Forskningsåret 2013 vid Malmö högskola; uppföljning

Seden flera år tillbaka görs en uppföljning av hur det senaste årets forskning och forskarutbildning har gått. Nu är uppföljningen för 2013 klar (här). Uppföljningen innehåller information om forskningsvolym, publicering, utbildning på forskarnivå, forskningsintäkter, ansökningar om externa medel (som jag skrev om i bloggen den 2 april 2014) samt in kind-finansiering. Vissa nyckeltal presenteras också.

Sammanfattningsvis kan sägas att Malmö högskolas forskning och forskarutbildning fortsätter att utvecklas i positiv riktning även om det finns tendens till viss avmattning i ökningen beträffande forskningsvolym och intäkter från externa medel. Den vetenskapliga produktionen i form av nationella och internationella artiklar fortsätter att öka. Insatserna för att åstadkomma detta gjordes emellertid till stor del tidigare än 2013.

Uppföljningens figurer finns som bilder (i powerpoint) på hemsidan.

 

Stöd till projekt inom Horisont 2020

Nu när Horisont 2020 – EU:s ramprogram för forskning och innovation – kör i gång på allvar, har centrala medel avsatts ur den rörliga resursen till samfinansiering av projekt inom detta EU-program (Dnr. Mahr 20-2014/163). Stödet utgår i form av en samfinansiering som motsvarar fem procent av projektets lönekostnad upp till Malmö högskolas halva totala samfinansiering (enligt aktuell overhead i ekonomisystemet).

En förutsättning för att den centrala samfinansieringen ska komma till stånd är att vicerektor för forskning skriftligen senast en vecka innan ansökningstiden löper ut godkänner samfinansieringen i Checklistan för ansökningar om externa medel som av denna anledning har reviderats. Samfinansieringen träder i kraft när EU:s beslut om (eventuellt justerad) finansiering har inkommit till EU-handläggaren; Rebecka Kucer-Wallin.

Ökad andel svenska humaniora-artiklar i Web of Science

Det är välkänt att tidskriftsartiklar som ingår i tidskriftklassen humaniora i Web of Science blir rikligen belönade i nuvarande modell för fördelning av basresurser mellan landets lärosäten. En artikel inom humaniora väger till exempel 14 gånger tyngre än en inom kemi; områdesnormalen är 6,25 respektive 0,45. Dessutom räknas alla humaniora-artiklar som normalciterade, vilket kan göra skillnaden ännu större. Det ska emellertid finnas en betydande skillnad mellan humaniora och andra tidskriftsklasser om det ska spegla hela publikationspanoramat inom humaniora på ett korrekt sätt, eftersom täckningsgraden för humaniora i Web of Science är lägre än för andra vetenskapliga inriktningar (”tip of the iceberg”-effekten). Underförstått finns också en vällovlig tanke med denna belöning, nämligen att den ska bidra till att svenska forskningsresultat från humaniorahåll i större utsträckning når en internationell publik.

Nu har det gått ett par år sedan det bibliometriska indexet infördes som kvalitetsindikator i Sverige men Vetenskapsrådet, som beräknar fördelningsunderlaget till landets lärosäten, har inte gjort den nödvändiga utveckling av det bibliometriska indexet som var sagt i regeringens proposition Ett lyft för forskning och innovation (2008). Särskilt beräkningsgrunderna för humaniora-kategorin är i behov av uppdatering.

Vid Malmö högskola, som följer de nationella kvalitetsindikatorerna i det interna resursfördelningssystemet, har bristen på utveckling av det bibliometriska indexet märkts eftersom våra humaniora-artiklar inte är jämt fördelade över högkolan och för att vi är en förhållandevis liten enhet som gör att effekten av ett mindre antal artiklar blir märkbar. Vid Forskningsberedningens senaste möte föreslogs därför en lägre områdesnormal (3,87) för humaniora-artiklar. Förslaget är grundat på att andelen svenska humaniorapublikationer i Web of Science har ökat markant; från 1,1 % (2006–2007) till 1,7 % (2009–2012). Resultatet styrks med hjälp av svenska forskares viktade vetenskapliga produktion och genom att vikta samman språk och publikationstyp. Även produktionstalen för Malmö högskolas fakulteter för andra publikationstyper än artiklar talar i denna riktning.

