EUA-konsultation angående Capacity building – developing research for doctoral education

I slutet av februari anordnade EUA-CDE (European University Association – Council for Doctoral Education) inom ramen för policy-initiativet The Shape of Things to Come den tredje av fyra konsultationer: Capacity building – developing research for doctoral education. De tre övriga konsultationerna är: den nya öppenheten inom forskning och utbildning, regionalt engagemang samt etik. Det är meningen att erfarenheterna från dessa konsultationer ska slutdiskuteras vid EUA-CDE:s årsmöte i juni.

I den här konsultationen vid Comenius University i Bratislava, Slovakien, medverkade en fokusgrupp på ungefär 20 deltagare från tolv länder och den handlade således om hur basen för en bra forskarutbildning konstrueras på bästa sätt. En god forskarutbildning är ju beroende av att den är kopplad till forskning av hög kvalitet och utbildning på forskarnivå i sin tur är en förutsättning för att bygga forskningskompetens i samhället, både inom och utanför akademin. Det blir då en viktig uppgift för lärosätena att balansera forskning och forskarutbildning på ett bra vis i verksamheten.

Som bakgrund till nuvarande situation presenterades inledningsvis spännvidden i hur den offentliga finansieringen av forskningen har utvecklats i EUA:s medlemsländer mellan 2008 och 2014. De skandinaviska länderna hade den bästa utvecklingen under denna period (> 20 % ökning), medan den offentliga forskningsfinansieringen hade minskat med mer än 40 % i Grekland och Ungern under samma tidsperiod. Forskningen i Litauen hade också genomgått stora finansiella nerskärningar och fokusgruppens representant från Litauen berättade att universiteten dessutom inte fyllde platserna på forskarutbildningen på grund av brain drain till andra länder. Förutsättningarna för att vidmakthålla forskningsvolymen och tillhörande forskarutbildning skiljer sig därmed markant åt inom Europa.

Till de synpunkter som framfördes av fokusgruppen hörde just att det måste finnas en politisk vilja att investera i forskning. Brist på tillräcklig finansiering innebär hinder för att bygga upp eller förstärka starka forskningsmiljöer med forskarutbildning. Även om statliga medel ofta är den primära drivkraften, kan externa projektmedel till del finansiera forskning och forskarutbildning, men i de fall som sådana projekt inte är fullkostnadsfinansierade, måste de samfinansieras – ofta av anslagsmedel som egentligen är avsedda för fri forskning.

Konsultationen lyfte också fram att olika former av samarbeten i forskarutbildning är ett bra sätt att få en kritisk massa till stånd, speciellt i de fall där de enskilda doktorandgrupperna är förhållandevis små. I vissa länder är lärosätena emellertid bakbundna när det gäller den strategiska förmågan på grund av en begränsad autonomi vilket därmed ibland innebär strukturella hinder för ett positivt samarbete inom forskning och forskarutbildning med andra länder, men även inom landet.

Lärosätenas HR-avdelningar lyftes dessutom fram som nyckelaktörer i kapacitetsbygget. Det underströks att kapaciteten inte enbart beror på kvantitet utan också på kvalitet. Därför bör lärosätenas HR-avdelningar se till att rutiner finns på plats så att de för verksamheten bästa forskarna och doktoranderna kan rekryteras.

Även om konsultationen, som ligger i begreppets natur, innebar mer givande än tagande var den i slutändan ändå givande genom de olika aspekterna som framkom under mötet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *