Ökade forskningsintäkter och forskningsvolym för de svenska lärosätena 2005–2011

Universitetskanslersämbetets statistiska analys Ökade forskningsintäkter ger mer forskningstid omfattar åren 2005–2011 och berättar bland annat att både forskningsintäkterna och -volymen (antal årsverken enligt Statistiska Centralbyrån (SCB)) har ökat med 14 % under denna tidsperiod. Eftersom tiden som läggs på undervisning på grundnivå och avancerad nivå har varit i stort sett oförändrad under motsvarande period, betyder det att fördelningen mellan dessa verksamheter har förskjutits. Det är inte orimligt, för det finns betydligt mer forskningspengar i systemet nu än för en sju-åtta år sedan.

Ökningen är emellertid inte jämt fördelad mellan grupper av lärosäten. Fackinriktade universitet vinner mest terräng, både när det gäller intäkter och forskningstid, medan de nya universitetens forskningsvolym uppges ha minskat något mellan 2005 och 2011. Gruppen högskolor har ökat sina forskningsintäkter med 41 % och sin forskningsvolym med 24 %. Malmö högskola står sig gott i detta sällskap eftersom vår intäktsökning har varit 71 %.

Varje år gör vi oss besväret att själva mäta Malmö högskolas forskningsvolym genom en totalundersökning, till skillnad från SCB som använder en personalenkät (se deras senaste meddelande i frågan; Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2011; UF 13 SM 1201). Malmö högskolas ökning i forskningsvolym mellan 2005 och 2011 var enligt vår egen statistik cirka 30 %. I vår forskningsvolym inkluderas forskarutbildningens avhandlingsdel men inte kompetensutveckling finansierad av utbildningspengar. Vår egen statistisk har fram till 2012 haft en uppgående trend, medan SCB-statistiken inte visar någon ökning (se sidan 49 i Forskning och utveckling inom universitets- och högskolesektorn 2011).

De båda sätten att mäta forskningsvolym kan förenklat sägas representera potentiell forskningsvolym (hur lång tid som borde ägnats åt forskning enligt lönekonteringen) versus upplevd realiserad omfattning av forskningstid. Det är svårt att säga vilken av metoderna som fångar ”verkligheten” bäst. Bara för att lönekonteringen säger ”forskning” behöver det inte automatisk betyda att tiden vikts åt forskning, för detta utrymme kan i själva verket ha tilldelats annan verksamhet, till exempel undervisning. Även om vårt eget sätt att beräkna forskningsvolym kan ha sina brister, verkar det ändå som om det går att lita på eftersom vi även lokalt har en hög samvariation mellan forskningsvolym och -intäkter.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *