﻿{"id":146,"date":"2018-02-07T14:56:20","date_gmt":"2018-02-07T14:56:20","guid":{"rendered":"https:\/\/blogg.mah.se\/forskarnas-galleri\/?page_id=146"},"modified":"2018-10-31T08:40:16","modified_gmt":"2018-10-31T08:40:16","slug":"projektgruppens-reflektioner-planering","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/blogg.mah.se\/forskarnas-galleri\/2-planering\/projektgruppens-reflektioner-planering\/","title":{"rendered":"Reflektioner [Planering]"},"content":{"rendered":"<h3>Att skapa ett utst\u00e4llningsteam<\/h3>\n<p>Rollerna i utst\u00e4llningsteamet kan variera beroende p\u00e5 utst\u00e4llning och en person kan ha flera roller i teamet. I boken \u201dAtt bygga inneh\u00e5ll med utst\u00e4llningar talar B\u00e4ckstr\u00f6m om ett \u201dtv\u00e4rkunskapligt utst\u00e4llningsmakeri\u201d (B\u00e4ckstr\u00f6m s. 9). Deltagarna i teamet kan i olika faser \u201dikl\u00e4da sig rollen som expert och l\u00e4rare och rollen som novis och elev\u201d (B\u00e4ckstr\u00f6m s 21). Viktigt att processen har plats f\u00f6r och integrerar expertkunskap, nyb\u00f6rjarundran och gruppspecifik allm\u00e4nkunskap (ibid).<\/p>\n<p>Att n\u00e4rma sig utst\u00e4llningsprocessen med kollegial approach \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som rekommenderas i Dutkas artikel om utst\u00e4llningar p\u00e5 bibliotek. (Dukta s. 21) \u201c<em>Everyone can contribute something to the team, but there needs to be an overall coordinator<\/em>&#8221; (ibid)<\/p>\n<p>Utst\u00e4llningsverksamheten kan fungera som en form av \u201dtalent spotting\u201d i personalgruppen &#8211; ov\u00e4ntade talanger kan uppt\u00e4ckas s\u00e5v\u00e4l hos kollegor som hos sig sj\u00e4lv. \u201dExhibitions will diversify portfolios, unleash hidden talents, and provide the impeteus for new collaborations on campus\u201d (Swanick s. 9)<\/p>\n<p>Ir\u00e8ne Karlbom H\u00e4ll st\u00e4ller i ett antologibidrag fr\u00e5gan vad som kr\u00e4vs f\u00f6r utst\u00e4llningsskapande i grupp. Hon framh\u00e5ller vikten av att vara kunnig i sitt eget yrke (i v\u00e5rt fall roll), respektera andras och se vilken nytta man kan ha av varandra. (Karlbom H\u00e4ll, s 130) Man ska inte v\u00e4ja f\u00f6r konflikter som uppst\u00e5r mellan olika intressen, utan tidigt f\u00e5 upp dem till ytan f\u00f6r att l\u00f6sa dem. Ju fler inblandade kompetenser desto mer tidskr\u00e4vande process, men sannolikt en b\u00e4ttre utst\u00e4llning<\/p>\n<h3>Rollen som bibliotekarie\/kurator<\/h3>\n<p>Utst\u00e4llningskurator \u00e4r en (delvis) ny roll f\u00f6r bibliotekarien att utforska och er\u00f6vra. Vi har j\u00e4mf\u00f6rt det med hur bibliotekarier tagit en pedagogisk roll som numer \u00e4r sj\u00e4lvklar i ett h\u00f6gskolebibliotek<\/p>\n<p>V\u00e5ra utst\u00e4llningskuratorer har sett att de tar med sig viktiga kompetenser fr\u00e5n bibliotekarieprofessionen. F\u00f6r att f\u00e5 forskarna att prata om sin forskning anv\u00e4nder de sig av referensintervjun. De st\u00e4ller fr\u00e5gor f\u00f6r att komma vidare i sin egen f\u00f6rst\u00e5else av \u00e4mnet \u2013 precis som de g\u00f6r i en referensintervju f\u00f6r att kunna hj\u00e4lpa en student\/forskare att s\u00f6ka information.<\/p>\n<p>Utifr\u00e5n en f\u00f6rsta forskarintervju b\u00f6rjar processen att gestalta och g\u00f6ra forskningen begriplig. I utst\u00e4llningsteamet \u00e4r det kuratorerna som ansvarar f\u00f6r det intellektuella, id\u00e9m\u00e4ssiga inneh\u00e5llet men ocks\u00e5 att ha ett \u00f6vergripande administrativt ansvar. En kurator \u00e4r en katalysator och en \u201deditors of ideas\u201d (George s.13) Att kuratera \u00e4r att balansera mellan att tillfredsst\u00e4lla publikens behov av upplevelse, samtidigt med respekt f\u00f6r konstn\u00e4ren &#8211; i v\u00e5rt fall forskaren. (George s. 32)<\/p>\n<h3>Kuraterade utst\u00e4llningar<\/h3>\n<p>I \u201dLitteraere udstillinger i biblioteksrummet\u201d tar Rune Eriksson upp skillnaden mellan exponering och kuratering av bokutst\u00e4llningar p\u00e5 folkbibliotek (Eriksson, 2017). En kuraterad litteraturutst\u00e4llning, menar Eriksson, har ingen ambition att vara neutral utan syftar ist\u00e4llet att po\u00e4ngtera ett angel\u00e4get \u00e4mne och s\u00e4tta det i ett st\u00f6rre sammanhang \u00e4n vad en \u201dvanlig\u201d tematiserad bokutst\u00e4llning g\u00f6r (Eriksson s. 176). P\u00e5 liknande s\u00e4tt arbetar kuratorn\/bibliotekarien med att illustrera forskning, men ocks\u00e5 med att f\u00e5 bes\u00f6karen att reflektera \u00f6ver och ta st\u00e4llning i fr\u00e5gor som belyses i utst\u00e4llningarna.