Juridiska frågor vid publicering

Intervju med Jenny Widmark, bibliotekarie med en jur kand som jobbar med juridiska frågor kring publicering  Malmö högskolas bibliotek. 

Du har ju en särskild roll på Malmö högskolas bibliotek kan du säga något om vad det innebär att du kan hjälpa till att reda ut juridiska frågor i samband med publicering 

Ja, för mig det handlar ju oftast om att hitta lösningar. Någon vill göra något med ett material, sitt eget eller någon annans, och då ska vi hitta en lösning för att göra det möjligt inom ramen för de bestämmelser som finns. 

Då kan det vara förutsättningar som finns inom upphovsrättslagstiftning, svensk eller utländsk, eller det kan vara förutsättningar som finns via ett avtal som författaren själv har ingått för att författaren själv vill använda sitt material. Eller det kan vara material som finns i bibliotekets databaser som vi har köpt, eller vilket material som helst. Men det handlar om att hitta vägar för att möjliggöra användningen på ett korrekt sätt. 

Vilken skulle du säga är den vanligaste frågan du får från forskare på Malmö högskola? 

Den absolut vanligaste frågeställningen är när doktorander själva vill publicera sina artiklar i en sammanläggningsavhandling. Sedan är forskare ofta lärare också och den näst vanligaste frågan är att man vill använda material i pedagogiska situationer i relation till sina studenter. Den jobbigaste problematiken är när forskare själv upptäcker att de inte har tillgång till sitt egenproducerade material. Man har ingått ett avtal med ett kommersiellt förlag som på något vis begränsar ens egen användning av det material man själv producerat. 

Jag har en särskild fråga som jag vet är svår att svara rakt av på, men om jag som forskare vill dela med mig av en publikation, hur ska jag tänka när det gäller att lägga ut en kopia i de nya nätverkstjänster som finns idag till exempel ResearchGate? 

Skillnaden är ju att de institutionella arkiv som biblioteken ofta administrerar och utvecklar, är icke kommersiella tjänster som innehåller lärosätets publikationer. De nya tjänsterna som vi ser växer fram nu, till exempel ResearchGate, betraktar förlagen som kommersiella tjänster. Det är inte ideella organisationer utan det är företag som står för dessa nätverkstjänster. 

När det gäller bibliotekens arbete med institutionella arkiv, som vårt MUEP, har det arbetats fram en given terminologi och man vet var vi har varandra som parter i detta det vill säga bibliotek, förlag och forskare, men i de nya tjänsterna vet vi inte det. Det uppstår en osäkerhetssituation där det behöver utarbetas någon form av standarder eller praktiker kanske man kan kalla det. Förlagen försöker just nu hitta någon balans i relation till forskare i deras roll som författare.  

En ytterligare skillnad med en sådan tjänst som ResearchGate är att den både är till för att lägga upp sitt material i fulltext, men också för att skapa kontakter med andra forskare, vilket skapar ett annat behov kring delning av material i relation till sina kontakter. Att veta om man kan lägga upp material i fulltext är ganska oproblematisk. Där spiller det över från arbetet med de institutionella arkiven och vad som gäller för att göra kopior av en publikation tillgänglig. Att göra delningen på förfrågan, via dessa tjänster, är dock en ny situation för alla parter. Tidigare fick man ett mejl från någon och skickade sin publikation. Då var det inte så stor distribution och därför en ”icke fråga”, men i de nya tjänsterna finns andra möjligheter till en större distribution genom att lagra filerna och sedan ge tillgång på förfrågan via tjänsten. Förlagen vill gärna ha kontroll över detta.  

Egentligen står biblioteket utanför vad som händer i dessa tjänster, eftersom det är ett förhållande mellan en kommersiell tjänst, förlag och forskare, men det är ofta vi som får frågan från forskare. Svensk rätt har inget undantag för denna delning av material. Möjligen kan det falla under det amerikanska begreppet ”fair use” men det har jag inte hittat något nyare belägg för. Det finns någon diskussion kring detta men de är flera år gamla nu och i och med att dessa tjänster gör att delningen får en annan omfattning så förändrar det också läget. Därför får man än så länge gå på vad varje enskilt förlag anger i dessa fall och förlagen har alla olika idéer om hur detta kan ske och olika konstruktioner. En del väldigt strikta och en del riktigt användbara modeller. Det man definitivt kan säga är att förlagen nu mer vill vara med och bestämma hur delning på förfrågan ska gå till. 

Hur får jag hjälp med detta som forskare just nu då, om jag får en sådan här förfrågan att dela en publikation? Vad gör jag som forskare? 

Det handlar om att hålla reda på vilka publiceringsavtal som gäller och som man har ingått vid publiceringen. Mitt tips är att ta en skärmdump, namnge den med artikelns titel och spara den på ett bra ställe så att du kan återkomma till publiceringsavtalet senare. Det handlar om att vända sig till det avtal man ingått när man behöver ta reda på vad man får lov att göra.  

Det kan vara svårt att läsa avtalen och jag hjälper gärna till. Har man inte avtalet kvar får man vända sig till förlagets hemsida och leta efter information och den kan både vara svårt att hitta och att tolka. Problemet är att man ofta inte rör sig i en svensk kontext. Förlagen har olika nationell hemvist och rör sig då i respektive nationell lagstiftning. Jag upplever att de flesta vill försöka följa avtalet och man är inte ute efter att vara rebell, bland annat eftersom man ser risker med det. Det finns också den aspekten att har man ingått ett avtal så får man leva med det. Det kan också vara värt att säga att förlagen är ganska tydliga med att om de upptäcker att avtalen inte följs och artiklar läggs ut på nätet eller delas på ett sätt som avtalet inte medger så kommer de inte vända sig till de enskilda forskarna. De kommer då mest troligt att vända sig till den berörda tjänsten, exempelvis MUEP eller ResearchGate, och att de ber dem plocka bort material. 

Man kan säga att det handlar om att vara klok i förväg. Jag tycker man ska tänka på vad vill jag uppnå med min publicering? Är ett av mina mål att kunna dela mitt material fritt eller åtminstone med intresserade personer på förfrågan så ska man välja publiceringskanal utifrån det. Man kan ju också försöka förhandla med förlaget, men det är standardavtal och man är inte jämbördig part med ett stort internationellt förlag. Samtidigt skadar det inte att försöka, eftersom ju fler som påtalar önskemål om andra publiceringsvillkor så kan det så småningom ske en förändring. Det går ju också att dra det hela vägen och välja ett förlag som tillämpar en modell där upphovsrätten ligger kvar hos författaren, till exempel med en CC-licens [Creative Commons licens]. 

Tack Jenny! När det gäller licenser kanske vi får återkomma till en ny intervju med dig om vad det innebär med Creative Commons och relationen till open access, hybridtidskrifter och de kostnader som ofta är kopplad till sådan publicering.  

Det finns en webbsida där man kan läsa mer om dessa frågor och Jennys kontaktuppgifter på bibliotekets webbplats: http://mah.se/Bibliotek/Forskar–och-doktorandstod/Publicera-och-sprida/Rattigheter-och-publicering/  

Läs mer: 

/Sara Kjellberg 

2 svar på “Juridiska frågor vid publicering”

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *