Doktorandombudsmannen vid Lunds doktorandkår inspirerade inför sista utvärderingsomgången

Som avstamp för de sista omgångarna av den interna utvärderingen av forskarutbildningarna vid Malmö högskola höll Lunds doktorandkårs doktorandombudman, Aleksandra Popovic, den 26 augusti en reflekterande presentation rörande genomförande av utbildning på forskarnivå sett ur doktorandperspektiv. Bland annat tog hon upp svensk forskarutbildnings utmaningar. En av dem är forskarutbildningens tudelning i forskning och utbildning – två skilda verksamheter med olika spelregler. Som en metafor för forskningen använde hon bergsbestigning för det finns inga uttalade restriktioner för hur klättringen ska göras. Och att först bestiga en topp är att jämställa med att presentera en forskningsnyhet. Klätterväggen fick utgöra metafor för utbildningen eftersom den har vissa förutbestämda ställen för grepp så att det inte är möjligt att klättra hur som helst samt för att klättertävlingar har domare. När forskning och utbildning förenas i utbildning på forskarnivå kan därför viss friktion uppstå mellan kreativitet och akademisk frihet å ena sidan och ett formaliserat regelverk å andra sidan.

Ett tecken i tiden är också den tilltagande kommodifieringen, det vill säga att utbildning på forskarnivå betraktas som en vara på en köp- och säljmarknad. Kommodifieringen går hand i hand med att en betydande del av forskarutbildning finansieras av externa medel, som ofta söks i kokurrens, vilket betyder att en viss anpassning till finansiärens krav måste göras för att få pengar att bedriva forskarutbildning.

En befogad fråga är vem som egentligen ansvarar för forskarutbildningen. Det kan knappast ligga på externa finansiärer. De har oftast en helt annan roll och avsikt, nämligen att främst få fram forskningsresultat. Återstår att universitet och högskolor står för detta ansvar. Men staten underlättar inte arbetet eftersom forskarutbildningen inte har öronmärkta anslagsmedel utan de ingår i ett samlat forskningsanslag och tävlar därför med den postdoktorala verksamheten om resurser. Forskarutbildningen har tidigare varit synliggjord på nationell nivå då en del av statsanslaget för forskning aviserades till forskarutbildningen och när det fanns examensmål för forskarutbildningen vid varje lärosäte. Nuvarande anslagsfinansiering av forskarutbildningen skiljer sig därmed markant åt från den högre utbildning som bedrivs på grund nivå och avancerad nivå i och med att forskarutbildningen inte har någon prestationsbaserad tilldelning. Spänningarna mellan forskning och utbildning blir även här uppenbara, fast på ett annat sätt.

Resten av denna eftermiddag ägnades åt planering av Malmö högskolas interna utvärdering av forskarutbildningarna. Läs mer om utvärderingen på hemsidan. Forskarutbildningsämnena vid Fakulteten för kultur och samhälle står i tur att utvärderas: interaktionsdesign, internationell migration och etniska relationer; medie- och kommunikationsvetenskap samt urbana studier. Innlämningsdatum för självvärderingarna sattes till 15 oktober och hearingar kommer att hållas i mitten av november. Utvärderingsrapporten bör kunna presenteras för Forskningsberedningen vid deras möte den 11 december.

Självvärderingsgrupperna vid Fakulteten för kultur och samhälle har följande sammansättning (sammankallandes namn i fetstil):

Interaktionsdesign: Jonas Löwgren, Maria Hellström Reimer och Susan Kozel;

Internationell migration och etniska relationer: Pieter Bevelander, Björn Fryklund och Mikael Spång;

Medie- och kommunikationsvetenskap: Bo Reimer, Inger Lindstedt och Ulrika Sjöberg;

Urbana studier: Per-Markku Ristilammi, Carina Listerborn och Stig Westerdahl.

Allra sist utvärderas datavetenskap vid Fakulteten för teknik och samhälle. Inlämningsdatum för självvärdering sattes till den 15 december 2014 och hearingar kommer att hållas i mitten av februari 2015. Utvärderingsrapporten bör vara klar i mars 2015.

Självvärderingsgruppen vid Fakulteten för teknik och samhälle består (preliminärt) av: Jan Persson, Paul Davidsson och Per Jönsson.