Vi ser syftet med en utv\u00e4rdering som tudelat. Det handlar om att utv\u00e4rdera v\u00e5rt eget arbete och vad vi l\u00e4rt oss om utst\u00e4llningsproduktion. Det andra och kanske viktigaste \u00e4r att utv\u00e4rdera bes\u00f6karnas reaktioner.<\/p>\n
En summativ utv\u00e4rdering efter vernissagen kan ge svar p\u00e5 vad som fungerade som t\u00e4nkt, of\u00f6rutsedda saker som intr\u00e4ffat och gett merv\u00e4rde, vad som inte fungerat och vad som eventuellt kan r\u00e4ttas till. (Serrell, 2015, s. 302ff) Det \u00e4r bra om utst\u00e4llningsteamet kan tr\u00e4ffas kort efter vernissage f\u00f6r en snabbutv\u00e4rdering om vad som fungerat och inte fungerat. \u00c4r n\u00e5got uppenbart otydligt eller felaktigt, kan det snabbt r\u00e4ttas till. Det kallar Serrell en \u201dremedial evaluation\u201d. (Serrell s302)<\/p>\n
F\u00f6r att utv\u00e4rdera arbetet i utst\u00e4llningsteamet har vi testat att g\u00f6ra ett retrospektiv. Genom denna utv\u00e4rderingsmodell fick vi syn p\u00e5 v\u00e5rt eget arbete och en del brister. Vi s\u00e5g att det \u00e4r sv\u00e5rt att kommunicera alla delarna i processen till alla i en stor grupp som v\u00e5rt team (mellan 8 och 9 personer). Att arbeta fr\u00e5n en modell som denna, \u00e4r ett f\u00f6rs\u00f6k att g\u00f6ra processen synlig f\u00f6r alla. I utst\u00e4llning #4 har vi testat modellen upplagd i projektverktyget Trello. Vi upplevde ibland projektverktyget som en klumpig omv\u00e4g f\u00f6r kommunikation och det m\u00e5ste kompletteras med de t\u00e4ta avst\u00e4mningsm\u00f6ten vi har haft under v\u00e4gen.<\/p>\n
N\u00e4r det g\u00e4ller att utv\u00e4rdera bes\u00f6karnas reaktioner, k\u00e4nner vi att vi har mycket att l\u00e4ra framf\u00f6rallt vad g\u00e4ller metoder. I museiv\u00e4rlden talar man om GLO (Generic Learning Outcomes)*. GLO \u00e4r ett s\u00e4tt att kvalitativt m\u00e4ta l\u00e4rande och upplevelser inom kultursektorn (Hooper-Greenhill). Vi har funderat \u00f6ver om detta \u00e4r applicerbart p\u00e5 v\u00e5r verksamhet. I v\u00e5rt utst\u00e4llningsarbete har vi inte haft m\u00e4tbara m\u00e5l som handlar om att f\u00f6rv\u00e4rva kunskap och f\u00e4rdigheter. V\u00e5ra bes\u00f6kare kanske inte f\u00e5r ny kunskap genom utst\u00e4llningarna , men genom upplevelsen i m\u00f6tet med utst\u00e4llningen hoppas vi att bes\u00f6karen uppmuntras till\u00a0 fortsatt eget kunskapande. Detta \u00e4r inte n\u00e5got vi aktivt unders\u00f6kt eller utv\u00e4rderat i utst\u00e4llning #1- #3. Men ett viktigt moment i utst\u00e4llningarna har varit att alltid l\u00e4mnat utrymme f\u00f6r olika former av kommunikation.<\/p>\n
En utst\u00e4llnings framg\u00e5ng handlar inte endast om antal bes\u00f6kare och hur den mottagits. F\u00f6r oss har det varit lika viktigt att etablera kontakt och f\u00f6rtroende hos forskarna. Ett f\u00f6r oss ov\u00e4ntat resultat, var att forskarna genom utst\u00e4llningarna, f\u00e5tt syn p\u00e5 och f\u00e5tt kontakt med varandra.<\/p>\n
Den f\u00f6rsta forskare vi samarbetade med, efterlyste ett s\u00e4tt att kunna dokumentera och referera till utst\u00e4llning. Vi testade d\u00e4rf\u00f6r att l\u00e4gga in utst\u00e4llningen som \u201dartistic work\u201d i universitetets \u00f6ppna arkiv, MUEP. Det f\u00f6ll v\u00e4l ut och \u00e4r nu ett st\u00e5ende moment i utst\u00e4llningsprocessen. ( Se: # 1 http:\/\/hdl.handle.net\/2043\/23478<\/a>, #2 http:\/\/hdl.handle.net\/2043\/23746<\/a> #3http:\/\/hdl.handle.net\/2043\/24850<\/a> )<\/p>\n