Prestationsbaserad resurstilldelning

Sedan 2009 har en del av direktanslaget till Sveriges lärosäten (om)fördelats med: 1.) hur mycket det enskilda lärosätet drar in i externa medel och 2.) i vilken mån ett urval av publikationer (de som finns indexerade i databasen Web of Science) citeras. Redan när det nya systemet infördes, flaggade regeringen upp att systemet skulle ses över. Det dröjde emellertid till 2010 innan ett uppdrag formulerades. I uppdraget ingick bland annat att se över vilka komplement som skulle kunna finnas till ovanstående två kvalitetsindikatorer och hur kvalitet i samverkan med omvärlden skulle kunna bli en del av resurstilldelningssystemet. Uppdraget gick till före detta kanslern Anders Flodström och den resulterande rapporten har varit ute för synpunkter hos berörda till den 15 mars 2012. Malmö högskola var en av remissinstanserna. I korthet tyckte vi så här:

  • Ändrade viktfaktorer: Ja. Alla viktfaktorer bör i fortsättningen hämtas från SCB.
  • Impactfaktorer i stället för citeringsparametern: Mer nej än ja. Förslagets nackdelar är större än dess fördelar.
  • Indikator för samverkan och nyttiggörande av forskningsresultat. Ja. Men det krävs utvecklingsarbete innan den kan bli operationell.
  • Förändringar för externa medel. Nej. Medel från VR och ERC ska inte ha en högre viktfaktor än medel från andra finansiärer.
  • Basresurs grund för omfördelning. Ja. En större andel av basresursen ska ingå i omfördelningen. Dessutom borde detta beräkningsbelopp höjas till 20 000 kronor per helårsstudent och fredas från omfördelning.

Malmö högskolas hela svar finns här.

Forskningen på “G”

Vi följer årligen upp den forskning och forskarutbildning som pågår vid Malmö högskola. Nu är de flesta resultaten för 2011 sammanställda, vilket betyder att jämförelser kan göras med tidigare år för att avgöra om vi är på rätt väg.

Det ser ut som om 2011 var ett bra forskningsår. Titta på nedanstående lista över ett antal nyckelvariabler. Skillnaden mellan 2011 och 2010 finns inom parentes. Alla dessa mått på forskningsverksamheten vid Malmö högskola uppvisar alltså ett bättre resultat än föregående år. Framgångarna är glädjande och bådar gott inför framtiden. Det kan ju ta flera år innan våra ökade forskningsintäkter omsätts i en ökad vetenskaplig produktion (läs: publikationer).

  • Forskningsvolym: 287 personår (+ 18)
  • Intäkter: 223 miljoner kronor (+ 16)
  • Professorer: 78 (+ 20)
  • Internationella artiklar: 256 (+ 20)
  • Aktiva doktorander: 207 (+ 4)
  • Forskarexamina: doktorsexamina: 30 (+5); licentiatexamina: 15 (+10)

 En mer detaljrik redogörelse kommer senare i vår som också har med in kind (i natura) finansiering samt mönster och utfall för ansökningar om externa medel.