<\/p>\n<h3>Boken som artefakt<\/h3>\n<p>I utst\u00e4llningarna har vi lyft fram boken som artefakt och utst\u00e4llningsobjekt. Boken kan illustrera, kommentera och f\u00f6rdjupa det forskningsf\u00e4lt som kommuniceras. Inf\u00f6r varje utst\u00e4llning f\u00f6rv\u00e4rvar vi nya titlar till v\u00e5ra samlingar. Det har gett upphov till en ny typ av kontextuellt f\u00f6rv\u00e4rv till universitetsbiblioteket. Eftersom utst\u00e4llningarna ber\u00f6r aktuella och angel\u00e4gna \u00e4mnen har det visat sig att dessa nyf\u00f6rv\u00e4rv l\u00e5nas och reserveras s\u00e5 fort de blir tillg\u00e4ngliga i bibliotekskatalogen, t.o.m. innan vernissage. I anslutning till utst\u00e4llningarna g\u00f6rs tematiska litteraturlistor som dokumenteras p\u00e5 utst\u00e4llningens webbsida.<\/p>\n<h3>Litteraturtips<\/h3>\n<p>B\u00e4ckstr\u00f6m, Mattias (2016). <em>Att bygga inneh\u00e5ll med utst\u00e4llningar : utst\u00e4llningsproduktion som forskningsprocess<\/em> Lund : Nordic Academic Press<\/p>\n<p>Dutka, A., Hayes, S. &amp; Parnell, J. (2002). The surprise part of a librarian&#8217;s life: Exhibition design and preparation course. College and Research Libraries News, vol. 63 nr. 1 s. 19-21<\/p>\n<p>Eriksson, Rune (2017). Litter\u00e6re udstillinger i biblioteksrummet. In <em>Biblioteksdidaktik<\/em> (pp. 157-181). Hans Reitzel<\/p>\n<p>George, Adrian (2015). <em>The curator&#8217;s handbook : museums, commercial galleries, independent spaces <\/em>London : Thames &amp; Hudson, 2015.<\/p>\n<p>Kalbom H\u00e4ll, Ir\u00e8ne (2017). Vem g\u00f6r vad, hur g\u00f6r de, och framf\u00f6rallt, vem best\u00e4mmer? I Hege B\u00f8rrud Huseby &amp; Pia Cederholm. <em>Museumsutstillinger: \u00e5 forst\u00e5, skape og vurdere natur- og kulturhistoriske utstillinger<\/em>. Trondheim: Museumsforlaget, s.121-130<\/p>\n<p>Matassa, Freda (2014). <em>Organizing Exhibitions : A Handbook for Museums, Libraries and Archives<\/em>. London: Facet Publishing.<\/p>\n<p>Swanick, Sean, Rankin, Sharon &amp; Reinhart, Melinda (2015). Curating Exhibitions in Academic Libraries: Practical Steps. <em>Practical Academic Librarianship: The International Journal of the SLA,<\/em> vol. 5 nr. 2 s. 1-22<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Att skapa ett utst\u00e4llningsteam Rollerna i utst\u00e4llningsteamet kan variera beroende p\u00e5 utst\u00e4llning och en person kan ha flera roller i teamet. I boken \u201dAtt bygga inneh\u00e5ll med utst\u00e4llningar talar B\u00e4ckstr\u00f6m om ett \u201dtv\u00e4rkunskapligt utst\u00e4llningsmakeri\u201d (B\u00e4ckstr\u00f6m s. 9). Deltagarna i teamet kan i olika faser \u201dikl\u00e4da sig rollen som expert och l\u00e4rare och rollen som novis &hellip; <\/p>\n<p class=\"link-more\"><a href=\"https:\/\/blogg.mah.se\/forskarnas-galleri\/2-planering\/projektgruppens-reflektioner-planering\/\" class=\"more-link\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa<span class=\"screen-reader-text\"> \u201dReflektioner [Planering]\u201d<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":358,"featured_media":0,"parent":33,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"ngg_post_thumbnail":0,"footnotes":""},"class_list":["post-146","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/forskarnas-galleri\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/146","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/forskarnas-galleri\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/forskarnas-galleri\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/forskarnas-galleri\/wp-json\/wp\/v2\/users\/358"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/forskarnas-galleri\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=146"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/forskarnas-galleri\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/146\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":319,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/forskarnas-galleri\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/146\/revisions\/319"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/forskarnas-galleri\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/33"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogg.mah.se\/forskarnas-galleri\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=146"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}