Forskarutbildning i fokus

Den 27:e februari var en späckad dag för dem som sysslar med pågående interna utvärdering av Malmö högskolas forskarutbildning (se utvärderingens hemsida). Den första rapporten, den för Fakulteten för hälsa och samhälle är nu klar. Rekommendationerna i den kommer att diskuteras i Forskningsberedningen. Hearingarna med Odontologiska fakulteten är också avklarade och utvärderingsgruppen ägnade en del av förmiddagen åt att samla upp erfarenheterna av dessa hearings. Det är meningen att utvärderingsgruppens ordförande för utvärderingen av odontologernas forskarutbildning, Susanna Hedenborg, ska presentera resultat och rekommendationer på nästkommande möte i Forskningsberedningen.

Det nya utskottet för forskarutbildning, som lyder under Forskningsberedningen, hade sitt första möte. Utskottet är specialiserat på frågor rörande forskarutbildningen och dess kvalitetsutveckling. Det består av fakulteternas studierektorer för utbildning på forskarnivå, doktorand samt representant från Utbildningsberedningen. Utskottet leds av Forskningsberedningens vice ordförande, Bo Petersson. Planerna för vårens arbete diskuterades. Särskilt angeläget är en översyn av de högskolegemensamma forskarutbildningskurserna (som Patricia Staaf och Christina Lindh vid Centrum för akademiskt lärarskap berättade om) samt kommande examensordning för utbildning på forskarnivå.

Efter lunch presenterade Ola Holmström vid avdelningen för kvalitet och utvärdering vid Lunds universitet en utvärdering av forskarutbildningen vid Lunds universitet som bland annat satte perspektiv på Malmö högskolas pågående utvärdering. Utvärderingen i Lund byggde – till skillnad från vår egen – på en enkätundersökning som inte bara hade gått ut till doktorander, utan också till handledare och alumner. Till sakerna som särskilt diskuterades hörde skillnaden mellan kvinnliga och manliga doktoranders enkätsvar och betydelsen av att kommunicera de (nu lite dolda) generiska färdigheter som doktoranden förvärvar under utbildningen. En problematisering gjordes också beträffande externfinansierade avhandlingsprojekt där utbildningens kreativa inslag och träning av förmågan att bedriva självständig forskning kan riskeras att beskäras vid felhantering.

Dagen avslutades med en ”kick-off” för utvärderingen av forskarutbildningen vid Fakulteten för lärande och samhälle. Fem ämnen är under luppen och varje ämne har en självvärderingsgrupp (namnet på sammankallande i respektive självvärderingsgrupp står inom parentes) enligt: historia och historiedidaktik (Mats Greiff); idrottsvetenskap med inriktning samhällsvetenskap och humaniora (Johan Norberg); naturvetenskapernas och matematikens didaktik (Malin Ideland); pedagogik (Claes Nilholm); svenska med didaktisk inriktning (Magnus Persson). Under mötet diskuterades bland annat självvärderingens disposition och vad som ska åstadkommas under våren. Per Jönsson kommer att leda utvärderingsgruppen under denna etapp och rapporten beräknas vara klar innan sommaren.

Forskningsåret 2013 – hur gick det?

I början av 2014 sammanställdes informationen som samlades in i samband med årsredovisningen så att vi i stora drag kan sammanfatta hur forskningsåret 2013 gick.

År 2013 erbjöd ytterligare glädjeämnen jämfört med tidigare år men det finns också tecken på att omfattningen av forskning inte ökar i samma takt som under senare år.

Sammanställning av 2013:s resultat i jämförelse med (2012):

  • Forskningsvolym (antal helårsekvivalenter): 264 (- 3)
  • Intäkter för forskning: 240 miljoner kronor (+ 4 miljoner kronor)
  • Antal professorer: 84 (- 1; preliminära siffror)
  • Antal internationella publikationer 421 (+ 46)
  • Antal aktiva doktorander: 218 (+ 3)
  • Examina på forskarnivå: doktorsexamina 15 (+/- 0); licentiatexamina 1 (- 9)

Framstegen inom den internationella publiceringen fortsätter, vilket är mycket positivt. Det är bara att det att publikationssiffran relaterar till en forskningsaktivitet som ägt rum för ett eller flera år sedan i och med att det kan ta ganska lång tid för en publikation att falla på plats. Om vi går till variabler som beskriver in-put i realtid istället för out-put ser vi där en avmattning i både forskningsvolym och -intäkter. Antalet professorer och doktorander ökar heller inte och accentuerar utplaningen.

Det är kanske för tidigt att tala om ett trendbrott men det är relativt enkelt att konstatera att om Malmö högskolas forskningsvolym ska fortsätta att öka behövs ytterligare ekonomiska resurser. Eftersom utsikterna för att basanslaget ska höjas radikalt är nästintill obefintliga, är ytterligare externa medel (bidrag eller uppdrag) enda lösningen. Samtidigt vet vi att forskningsprojekt som inte finansieras fullt ut måste samfinansieras med hjälp av basanslaget som är avsett för fri forskning vilket minskar högskolans strategiska manöverutrymme.

Mer detaljerad information om forskningsåret 2013 kommer till våren när alla analyser är klara.

KB hos Malmö högskola

Ulf Kronman från Kungliga biblioteket hade bjudits in för att hålla en presentation om ”Den nya publiceringsekonomin” den 22 januari. Presentationen om fattade stora delar av kontexten för publicering och var oerhört intressant.

Förutom allmänbildande avsnitt om bibliometri och ”state of the art” gällande open access gavs det också handgripliga råd till hur forskare bör gå till väga för att optimera sitt bibliometriska genomslag:

  • Skriv artiklar i tidskrifter som är indexerade i de stora publikationsdatabaserna (kontrollera därför att tidskriften har en Journal Impact Factor)
  • Samarbete och sampublicering ger en större kontaktyta mot forskarsamhället och ökar därigenom möjligheterna att göra forskningsresultaten kända
  • Även om självciteringar ofta sorteras bort i gängse bibliometri, kan detta ändå vara ett sätt att sprida reklam för sina tidigare arbeten
  • Använd ett unikt och konsekvent författarnamn, gärna kopplat till ett ORCID iD
  • Ange tydlig organisationsanknytning (alltid Malmö University för Malmö högskolas publikationer)

Dessutom är det är inte fel att deponera publikationerna i ett öppet dataarkiv som MUEP för att öka synligheten (förutsatt att inga upphovsrättliga hinder finns). En annan, fast lite mer praktisk, anledning till ha sina publikationer i MUEP är att när ansökningssystemet Prisma – som VR, Formas och Forte utvecklar – kommer igång är det meningen att publikationer ska kunna exporteras från MUEP till Prismas fristående cv-databas.

I sann open access-anda finns föredraget fritt tillgängligt här.