt bokar in undervisning. I projektet hade man funderat \u00f6ver hur bibliotekarierna kan komma in som ett komplement<\/i>, inte ers\u00e4ttning f\u00f6r l\u00e4rare, och g\u00e4rna i dialog med dem och hur det skulle vara resurseffektivt. <\/i>\u00a0Ett annat ledord f\u00f6r projektet var dialog<\/i>, och det hade man med alla programstudierektorer. Planera<\/i> och fortbilda<\/i> var andra ledord. Sj\u00e4lva fortbildningen av l\u00e4rare hade de inte riktigt kommit till \u00e4n. Camilla menade att det h\u00e4r arbetet \u00e4r n\u00e5got vi st\u00e4ndigt m\u00e5ste jobba med, at det \u00e4r ett repetitivt arbete n\u00e5got vi m\u00e5ste g\u00f6ra igen och igen. Hon visade ocks\u00e5 en tidslinje f\u00f6r ett program som inte bara inneh\u00f6ll vilka kurser studenterna l\u00e4ser utan d\u00e4r bibliotekarierna ocks\u00e5 ritat in studenternas process och k\u00e4nslor (t ex stressade \u00f6ver formalia) vid olika tillf\u00e4llen i utbildningen f\u00f6r att kunna se n\u00e4r det kan passa att komma in.<\/p>\n

Till sist presenterade Charlotte H\u00e5kansson fr\u00e5n SLU ett projekt om internationalisering. D\u00e4r \u00e4r biblioteket med i ett st\u00f6rre projekt i samarbete med universitetet i Makerere i Uganda. Bibliotekets del handlar om Information retrieval and scienti<\/i>fic communication \u2013 global and local perspectives<\/i>, och inneb\u00e4r bl a att ta fram en gemensam doktorandkurs i informationss\u00f6kning och en workshop om open access. Kursen kommer att g\u00e5 p\u00e5 campus i Makerere och ha deltagare fr\u00e5n SLU, Makerere och n\u00e5gra fler afrikanska universitet.<\/p>\n

Och sen var en inspirerande teachmeeteftermiddag slut (eftersom stormen Sven gjorde att vi fick st\u00e4lla in det inplanerade pubbes\u00f6ket).<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Idag har biblioteken inom L\u00e4ros\u00e4ten Syd (ett samarbete mellan Malm\u00f6 h\u00f6gskola, Lunds unviversitet, SLU Alnarp, H\u00f6gskolan i Kristianstad och Blekinge Tekniska H\u00f6gskola) haft Teachmeet. Teachmeet \u00e4r ett informellt s\u00e4tt att tr\u00e4ffas och presentera saker och id\u00e9er kring undervisning. P\u00e5 v\u00e5rt Teachmeet fick man prata i fem minuter och sedan fanns det tv\u00e5 minuter f\u00f6r fr\u00e5gor. … <\/p>\n