Åt rätt håll i budgetpropositionen 2016

I enlighet med den forskningspolitiska proposition som täcker åren fram till och med 2016 tillskjuter regeringen 300 miljoner kronor till universitetens och högskolornas basanslag för forskning nästa år i budgetpropositionen. Fördelningen av dessa nya medel samt en omfördelning av en viss del av lärosätenas befintliga basanslag har (sedan 2009) gjorts med kvalitetsindikatorerna externa medel samt vetenskaplig produktion och citeringar. En förändring till det bättre som har genomförts är att vissa lärosätens (Malmö högskola, Sveriges lantbruksuniversitet, Blekinge Tekniska högskola och Mälardalens högskola) viktfaktorer har justerats uppåt för att bättre spegla den forskning som bedrivs där. Viktfaktorn är av stor betydelse för hur mycket pengar ett lärosäte erhåller i basanslag eftersom utfallet av kvalitetsindikatorerna multipliceras med denna viktfaktor. Vikterna har framför allt förts in för att kompensera de begränsade möjligheter att attrahera externa medel som human- och samhällsvetenskaplig forskning (viktfaktor 2) har jämfört med medicin och teknik (viktfaktor 1). Förändringen är en framgång för Malmö högskola som påtalat nödvändigheten av denna översyn. Tidigare hade vi den samlade viktfaktorn 1,05 (hälften av forskningen kategoriserades som medicin och hälften som ”övrigt” som har en viktfaktor 1,1) medan dagens viktfaktor är 1,4. Till utgångspunkterna i regeringens budget hör dessutom att alla lärosäten garanteras en ökning på minst fem miljoner kronor 2016.

En annan förändring, som också är till Malmö högskolas fördel, är att pengatillskottet till forskning 2016 delas upp i tre ungefär lika stora påsar. En som går till ”gamla” universiteten, en som går till de nya universiteten (Linnéuniversitetet, Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Örebro universitet) medan den tredje är förbehållen högskolorna. De nya pengarna fördelas, liksom omfördelning av befintligt basanslag, med kvalitetsindikatorerna inom dessa kategorier. Tidigare tävlade alla mot varandra. Det är lätt att räkna ut att det är de nya universiteten som är de stora vinnarna eftersom de bara är fyra som ska konkurrera om nästan 100 miljoner kronor. Vinnarna, fast inte lika mycket, är högskolorna som då får ett golv på fem miljoner kronor – vilket för många högskolor är en avsevärd summa som kan göra stor nytta. De som anser sig som förlorare är de gamla universiteten som ska dela på en ungefär lika stor pott. Fem miljoner kronor för dem kan visa sig vara en besvikelse jämfört med de utfästelser som fanns i forskningspropositionen ”Forskning och Innovation” (2012; sidan 60). Lunds universitets rektor uttryckte detta i sin blogg eftersom Lunds universitets fick betydligt mindre än de 42,5 miljoner kronor av de 300 miljonerna som utfästs i forskningspropositionen.

Gruppindelningen beträffande forskningsanslaget kan vara en indikator på hur den framtida forskningspolitiken kommer att te sig eftersom denna nya ordning avser att skapa en bättre balans mellan forskning och utbildning. Forskningsförankring av utbildning ses därmed som en nödvändighet vid alla landets lärosäten, vilket också signalerar en uppfattning att kvaliteten i högre utbildning är avhängig kvaliteten i förknippad forskning. Ett sådant synsätt är särskilt välkommet vid Malmö högskola som har en stor utbildning att forskningsförankra. Ministern utvecklar sin välvilliga inställning gentemot högskolorna i en debattartikel med exemplet Jönköping University (före detta Högskolan i Jönköping).

Men hur gick det då för Malmö högskola? Jo, tack. Forskningsanslaget kommer att öka från årets 120 miljoner kronor till 137 miljoner kronor 2016, vilket är betydligt mer än de 1,5 miljoner kronor som forskningspropositionen aviserade (med den nu övergivna utgångspunkten att alla lärosäten skulle tävla med varandra beträffande kvalitetsindikatorerna). Tack vare goda indikatorvärden blir Malmö högskola högskolegruppens vinnare (se nedan). Ökningen av forskningsanslaget är ett välkommet steg på vägen till en bättre balans mellan utbildning och forskning. Den stora ökningen pekar på att medarbetarna vid Malmö högskola fortsätter att vara bättre på att dra in externa medel och att få sina publikationer citerade än personalen vid andra högskolor.

Topp 10 i ökning av forskningsanslaget för 2016 (miljoner kronor; inkluderar ej kompensation för löne- och prisökningar).

  1. Linnéuniversitetet: 29
  2. Örebro universitet: 26
  3. Uppsala universitet: 25
  4. Mittuniversitetet: 21
  5. Lunds universitet: 17
  6. Karlstads universitet: 17
  7. Malmö högskola: 16
  8. Mälardalens högskola: 14
  9. Jönköping University: 9
  10. Linköpings universitet: 8