N\u00e4sta p\u00e5 tur att presentera sin forskning \u00e4r Emilia Fr\u00f6lich som antogs som doktorand i historia och historiedidaktik h\u00f6sten 2017. I det h\u00e4r inl\u00e4gget ber\u00e4ttar Emilia mer om sitt projekt kring reggae och musik. Intervjun genomf\u00f6rdes h\u00f6sten 2021. <\/p>\n\n\n\n
N\u00e4r antogs du som doktorand och vad gjorde du innan?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Jag \u00e4r doktorand p\u00e5 Malm\u00f6 Universitet i historia och historiedidaktik, antagen 2017. Dessf\u00f6rinnan jobbade jag som internationell handl\u00e4ggare. D\u00e5 hade jag hand om Malm\u00f6 Universitets utbytesstudenter fr\u00e5n l\u00e4rarprogrammen, b\u00e5de v\u00e5ra egna och de som kom utifr\u00e5n.<\/em><\/p>\n\n\n\n Jag har en bachelor i socialantropologi fr\u00e5n School of African and Oriental Studies, en del av University of London. Jag har sen fortsatt mina studier och har en tv\u00e4rvetenskaplig mastersutbildning fr\u00e5n Malm\u00f6 Universitet (d\u00e5 h\u00f6gskola) i internationell migration och etniska relationer.<\/em><\/p>\n\n\n\n Vad forskar du om?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Mitt forskningsprojekt har en historiedidaktisk ansats och unders\u00f6ker hur vi anv\u00e4nder historia och ger det f\u00f6rflutna mening i v\u00e5r samtid. Mitt fokus ligger p\u00e5 de f\u00f6rflutna representationer som finns i popul\u00e4rkulturen och min empiri utg\u00e5r ifr\u00e5n den svenska reggaescenen. Jag g\u00f6r olika nedslag i reggaekulturen och studerar bland annat l\u00e5ttexter och reggaetatueringar, och anv\u00e4nder mig ocks\u00e5 av intervjuer med olika reggaefans och mediamaterial.<\/em><\/p>\n\n\n\n Vad fick dig att intressera dig f\u00f6r just musik- och reggaescenen som forskningsomr\u00e5de?<\/p>\n\n\n\n N\u00e4r jag l\u00e4ste min masterutbildning blev mitt forskningsintresse lite mer specialiserat. Jag ins\u00e5g att jag var intresserad av samspelet mellan musik, kultur och identitet. Min mastersuppsats fokuserade p\u00e5 en d\u00e5 ganska ny brittisk musikgenre som heter Dubstep, som har r\u00f6tter i den karibiska musiktraditionen, men fr\u00e4mst best\u00e5r av elektroniska sounds. Jag tyckte dubstep var intressant som ett kulturellt fenomen, eftersom genren belyste de transnationella processer som existerar inom den globala musikv\u00e4rlden, d\u00e4r lokala traditioner och kulturella uttryck mobiliseras och tillskrivs nya meningar i nya kontexter.<\/em><\/p>\n\n\n\n Sedan tio \u00e5r tillbaka har jag med varierande regelbundenhet varit aktiv i den lokala reggaescenen i Malm\u00f6, b\u00e5de som klubb\/konsert-bes\u00f6kare och som DJ. Utifr\u00e5n mina personliga erfarenheter och de musikrelaterade sociologiska texter som jag l\u00e4st under mina studier b\u00e5de i Sverige och London tyckte jag att den svenska reggaescenen var ett intressant f\u00e4lt att unders\u00f6ka djupare. Reggaen inneh\u00e5ller en stark motst\u00e5ndskraft, som i den jamaicanska kontexten ber\u00f6r fr\u00e5gor om kolonialism och vit hegemoni. En av de inledande fr\u00e5gor som jag intresserade mig f\u00f6r var just hur ett vitt majoritetssamh\u00e4lle som Sverige, d\u00e4r m\u00e5nga av de akt\u00f6rer som utg\u00f6r den svenska reggaescenen \u00e4r vita, f\u00f6rh\u00e5ller sig till den svarta erfarenhet av kolonialt och rasistiskt f\u00f6rtryck, som s\u00e5 ofta skildras i den jamaicanska roots reggaen. Vilken politisk medvetenhet g\u00e5r att urskilja i den svenska reggaen? P\u00e5 vilket s\u00e4tt identifierar man sig med reggaemusik? Och hur f\u00f6rh\u00e5ller man sig till de f\u00f6rflutna representationer som \u00e5terkommer i b\u00e5de den lokala och globala reggaekulturen?<\/em><\/p>\n\n\n\n Vi har redan snuddat p\u00e5 det i f\u00f6reg\u00e5ende fr\u00e5ga men hur t\u00e4nker du dig att din forskning kan anv\u00e4ndas i framtiden?<\/strong><\/p>\n\n\n\n Detta \u00e4r en fr\u00e5ga som jag st\u00e4llt mig ofta, eftersom jag tycker det \u00e4r viktigt att mitt forskningsresultat bidrar till n\u00e5gon form av meningsfull kunskap. Som jag ser det belyser min forskning hur vi f\u00f6rst\u00e5r och kommunicerar historia just i v\u00e5rt vardagsliv och vilken betydelse popul\u00e4rkulturen har i m\u00e4nniskans f\u00f6rst\u00e5else av det f\u00f6rflutna. Jag t\u00e4nker mig att historisk kunskap \u00e4r n\u00e5got som sker genom m\u00e4nniskans olika sociala och kulturella interaktioner i vardagen, inte enbart genom etablerade historiska narrativ. Genom att studera hur det f\u00f6rflutna anv\u00e4nds, gestaltas och kommuniceras i den svenska reggaekulturen p\u00e5minner min avhandling om att m\u00e4nniskans f\u00f6rst\u00e5else av det f\u00f6rflutna ocks\u00e5 sker genom \u2019inofficiella\u2019 kunskaper, knutna till ett personligt meningsskapande.<\/em><\/p>\n\n\n\n