Vetenskapsrådet (VR) fick i mars 2013 uppdrag av den förra (borgerliga) regeringen att föreslå en modell för resursfördelning till universitet och högskolor som innefattar sakkunnig granskning av kvalitet och relevans. Förslaget, FOKUS, publicerades i slutet av 2014. Regeringskansliet skickade rapporten på remiss i oktober 2015 och remissinstanserna svarade i januari 2016.
I Malmö högskolas yttrande avråds regeringen att införa FOKUS. Vi är inte ensamma om den uppfattningen. Faktum är att motståndet bland landets lärosäten är ganska kompakt (se till exempel svaren från Mittuniversitetet, Umeå universitet och Uppsala universitet). Andra organisationer, som Sveriges universitetslärarförbund och Universitetskanslersämbetet (UKÄ), vill inte heller ha FOKUS − men denna opinionsgrupp är inte riktigt lika homogen i frågan som lärosätena.
Kardinalfelet med FOKUS är att VR inte i tillräcklig grad har hörsammat lärosätenas autonomi i kvalitetsfrågor, till skillnad från UKÄ som i det nationella ramverket tydliggjorde lärosätenas kvalitetsansvar för högre utbildning. Men så var UKÄ:s förslag också framtaget i dialog med sektorn. Det är möjligt att VR hade samma ambition, men SUHF:s referensgrupp kastade in handduken i förtid när delaktigheten aldrig infann sig, vilket får den misstänksamme att undra om förslaget var ett beställningsjobb från den förra regeringen.
Malmö högskola och de andra remissinstanserna har en hel del andra kritiska synpunkter som bland annat rör Sveriges otydliga utvärderingslandskap; att det finns olika synsätt och granskningsmyndigheter för utbildning, forskning och samverkan. Många lärosäten har dessutom redan genomlyst sin forskningsverksamhet med hjälp av externa bedömarpaneler som granskar utvärderingsenheter som definieras av lärosätet i fråga. Utvärderingsresultatet har därmed större möjlighet att omsättas i lärosätets kvalitetsutveckling än det resultat som FOKUS-förslagets disciplinära indelning av forskningsverksamheten skulle ge – ett resultat tillika erhållet genom dubbelarbete. Olämpligheten att särskilja forskning och utbildning i utvärderingssamanhang har också påtalats eftersom FOKUS motverkar integrerad verksamhet.
Yttrandena innehöll mycket kritik, men inte alltid uppbygglig sådan. Enligt remissen skulle svaren innehålla synpunkter på hur andra system och processer som mäter lärosätens samverkan kan samordnas med FOKUS eller dagens resurssystem. Malmö högskola ställde sig positiv till att inkludera forskningssamverkan enligt förslaget, men på så sätt att regeringen avsätter en bestämd summa pengar att fördela enligt det betyg som ett lärosäte erhåller för sitt samlade forskningsgenomslag utanför akademin. Malmö högskola anser också att nuvarande resursfördelningssystem innehåller en god portion sakkunnig granskning som är mer svårmanipulerad, och därmed bättre, än det som VR föreslår. Dagens bibliometri-indikator behöver emellertid uppdateras. Precis som i inspelet till den forskningspolitiska propositionen, föreslår Malmö högskola i sitt yttrande angående FOKUS att nuvarande indikatormodell också behöver utvidgas och i framtiden även ta hänsyn till den högre utbildningens forskningsanknytning (utbildningsvolym) samt en effektivitetsbelöning (produktion och kvalitet) relativt det basanslag som ett lärosäte har.
Nu får vi se hur regeringen väger samman alla dessa yttranden – som trots allt pekar i en viss bestämd riktning. Kommande forskningspolitiska proposition (förväntad hösten 2016) ska ju innehålla ett ställningstagande till hur resursfördelningen av anslaget för forskning och forskarutbildning ska se ut i framtiden.