Universitetskanslersämbetets utvidgade uppdrag och planerad kvalitetssäkring av forskning

Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har som bekant fått en ny instruktion som betyder att deras uppdrag utökas från att gälla kvalitetssäkring av utbildning till att omfatta kvalitetssäkring av hela verksamheten, det vill säga även forskning och samverkan. UKÄ fick i sitt regleringsbrev också ett uppdrag att vidareutveckla det nationella systemet för kvalitetssäkring så att det också omfattar kvalitetssäkring av forskning i enlighet med vad regeringen redovisar i propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft. Det är tydligt och bra att all kvalitetssäkring av lärosätena sköts av en och samma myndighet så att granskningarna får möjlighet att genomföras på ett synkroniserat sätt.

Tidigare i april redovisade UKÄ sitt regeringsuppdrag i rapporten Kvalitetssäkring av forskning. Inledningsvis konstateras att kvalitetssäkring av forskning följer delvis en annan logik som inte är lika styrd av Högskoleförordningen jämfört med kvalitetssäkring av utbildning. Kollegial granskning av forskning är därtill inarbetad i lärosätenas kvalitetskultur vid bland annat: rekrytering, ansökan om externa medel, seminarieverksamhet, handledningstillfällen, konferenser, disputation och publicering. Kvalitetssäkring av forskning innebär att resultaten från dessa ständigt pågående granskningar samlas in och används som underlag i strategiska beslut för att höja kvaliteten i forskningen. Eller, med andra ord: en välfungerande förbättringscykel är en förutsättning för upprätthållande av den akademiska kvalitetskulturen.

UKÄ kommer inte att utvärdera själva forskningen, utan lärosätenas interna system och processer för att kvalitetssäkra forskning. Granskningen ska vara både kontrollerande och kvalitetsutvecklande. För att tillföra kvalitetssäkring av forskning till det nationella kvalitetssystemet (som nu enbart omfattar högre utbildning) föreslår rapporten vissa justeringar. Den komponent som berörs mest i förslaget är komponenten “granskning av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete” (en granskning som för övrigt Malmö universitet genomgår under 2018 tillsammans med Högskolan i Borås, Mälardalens högskola och Stiftelsen Högskolan i Jönköping). Kvalitetssäkring av forskning avses nämligen till största delen monteras in i denna komponent. De befintliga bedömningsområdena (styrning och organisation; förutsättningar; utformning, genomförande och resultat; jämställdhet; student- och doktorandperspektiv; samt arbetsliv och samverkan) anses fungera för både högre utbildning och forskning. Bedömningsområdenas bedömningsgrunder bör emellertid utvecklas så att de kan hantera kvalitetssäkring av forskning, inte minst med hänsyn till disciplinära skillnader och lärosätenas olika profilering och förutsättningar.

UKÄ bedömer att forskning granskas i tillräcklig omfattning inom komponenterna “examensrättsprövning” och “utbildningsutvärdering”, men att delar av forskningens kvalitetssäkring kan bli aktuella i en tematisk utvärdering. Här nämner rapporten teman som: karriärvägar för forskare/lärare och utvärdering av samverkan inom utbildning och forskning som en integrerad del i högskolans kärnverksamhet (vilket kan verka lite kontraproduktivt om nu samverkan är integrerad i forskning och utbildning), men UKÄ hävdar att dessa frågor bör utredas vidare.

Visserligen föreslår UKÄ att granskning av lärosätenas kvalitetssäkring av utbildning och forskning ska ske vid ett och samma tillfälle – inte minst av samordningsskäl – men även att granskningen hanteras genom två separata vägledningar, två självvärderingar och två rapporter, en för utbildning och en för forskning, vilket – i alla fall vid första anblicken – kan anses som en låg ambitionsnivå och en konservativ syn på lärosätenas unika koppling mellan forskning och utbildning.

Riktigt intressant blir det när UKÄ konstaterar på sidan 51 i rapporten att ”Ansvaret för att ta fram ett gemensamt ramverk för forskningens kvalitetssäkring bör vila på lärosätena. I den mån som ett sådant gemensamt nationellt ramverk för forskningens kvalitetssäkring utarbetas av sektorn avser UKÄ att ta hänsyn till detta inom ramarna för kommande metodutvecklingsarbete. Särskilt vad gäller utveckling av nya bedömningsgrunder för forskningens kvalitetssäkring gör UKÄ bedömningen att ett sådant ramverk kan komma att spela en betydande roll.”

De svenska lärosätena är inte världsberömda för att gemensamt sluta upp kring frågor som rör kärnverksamheten, men när UKÄ nu uppmanar lärosätena att göra det som aldrig har varit förbjudet och som skulle styrkt sektorns rykte om det skulle gjorts i ett tidigare skede, kanske arbetet med att komma överens om vissa gemensamma nämnare och standards när det gäller kvalitetssäkring av forskning kan skjuta fart på allvar. Sveriges universitets- och högskoleförbund har kallat till möte om utveckling av kvalitetssystem den 14 maj och frågan kommer att behandlas då. Nu väntar också ett remissförfarande innan sommaren. Planen är att kvalitetssäkring av forskning ska ingå i en pilot 2019/2020 och att skarpa granskningar börjar genomföras tidigast 2021.