Det är välkänt att tidskriftsartiklar som ingår i tidskriftklassen humaniora i Web of Science blir rikligen belönade i nuvarande modell för fördelning av basresurser mellan landets lärosäten. En artikel inom humaniora väger till exempel 14 gånger tyngre än en inom kemi; områdesnormalen är 6,25 respektive 0,45. Dessutom räknas alla humaniora-artiklar som normalciterade, vilket kan göra skillnaden ännu större. Det ska emellertid finnas en betydande skillnad mellan humaniora och andra tidskriftsklasser om det ska spegla hela publikationspanoramat inom humaniora på ett korrekt sätt, eftersom täckningsgraden för humaniora i Web of Science är lägre än för andra vetenskapliga inriktningar (”tip of the iceberg”-effekten). Underförstått finns också en vällovlig tanke med denna belöning, nämligen att den ska bidra till att svenska forskningsresultat från humaniorahåll i större utsträckning når en internationell publik.
Nu har det gått ett par år sedan det bibliometriska indexet infördes som kvalitetsindikator i Sverige men Vetenskapsrådet, som beräknar fördelningsunderlaget till landets lärosäten, har inte gjort den nödvändiga utveckling av det bibliometriska indexet som var sagt i regeringens proposition Ett lyft för forskning och innovation (2008). Särskilt beräkningsgrunderna för humaniora-kategorin är i behov av uppdatering.
Vid Malmö högskola, som följer de nationella kvalitetsindikatorerna i det interna resursfördelningssystemet, har bristen på utveckling av det bibliometriska indexet märkts eftersom våra humaniora-artiklar inte är jämt fördelade över högkolan och för att vi är en förhållandevis liten enhet som gör att effekten av ett mindre antal artiklar blir märkbar. Vid Forskningsberedningens senaste möte föreslogs därför en lägre områdesnormal (3,87) för humaniora-artiklar. Förslaget är grundat på att andelen svenska humaniorapublikationer i Web of Science har ökat markant; från 1,1 % (2006–2007) till 1,7 % (2009–2012). Resultatet styrks med hjälp av svenska forskares viktade vetenskapliga produktion och genom att vikta samman språk och publikationstyp. Även produktionstalen för Malmö högskolas fakulteter för andra publikationstyper än artiklar talar i denna riktning.
I Malmö högskolas resursfördelning för 2015 kommer därför den lägre områdesnormalen att gälla. Fortfarande räknas emellertid alla humanioraartiklar som normalciterade (= 1). I alla andra publikationskategorier räknas inte artikeln om den inte citeras.
Det går bra att vända sig till vår bibliometriker Hampus Rabow om du har frågor om underlaget som diskuterades i Forskningsberedningen.