Om open access – världsförbättrares respektive esoterikers intentionalitet

Förenklat betyder att öppen (eller fri) tillgång (aka open access) i akademiska sammanhang att publicera vetenskaplig information på Internet så att det blir gratis för läsaren att använda den. Politiska krafter, synliggjorda på hemmaplan i innevarande forskningsproposition, arbetar i riktning att, åtminstone skattefinansierade, forskningsresultat ska publiceras omedelbart open access, även om realiseringstakten inte blir så snabb som den – trots ruckad tidplan – radikala Plan S förespråkar.

Antalet och andelen open access publikationer ökar stadigt trots att många förlag och vissa delar av akademin arbetar i annan riktning. Och långt ifrån alla forskningsfinansiärer har undertecknat Plan S. Till skillnad från Forte, Formas och Vinnova, vill till exempel Vetenskapsrådet avvakta med implementeringen. Oavsett denna resistens, ser det ut som om open access-konceptet fortsatt kommer att vinna terräng.

Men om vi för en stund lämnar för- och nackdelarna med open access därhän, och istället fördjupar diskussionen kring vad öppen tillgång egentligen betyder för användaren, kan kanske nytt tankegods tillföras debatten.

Att en publikation är fritt tillgänglig betyder som sagt att den kan läsas gratis via Internet till skillnad från publikationer som är inlåsta bakom olika typer av betal-väggar. Det är alltså principen om fri tillgång som anhängarna av open access värnar om. Men fri tillgång i detta sammanhang behöver inte betyda att publikationen är tillgänglig i alla bemärkelser, speciellt inte när en potentiell användare utanför högskolesektorn får ge sin syn på saken.

Dilemmat för en sådan användare kan nämligen sammanfattas som ”läst, men inte förstått”. Med andra ord: även om den vetenskapliga publikationen har gjorts fritt tillgänglig enligt konstens alla regler, förmår läsaren av olika anledningar inte att tillgodogöra sig innehållet. Gapet mellan läsarens och författarens förståelse av saken i fråga har inte förmått att slutas. Och gapet varken kan eller ska slutas alla gånger, eftersom publikationer i vetenskapliga fora i allmänhet har andra forskare i åtanke som målgrupp.

Med detta utvidgade sätt att se på tillgänglighet, är det enbart de publikationer som tillgodoser behoven hos en målgrupp bortom de ”närmast sörjande” (forskarkollegerna) som kan göra anspråk på att vara äkta fritt tillgängliga. För en yrkeskår eller de kunskapstörstande delarna av allmänheten betyder därför gratis tillgång inte nödvändigtvis att publikationen är tillgänglig i den bemärkelsen att innehållet i den kan tillgodogöras.

I sammanhanget kan begreppet intentionalitet vara värt att införa; det vill säga vilken avsikt som den forskande personen har med sin forskning. Skrivande och vetenskaplig publicering kommer att skilja sig åt mellan följande två stereotyper som, i väntan på bättre benämningar, vi kan kalla ”världsförbättrare” respektive ”esoteriker”.

I det första fallet har forskaren en intention att med hjälp av sina forskningsresultat på ett eller annat sätt bidra till en förändring av omvärlden, till exempel bekämpa sociala orättvisor eller minska miljöförstöringen. Världsförbättrarens patos och engagemang gör att hens forskningsresultat ofta förs ut till berörda parter på flera sätt (till exempel: föredrag, media-framträdanden och paneldebatter) än enbart genom äkta fritt tillgängliga vetenskapliga publikationer, det vill säga sådana som är ämnade för en utvidgad läsekrets; utanför akademin. En stor kontaktyta kan inspirera till förnyelse av katalogen med forskningsfrågor och till att förfina argumentationen, men om forskaren lägger allt krut på den utåtriktade verksamheten, infinner sig faran att forskningsresultaten inte alla gånger får chans att genomgå den rigorösa kvalitetssäkrande peer-reviewprocess som de förtjänar. Allegorin här blir att föräldern (forskaren) håller avkomman (en publikation av forskningsresultat) i handen till dess att den har vuxit upp, det vill säga gett ett avtryck i samhället genom att publikationen har tillgängliggjorts i vidsträckt bemärkelse.

Esoterikern däremot är enbart intresserad av att starta om på ny kula och motsvarar därmed föräldern som överger barnet i ett tidigt stadium för att sedan skaffa sig ett nytt barn – det vill säga skriva en ny publikation som enbart används inom-akademiskt. Intresset för att gör ett avtryck i samhället är marginellt. På ett sätt kan man säga att forskningen utförs för forskningens egen skull. Inget ont i det, men om forskningsresultaten ska ingå i en större kontext behövs i så fall en intermediär. Vetenskapsjournalister och -kommunikatörer har här en uppgift att adoptera dessa forskningsresultat och se till att de kommer till en större läsekrets kännedom. Populariseringen är inte minst till för att allmänheten ska få en bild av vetenskapliga framsteg och vad skattepengarna går till; en viktig del av akademins nödvändiga förtroendeskapande beträffande forskning.

Nu är ju saker långt ifrån så här svart/vita, och dessutom kan det ske förskjutningar under en individs forskarkarriär (se ett exempel här). Variation i intentionalitet bland forskande personal innebär därför att alla forskare inte till varje pris måste ägna tid åt att popularisera och omsätta forskningsresultat i samhället (även om det vore önskvärt). Universitets och högskolors så kallade samverkansuppdrag i Högskolelagen åvilar lärosätet och det är nog bäst att universitetens personal sysslar med vad de är skickligast på och har fallenhet för. Varje individs inre drivkraft spelar stor roll härvidlag. Naturligtvis ska alla medarbetare uppmuntras och lockas att dela forskningsresultat utanför akademin, men det hjälper föga att vifta med Högskolelagen eller på top-down-manér kommendera fram ett tillgängliggörande i den vidsträckta bemärkelsen som vi här talar om.

I de fall som en forskares avsikt inte är tillräcklig utåtriktad, kan man tänka sig att adoptivföräldrar behöver komma in i bilden; vetenskapsjournalister och -kommunikatörer för att popularisera forskningsresultat samt lämpade entreprenörer för att kommersialisera desamma.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *