Jag har arbetat som gymnasiel\u00e4rare sedan 2006, n\u00e5got jag har trivts mycket bra med. Jag uppfattar l\u00e4raryrket som mycket meningsfullt och skolan som en otroligt sp\u00e4nnande milj\u00f6 att vistas och verka i. \u00c5r 2016 fick jag p\u00e5 grund av det \u00f6kade antalet nyanl\u00e4nda elever en ny anst\u00e4llning, vilken huvudsakligen var f\u00f6rlagd till introduktionsprogrammen. Detta gjorde ett betydande intryck p\u00e5 mig. N\u00e4r jag av en bekant uppmuntrades att s\u00f6ka en doktorandtj\u00e4nst i historia och historiedidaktik under v\u00e5ren 2017, f\u00f6rfattade jag en ans\u00f6kan som fokuserade p\u00e5 unga m\u00e4nniskor och identitet i en migrationskontext. Unders\u00f6kningens ramar var dock t\u00e4mligen l\u00f6sa inledningsvis och projektet har skiftat form en hel del sedan dess.<\/p>\n\n\n\n
Kan du ber\u00e4tta lite mer om ditt projekt s\u00e5som det ser ut idag?<\/em><\/p>\n\n\n\n I mitt p\u00e5g\u00e5ende avhandlingsarbete utforskar jag unga m\u00e4nniskors minnen av sin flykt. Deltagarna i studien har flytt av olika sk\u00e4l och fr\u00e5n olika l\u00e4nder, men de f\u00f6renas i att de har tagit sig till Sverige via irregulj\u00e4ra migrationsrutter och kategoriserats som ensamkommande n\u00e4r de anl\u00e4nt till Sverige. Det \u00f6vergripande syftet \u00e4r att unders\u00f6ka s\u00e5v\u00e4l vad<\/em> som hur<\/em> deltagarna minns flykten, med fokus p\u00e5 b\u00e5de f\u00f6rh\u00e5llanden och h\u00e4ndelser. Vidare intresserar jag mig f\u00f6r de representationer av tid och rum som f\u00f6rekommer i minnet av flykten och hur minnet av den egna flykten relaterar till andras minnen, ber\u00e4ttelser, representationer och historiska h\u00e4ndelser. Migration och flykt betraktas n\u00e4mligen i studien som sammanhang som medf\u00f6r specifika f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r minnets relation till tid och rum. Avhandlingen struktureras utifr\u00e5n en indelning av migrationsprocessen i tre delar: platsen som l\u00e4mnas, sj\u00e4lva f\u00f6rflyttningen i tid och rum samt tiden efter ankomst. Migrationsprocessens tre delar har utgjort teman f\u00f6r de samtal som f\u00f6rts med studiens deltagare och det \u00e4r dessa muntliga k\u00e4llor som \u00e4r studiens prim\u00e4ra k\u00e4llmaterial.<\/p>\n\n\n\n Det \u00e4r tidsperioden fr\u00e5n sent 90-tal till 2015 som st\u00e5r i fokus i unders\u00f6kningen; en p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt sp\u00e4nnande tid som k\u00e4nnetecknas av s\u00e5v\u00e4l kontinuiteter som betydande f\u00f6r\u00e4ndringar vad g\u00e4ller den f\u00f6rda migrationspolitiken. \u00c5r 2015 ans\u00f6kte strax \u00f6ver 160 000 m\u00e4nniskor om asyl i Sverige, varav 35 000 var ensamkommande. H\u00e4ndelsen f\u00f6ranledde en intensiv debatt om svensk migrationspolitik och resulterade s\u00e5 sm\u00e5ningom i en sk\u00e4rpt migrationslagstiftning. Under perioden sker samtidigt en framv\u00e4xt av en social och i viss m\u00e5n politisk r\u00f6relse kring flyktingars och ensamkommandes r\u00e4ttigheter, en r\u00f6relse som v\u00e4xer fram i samspel med etablerad politik och delar av civilsamh\u00e4llet. Den s.k. flykting- eller migrationskrisen \u00e5r 2015 har en central betydelse f\u00f6r deltagarna i studien som i stor utstr\u00e4ckning relaterar minnet av den egna flykten till denna h\u00e4ndelse.<\/p>\n\n\n\n Vad fick dig att intressera dig f\u00f6r just de h\u00e4r aspekterna av migration?<\/em><\/p>\n\n\n\n Som l\u00e4rare p\u00e5 gymnasiets introduktionsprogram har jag tr\u00e4ffat m\u00e5nga nyanl\u00e4nda elever \u00f6ver \u00e5ren, som kategoriserats som ensamkommande n\u00e4r de anl\u00e4nt till Sverige. Vid ett tillf\u00e4lle blev jag inbjuden av n\u00e5gra elever till en filmvisning arrangerad av R\u00e4dda Barnen. Filmen, d\u00e4r fyra ungdomar ber\u00e4ttade om sin flykt, gjorde starkt intryck p\u00e5 mig. Deras skildringar gav dels en inblick i den samtida irregulj\u00e4ra migrationen, s\u00e5som \u00f6verfarten \u00f6ver Medelhavet. Men filmen satte ocks\u00e5 ljuset p\u00e5 relationen mellan minne, historia och migration. Migranters erfarenheter