Forskningsutvärdering i Sverige – Fokus

Vetenskapsrådet (VR) är i maj 2014 på turné för att hämta in synpunkter på sitt preliminärförslag till utvärderingsmodell av forskning; Forskningsutvärdering i Sverige – Fokus. Den 8 maj besöktes Malmö som ett av fyra ställen i Sverige. VR har regeringens uppdrag att föreslå en ny resursfördelningsmodell som ska innefatta kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans samt fördela basanslaget till universitet och högskolor så att det premierar kvalitet och prestation i forskning. Redovisning ska ske senast den 31 december 2014.

Ett lärosätes vetenskapliga kvalitet (nytänkande och originalitet, inomvetenskaplig betydelse och tillförlitlighet) föreslås stå för 70 % av det samlade omdömet och bedömas i 24 ämnesgrupper. ”Kvalitetsutvecklande faktorer” respektive ”forskningens genomslag utanför akademin (impact)” viktas med vardera 15 % och bedöms i fem områden (teknik, naturvetenskap och lantbruksvetenskap, medicin, samhällsvetenskap samt humaniora och konstnärlig forskning). Lärosätenas fallstudier föreslås utgöra underlag för bedömningen av genomslag; två fallstudier per 50 forskarårsverken. (Det blir ungefär fem fallstudier i Malmö högskolas fall.)

Resultatet av utvärderingen, som föreslås genomföras så att resursfördelning kan ske 2018, ska kommuniceras i form av ”betyg” på en femgradig skala; maximalt 24 ämnesbetyg för forskningskvalitet, fem områdesbetyg för kvalitetsutvecklande faktorer respektive genomslag per lärosäte. Sen ska betygen på något vis översättas till en resursfördelningsmodell. Om översättningen sades inget vid hearingen, utan VR skulle mejsla ut dessa ”detaljer” under kommande höst.

Flera viktiga frågor är hittills obesvarade, inte bara de som rör vad modellen kommer att innebära resursmässigt. Bland frågetecknen finns på vilket sätt som systemet ska vara kvalitetsdrivande, särskilt som utvärdering bara ska genomföras vart sjätte år? Det finns en viss fara att VR:s nationella utvärderingsbetyg ersätter de utvärderingar av forskningens kvalitet som utförs av lärosätena själva för att dessa egeninitierade utvärderingar då riskerar anses som dubbelarbete. Men eftersom VR-modellen av kostnadsskäl inte kommer att innehålla platsbesök, blir återkopplingen av de två typerna av utvärdering inte jämförbar. VR måste därför grunna på hur utvärderingsresultaten av ska återkopplas så att de verkligen blir kvalitetsdrivande och inte enbart en grund för resursomfördelning.

Till de obesvarade frågorna hör även relationen mellan VR:s Fokus – den 15-procentare som har med genomslaget utanför akademin att göra – och Vinnovas uppdrag att ta fram en modell för att värdera lärosätenas samverkan med det omgivande samhället på ett sätt som gör det möjligt att använda i ett framtida resursfördelningssystem. Som det inte vore nog, ska ju också Universitetskanslersämbetet ägna sig åt utvärdering (se Forskningsbloggen den 7 maj 2014). I detta fall forskarutbildning. Hur passar den in i mönstret? Frågan är inte obefogad eftersom forskarutbildningen till stor del finansieras av det basanslag som VR:s resursfördelningssystem avser att omfördela.

Problemen att utvärdera forskning som på ett eller annat sätt går på tvären i den disciplinära struktur som utvärderingen är tänkt att stöpas i är inte heller ringa. Utmaningar som mänskligheten står inför antas bäst från flera håll, vilket gör att helheten kan bli större än summan av de enskilda delarna (läs: disciplinerna). Ett annat aber som hearingen inte heller gav svar på, är vem som ska avgöra vilka publikationskanaler som ska gälla som vetenskapliga i de fall där ordinarie citeringsanalys inte anses tillförlitlig.

Ja, som ni ser är många frågor fortfarande obesvarade. Men i vanlig ordning bränner det väl inte till på allvar förrän de första simuleringsresultaten blir klara i höst. Kronor och ören på saker och ting har ju en tendens att höja intressenivån.

UKÄ:s utvärdering av utbildningar på forskarnivå

Nu verkar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) ha kommit igång med grovplaneringen av hur forskarutbildningarna i landet ska utvärderas. UKÄ avser att börja denna utvärdering 2015. Vi har märkt detta genom att landets läroäten har blivit ombedda att redogöra för vilka forskarutbildningar (ämnen) som respektive lärosäte bedriver samt antalet doktorander i varje ämne. Malmö högskola har som bekant 15 forskarutbildningsämnen som bedrivs inom ramen för examenstillstånd inom sju områden.

UKÄ:s kartläggning innebär också att de vill ha reda på vilket ”område” som ett visst ämne tillhör. Områdesindelningen som UKÄ använder är säkert till för att vägleda utvärderingscykeln men överensstämmer inte alltid med området för examenstillstånd. Det är därför inte lätt att inrangera våra flervetenskapliga ämnen i UKÄ:s traditionella områden, så en fråga är utskickad till Forskarutbildningsutskottet och Forskningsberedningen om hur Malmö högskola bör hantera denna fråga för att våra ämnen ska hamna i rätt sammanhang i förestående UKÄ-utvärdering.

Den interna utvärderingen av forskarutbildningen vid Malmö högskola framstår härmed som en bra förberedelse inför UKÄ:s nationella utvärdering.