Rank, rankare, rankast

Ranking av lärosäten har kommit att bli vardagsmat. Times Higher Educations prestigeladdade World University Rankings tillhör de mest kända globla rankingarna, men det finns också en hel del nationella rankingar. För svenska lärosäten finns bland andra U-Rank. Uppsjön av rankingar berättar olika saker och har olika målgrupper. I de fall som presumtiva studenter (eller kanske hellre deras föräldrar) utgör målgrupp, ska rankingen vägleda valet av var studierna ska genomföras. I andra fall används de av lärosätena själva för kraftmätning med sina konkurrenter och (när utfallet är positivt) som reklam.

Fascinationen för tabeller med “bra-bättre-bäst” har på senare tid utmanats av horisontella rankingar som istället tar fasta på att beskriva högskolelandskapets mångfald. Vissa lärosäten är kanske bra på regionalt engagemang medan andra är bra på distansutbildning. Även ett lärosätes inre struktur utslätas när verksamheten på ett eller annat sätt summeras till en siffra (som ackumuleras av ett antal viktade indikatorer) som inte alltid pekar ut de egentliga topparna och dalarna inom lärosätet. Rankingens upplösningsgrad blir därmed proportionell till dess upplysningsgrad. Sen påverkar naturligtvis också valet av indikatorer (och hur de viktas) rankingresultatet.

Ofta spelar indikatorer för forskning större roll än utbildning(skvalitet) och samverkan. För- och nackdelar med olika rankingar och vem som är lämpligast att utföra dem diskuterades vid The 4th Annual International Symposium on University Rankings and Quality Assurance 2012. På mötet annonserades att EU-kommissionen kommer att som ett led i moderniseringen av högre utbildning att rekommendera genomförandet av U-Multirank; en horisontell ranking (som i piloten, där Malmö högskola deltog, handlade om engineering and business studies).

Malmö högskola deltar under våren 2012 tillsammans med cirka 90 andra nordiska lärosäten i en annan horisontell ranking (U-Map) som tar fasta på att göra beskrivningen av högskolelandskapet i Norden mer transparent och jämförbar. Center for Higher Education Policy Studies (CHEPS) vid University of Twente i Holland har av EU-kommissionen fått uppdrag att samla in och sammanställa information om studenter, personal, utbildningsutbud, forskning och samverkan för de nordiska lärosätena. Kartläggningen ger en ögonblicksbild av hur tyngdpunkterna inom ett lärosäte fördelas på utbildning, forskning, internationalisering och regionalt engagemang. U-Map kan därmed bli ett värdefullt redskap för att relatera självbilden till den empiriskt kvantifierade bilden och kanske också för ge uppslag till samarbeten med lärsosäten med profil liknande vår egen. Det ska bli intressant att se resultatet senare i år, inte minst därför vi har eget jämförelsematerial, eftersom Malmö högskola var ett av tre lärosäten i Sverige som fullföljde U-Maps pilotprojekt för två år sedan.