av europeisk gr\u00e4ns- och migrationspolitik har alltmer kommit att medieras och medialiseras och i en svensk kontext har personliga minnen och ber\u00e4ttelser efterfr\u00e5gats fr\u00e5n de som flytt eller de som engagerade sig i mottagandet av nyanl\u00e4nda \u00e5r 2015. Efterhand v\u00e4xte d\u00e4rf\u00f6r andra fr\u00e5gor fram och fick f\u00f6retr\u00e4de i unders\u00f6kningen s\u00e5som: vilka minnen av flykt f\u00e5r h\u00f6ras och vilka f\u00e5r inte h\u00f6ras? Och vad h\u00e4nder n\u00e4r det personliga minnet f\u00f6rs\u00e4tts i en annan ram och g\u00e5r fr\u00e5n en personlig sf\u00e4r till en offentlig s\u00e5dan? F\u00f6r att kunna besvara dessa fr\u00e5gor har jag f\u00f6ljt 13 unga m\u00e4nniskor \u00f6ver n\u00e5gra \u00e5r f\u00f6r att f\u00f6lja minnets variationer och samspelet mellan det f\u00f6rflutna och den st\u00e4ndigt skiftande samtiden.<\/p>\n\n\n\n Hur t\u00e4nker du dig att din forskning kan bidra till v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av migration?<\/em><\/p>\n\n\n\n Inledningsvis hoppas jag att unders\u00f6kningen ska inneb\u00e4ra en del empiriska vinster. Eftersom den irregulj\u00e4ra migrationen av idag oftast inte st\u00e5r i relation till en specifik v\u00e4rldspolitisk h\u00e4ndelse, utan snarare ing\u00e5r i en kedja av f\u00f6rh\u00e5llanden och h\u00e4ndelser, riskerar den att f\u00f6rbli obeforskad inom migrationshistorien. H\u00e4r fyller det muntliga k\u00e4llmaterialet en viktig funktion f\u00f6r att belysa en samh\u00e4llsf\u00f6r\u00e4ndring underifr\u00e5n. Jag \u00e4r mycket inspirerad av historikern Peter Gatrell som argumenterar f\u00f6r att samtida flyktingkriser ska s\u00e4ttas i ett st\u00f6rre historiskt sammanhang f\u00f6r att visa att det p\u00e5st\u00e5tt episodiska r\u00f6rande flyktingkriser likv\u00e4l kan betraktas som systematiska drag, k\u00e4nnetecknande f\u00f6r perioden fr\u00e5n sent 1800-tal. Jag vill d\u00e4rf\u00f6r ta fasta p\u00e5 historievetenskapens f\u00f6rm\u00e5ga att problematisera det som \u00e4r f\u00f6r handen och f\u00f6rgivettaget.<\/p>\n\n\n\n Vidare omfattar unders\u00f6kningen b\u00e5de det sammanhang i tid och rum som flykten \u00e4gde rum i och det sammanhang i vilket minnet artikuleras. Unders\u00f6kningen f\u00f6rh\u00e5ller sig s\u00e5ledes till tv\u00e5 tidsliga och rumsliga sammanhang. D\u00e4rf\u00f6r hoppas jag att jag genom att f\u00f6lja minnet \u00f6ver tid kan ge upphov till nyanserade insikter kring minnets relation till historiska h\u00e4ndelser och processer.<\/p>\n\n\n\n Vilken har varit din roligaste upplevelse hittills under doktorandtiden?<\/em><\/p>\n\n\n\n Den mest lustfyllda upplevelsen under doktorandtiden hittills var n\u00e4r vi som nyantagna doktorander blev inbjudna att n\u00e4rvara vid ESSHC, European Social Science History Conference<\/a>, i Belfast 2018. V\u00e5ren hade just kommit till Belfast, n\u00e5gra veckor tidigare \u00e4n i Sverige, och inne p\u00e5 universitetsomr\u00e5det stod tr\u00e4den i rosa blom. Under de dagar som konferensen varande gick vi runt p\u00e5 universitetsomr\u00e5det och tog del av en m\u00e4ngd olika presentationer. Det var \u00f6gon\u00f6ppnande f\u00f6r mig att f\u00e5 se bredden i det historievetenskapliga forskningsf\u00e4ltet s\u00e5 tidigt under doktorandtiden. Att v\u00e5r institution p\u00e5 detta s\u00e4tt introducerade oss f\u00f6r den internationella milj\u00f6n och d\u00e4rmed po\u00e4ngterade vikten av att ta del av och dela med sig av sin forskning \u00e4r jag v\u00e4ldigt tacksam f\u00f6r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" N\u00e4sta person att intervjuas i serien om institutionens p\u00e5g\u00e5ende forskningsprojekt \u00e4r Emma Hall som h\u00e4r ber\u00e4ttar mer om sitt projekt och ett minne fr\u00e5n en internationell konferens. Intervjun gjordes sommaren 2021. Ber\u00e4tta lite kort om dig sj\u00e4lv: Jag har arbetat som gymnasiel\u00e4rare sedan 2006, n\u00e5got jag har trivts mycket bra med. Jag uppfattar l\u00e4raryrket som … <\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/blogg.mah.se\/historiskastudier\/files\/2021\/08\/Entre-Niagara-1.jpg\")