I Malmö högskolas resursfördelning för 2015 kommer därför den lägre områdesnormalen att gälla. Fortfarande räknas emellertid alla humanioraartiklar som normalciterade (= 1). I alla andra publikationskategorier räknas inte artikeln om den inte citeras.

Det går bra att vända sig till vår bibliometriker Hampus Rabow om du har frågor om underlaget som diskuterades i Forskningsberedningen.

Ansökningar om externa medel 2013

Forskande personal vid Malmö högskola lägger ner mycket tid och energi på att skriva ansökningar om externa medel. Detta ansökningsarbete har bland annat inneburit att Malmö högskolas forskning på senare tid finansieras till 56 % av externa medel. Beviljade bidrag är ett viktigt komplement till Malmö högskolas basanslag för forskning som inte är mer än drygt 100 miljoner kronor.

I slutet av 2013 insamlades, liksom tidigare år, information om hur många ansökningar (på mer än 100 000 kronor) som lämnats in under året. Tillgänglig data visar att ansökningsarbetet är substantiellt. Totalbeloppet som söktes för Malmö högskolas räkning är minst 720 miljoner kronor (cirka 80 miljoner kronor mer än 2012) och medel motsvarande 60 miljoner kronor säkrades (hälften så mycket som 2012). De beviljade medlen 2013 är således betydligt mindre än föregående år trots att det totala ansökningsbeloppet 2013 var större än 2012. Konkurrensen verkar hårdna.

Två grupper av finansiärer förtjänar extra uppmärksamhet, de statliga forskningsråden (Vetenskapsrådet, Formas och Forte) samt EU. Av de 100 ansökningar som Malmö högskola lämnade in till de statliga forskningsråden, beviljades tolv. I kronor beviljades 33 miljoner kronor av 440 sökta. Som konstaterades i Forskningsbloggen den 12 november 2013 är konkurrensen hård om rådsmedel. I fallet Vetenskapsrådets projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap (med en beviljningsgrad på 8 %) – stenhård. Kontakter med bidragsgivarna på olika sätt kan vara värdefulla för att öka möjligheterna till finansiering. Som ett led i förbättrade kontakter med forskningsråden bjuds representanter från Vetenskapsrådet och Forte in till Malmö högskola. Praktiken med seminarier (eller motsvarande) under vilka ansökningar ventileras kollegialt kan också vässa ansökningarna.

Malmö högskolas ansökningar med adress EU var relativt få, vilket inte är så konstigt eftersom det sjunde ramprogrammet fasades ut under 2013 och för att de första utlysningarna i det nya ramprogrammet, Horisont 2020, kom först i december 2013. Finansieringsformerna är flera men har samarbete mellan flera länder som gemensam nämnare. Även om budgeten för det nya ramprogrammet är större än för det tidigare kan ansökningstrycket från högskolesektorn öka på grund av den finansiella krisen i Europa som inneburit reducerade basanslag i flera länder. Icke desto mindre erbjuder Horisont 2020 stora möjligheter för de som har, eller önskar att upparbeta, ett internationellt kontaktnät. Alla som vill veta mer om det nya ramprogrammet och få tips på att skriva en framgångsrik ansökan, kan här anmäla sig till halvdagskursen “How to understand Horizon 2020 and write a competitive proposal” i Lund den 7 maj som lärosätena i Skåne-Blekinge och Innovationskontor Syd arrangerar.

Forskarservice står som vanligt till er disposition när det gäller råd och dåd i frågor om hur ni kan få forskningen externfinansierad.