Uppdrag Uzbekistan

Europeiska kommissionens Erasmus+-program finansierar insatser för reformering och modernisering av forskarutbildning i länder som finns i EU:s omedelbara närhet och lite mer avlägset (medurs: östra Europa, Centralasien, Mellanöstern och Nordafrika). Insatserna visar sig bland annat genom att ett nätverk (The Network of Higher Education Reforms Experts) ställer sin expertis till förfogande för de av dessa länder som så önskar. Expertgruppens uppdrag är bland annat att sprida information om och diskutera hur EU-länder arbetar med olika aspekter av forskarutbildningen. SPHERE-konsortiet (Support and Promotion for Higher Reform Experts), där European University Association ingår, leder och håller samman detta arbete.

I konsortiets aktiviteter ingår också att deltagande länder avlägger studiebesök i Europa. Malmö högskola stod värd för ett av dessa studiebesök 2016. Vid studiebesöket knöt Malmö högskola en hel del nya kontakter som ledde till en inbjudan från Uzbekistan att delta i en Technical Assistance Mission som betyder att en medlem ur expertnätverket skickas till landet ifråga för att på ett överenskommet sätt förmedla hur forskarutbildning bedrivs inom EU.

I slutet av september 2017 höll jag därför en serie föreläsningar och seminarier i Tasjkent om organisering av forskarutbildning. Deltagarna innefattade ansvariga för forskarutbildningen vid alla landets lärosäten samt den uzbekiska motsvarigheten till Universitetskanslersämbetet respektive Utbildningsdepartementet. Vid dessa tillfällen lyftes The European Higher Education Area fram när det gäller den tredje cykeln, forskarnivån. (Den högre utbildningen i Uzbekistan är inte ”Bologniserad”.) Eftersom forskarnivån inte är särskilt enhetlig inom EU, gavs också talrika svenska exempel. Trender, kvalitetsutvärdering, rekrytering, antagning, handledarutbildning och avhandlingen som vetenskaplig publikation tillhörde aspekter som avhandlades. När det var lämpligt, berättade jag också om hur vi hade löst vissa av dessa frågor vid Malmö högskola.

Intresset och gensvaret var stort och auditoriet/seminariedeltagarna reste många frågor. Anledningen till det stora engagemanget var säkert att forskarutbildningen i Uzbekistan reformerats på senare år, bland annat genom införandet av en treårig examen efter PhD och en lista på publikationskanaler som är giltiga i avhandlingen. Frågor kring forskarutbildningen står därför högt på dagordningen och pågående förändringar kan ses som ett led i en utveckling från en minskad post-sovjetisk inverkan i kombination med en ökad grad av internationalisering.

De särskilda åtgärder som kan anas som betydelsefulla i moderniseringen av utbildningen på forskarnivå i Uzbekistan är: ett sammanhängande kvalitetsutvärderingssystem, systematisk kompetensutveckling av handledare och en fördjupad diskussion i ett internationellt perspektiv angående värdering av avhandlingens (och dess eventuella delpublikationers) vetenskapliga kvalitet. I dessa aspekter av forskarutbildningen verkar Sverige och andra nordeuropeiska länder ligga förhållandevis långt framme.


 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *