Öppen tillgång via svart flagg

Vanligtvis talar man ett par olika varianter av Open Access (OA) för publikationer. Grön OA där preprint-versionen av en publikation parallellpubliceras, till exempel i ett öppet institutionellt arkiv som MUEP. Gyllene (Gold) OA där texten publiceras i en öppen tidskrift (med eller utan författaravgift, s k APC). Hybrid-publicering är en form av OA där en artikel publiceras öppet i en betaltidskrift (mot en avgift), vilket innebär att artikeln är fritt tillgänglig om man går till tidskriftens webb men det syns oftast inte att den är OA när man söker databaser.

Man kan också tala om svart (black) OA, öppen tillgång som inte är i samarbete med förlagen eller biblioteken. Detta kan ses på två sätt. (1) Illegal piratverksamhet som inte tar hänsyn till den ekonomiska upphovsrätten (den avtalar ofta den ideella upphovsrättsinnehavaren bort till förlaget). (2) En ”avkommersialisering” av forskningsresultat, där samhällsnyttan och den fria tillgången till offentligt finansierade forskningsresultat sätts i centrum, en sorts korrigering av ett illa fungerande system a la Robin Hood [1, 2].

Tillgång till publikationer den svarta OA-vägen sker på olika sätt. Det sker både i industriell skala och i många forskares vardag. Sci-Hub är ett aktuellt exempel på det förstnämnda, en söktjänst för forskningspublikationer där fulltexten laddas ner via ett lärosäte som har tillgång om den inte finns i lager tillsammans med alla andra redan eftersökta publikationer. Så dels finns det en databas med fulltext och dels utnyttjas enskilda användares konton vid olika lärosäten för att komplettera databasen. Sci-Hub är baserad i Ryssland och därför svår att komma åt för de västerländska förlagen. Tjänsten har blivit stämd av American Chemistry Society (ACS) och Elsevier har tidigare blivit tilldömda 15 miljoner dollar för upphovsrättsintrång [3].

ResearchGate och liknande akademiska nätverkstjänster gör det också enkelt att dela eller tillgängliggöra publikationer, i vissa fall på ett nästan automatiserat sätt. Men när publikationerna är utgivna av ett förlag så kan delandet via en kommersiell nätverkssajt vara en pirathandling i sig, vilket tas upp i en intervju här i bloggen. Via Twitter och hashtaggen #ICanHazPDF sker informell fildelning. Man önskar få tillgång till en viss vetenskaplig artikel och någon annan Twitteranvändare som har artikeln (eller kan få tag på den) skickar den som svar, utan hänsyn till upphovsrätt [4].

I musikbranschen tvingade Napster fram en förändring som ledde fram till bland andra Spotify. De vetenskapliga förlagen kommer troligen hårdnackat förvara nuvarande modell, det ser vi redan i olika försök till light-varianter av OA-publicering där mål är att finansiärernas krav ska mötas, men där den öppna tillgången i sig är av sekundär betydelse. Musikerna var väl de stora ekonomiska förlorarna (och i en del fall öppna motståndare) i övergången till streamingtjänster, men när det gäller vetenskaplig publicering måste nog forskarkollektivet stå för förändringarna. Och kanske kan det inte ske förrän systemen för medelsfördelning respektive meritering anpassas till de politiska målen (vilket öppen tillgång till forskningsresultat är, se till exempel den senaste forskningspropositionen). Fram tills dess kommer svart OA vara den förhärskande typen av öppen tillgång, för dess effektivitet i ett svårföränderligt system.

[1] Björk, B.-C. (2017), Gold, green, and black open access. Learned Publishing, 30: 173–175. doi:10.1002/leap.1096

[2] Green, T. (2017), We’ve failed: Pirate black open access is trumping green and gold and we must change our approach. Learned Publishing, 30: 325–329. doi:10.1002/leap.1116

[3] Kemsley, J. (2017),Lawsuits progress against Sci-Hub, Chemical & Engineering News, 95:27, p. 5. https://cen.acs.org/articles/95/i27/Lawsuits-progress-against-Sci-Hub.html [4] Wikipedia (2017), ICanHazPDF. https://en.wikipedia.org/wiki/ICanHazPDF

/Jonas Fransson

Ett svar på “Öppen tillgång via svart flagg”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *