About Emma Granat

Emma Granat, fourth year student from Socionomprogrammet (BA). I am gonna spend the spring term of 2014 in Accra, Ghana. I will be writing about every day life, experiences and adventures during my time in Ghana!

travelling in packs.

Det här med grupper kan vara en spännande sak. När jag först anlände till Ghana så var det bara jag i mitt rum. Jag träffade min granne Melissa direkt på kvällen och vi bestämde att vi skulle hitta på någonting dagen efter. Sedan dess har gruppen bara blivit större och större.

Nu för tiden är vi minst tio personer som hittar på saker tillsammans. Det finns lite nackdelar med att vara en sådan stor grupp. Det blir mycket väntan… Vi väntar alltid på någon, vi tappar bort varandra och splittras i små grupper. MEN vi är en fantastisk grupp av människor. Det är många olika personligheter och vi har väldigt roligt ihop. Alla är ute efter att umgås med andra människor och att dela sina tankar. Vart man än går finns det någon annan i närheten som man kan prata med och ha följe med till night market för att köpa någon form av mat. Det är bara att knacka på vilken dörr som helst och gå in och umgås. Vi är verkligen ett gäng. Om någonting skulle hända har vi varandra.

Just nu sitter vi inne hos Melissa och Claire och väntar på att vi ska få pizza levererad till oss. Vi är fjorton personer, det är en helt okej söndagskväll :).

IMG_3817

Sam, Garrett, Melissa.

IMG_3818

Chris, Kelly, Poppy, Vivian och Bonnie.

IMG_3819

Barbara och Martin.

IMG_3825

Poppy, Melissa, Barbara, Chris, Laura och jag.

IMG_3827

Poppy, Melissa och Sam.

IMG_3810

Felizitas, Haley och Claire.

IMG_3813

Jag, Chris, Maria och Sam.

Att leva som en sköldpadda.

Nu har jag varit här i mer än en vecka och det känns som att allting börjar bli en vardag. Man går och köper färsk frukt varenda dag i samma stånd, man äter middag eller lunch  på samma ställe och hittar på någon aktivitet på kvällen. Vanemänniska? Japp! Som jag tidigare har nämnt är det stora skillnader emellan Ghana och Sverige och vissa är mer frustrerande än andra. Jag är väl medveten om att jag ibland kan vara en tidspessimist, gillar att vara i tid, komma fram fort och ha kontroll över saker och ting. Det är någonting jag verkligen kommer att få jobba med här nere. Igår skulle vi registrera oss. Jag tog med alla papper och passet. Vi gick upp tidigt på morgonen för att kika runt på vilka kurser som går och vilka dagar. Här nere väljer man själv hur schemat ska se ut. Sedan hade Chris den norska tjejen registrering kl 09.00 och vi gick dit och var kanske fem minuter tidiga (Jag hade gärna varit där tidigare) vi sätter oss ner och ingen annan är där. En kille som jobbar för det internationella kontoret kommer förbi och frågar vad vi gör där så tidigt. Vi berättar att vi är här för att registrera oss och att det börjar kl 09.00. Han förklarar att de kommer att bli lite sena. Efter en stund kommer mer människor vi alla sitter där och väntar. Efter en timme börjar registreringen att komma igång och folk börjar att gå in i registreringsrummet. En man kommer ut och förklarar för oss alla att kvittot från banken måste innehålla student id numret, jag kollar på mina papper det finns inget nummer där. Mannen berättar vidare att de som inte har numret får sitta och vänta tills efter alla andra. Jag sitter kvar efter två timmar är det äntligen min tur jag får gå in i registreringsrummet. De tar kopior på mitt betalningsintyg och berättar att jag måste gå till banken och få dem skriva in mitt student id i transaktionen så att de ser att den är från mig. Med lågt blodsocker, törst och en uns av irritation går vi till banken. Det var fullt med människor och man insåg direkt att det här kommer att ta hela dagen. Jag frågade en kvinna och frågade var jag skulle och hon pekade på en dörr. Där inne satt en tjej från Korea som också är på utbyte och ingen mer i kö. Efter en stund kommer jag in på kontoret berättar läget och att jag behöver få in student id numret i transaktionen för att skolan ska veta att den är från mig. Mannen är väldigt trevlig och vänlig. Berättar att jag ska komma tillbaka imorgon och hämta pappret. Allting gott 🙂 Eftermiddagen spenderade vi vid poolen och sedan bestämde vi oss för att åka äta. Det finns ett område som kallas för Osu där alla nattklubbar och restauranger ligger. Vi bestämde oss för att ta en trutru dit.

Väl där blev vi påhoppade av försäljare direkt. En av försäljarna var en kille som hade teckningar som han målade med barn på gatan. Han uppmärksammade att jag bar ett halsband med en sköldpadda. Han berättade att han var som en sköldpadda tar livet i ett långsamt tempo, då och då kan den gå snabbare. Jag började fundera på om hur det skulle vara att leva som en sköldpadda och att jag nog borde bli mer som en sköldpadda. Under kvällen försökte jag att anamma tempot. Jag insåg att det inte kommer att hända på en dag då jag måste erkänna att jag var irriterad och stressad när jag satt i trutrun och väntade på att den skulle bli full i 45 minuter i 31 graders värme och utan air condition.

De senaste dagarna har jag försökt att leva som en sköldpadda genom att spendera dem vid poolen och stranden och inte oroat mig för registreringen. Det visade sig idag att vi inte behöver oroa oss för det då skolan kommer att fixa allt. Så livet som sköldpadda kanske fungerar? Kanske den perfekta livsstilen? Vi borde stressa mindre i vardagen.

IMG_3789

På väg till Osu

IMG_3793

Osu

IMG_3794

Chris och Sam i Osu.

IMG_3803

La Badi

IMG_3799

La Badi

IMG_3797

La Badi

Orientation och fördelsedagsfest.

Tänk att jag snart har varit här i en vecka! Som jag tidigare har nämnt är skillnaderna emellan Ghana och Sverige stora. Det är många saker som man måste tänka på när man är ute och umgås med personer från Ghana och det är faktiskt skönt att det finns ett så pass bra internet här på vandrarhemmet där jag bor så att man ändå kan ha kontakt med omvärlden.

Vår lilla grupp som jag umgås med är inte så liten längre faktiskt utan man lär ständigt känna nya människor. De flesta är amerikaner men det är även andra personer från andra länder. Det har kommit en tjej som kallas för Chris som är från Norge så nu är vi ett litet gäng som kan prata svenska/norska :).

Igår var vi först på en stadsrundtur. Vi blev hämtade av en minibuss (45 minuter efter uttalad tid, Ghana style) sedan åkte vi runt på campus området och de visade alla olika fakulteter. Sedan åkte vi igenom Accra. Det är en mycket större stad än vad jag först trodde! Det är inte alls likt Sverige stadskärnan har inga affärer utan gatorna är smutsiga och har massa stånd bara. Vi trodde att vi var på art market i lördags men det visade sig att det inte var det utan någon annan marknad. Under rundturen stannade vi på art market och den var helt fantastisk massor utav fina tyger och skinnväskor. En stoooor skinnväska var 20Cedi vilket är ungefär 60SEK så jag tror att det kommer att bli mycket shopping här nere. Jag tänker även sy upp massa utav kläder innan jag åker hem :). På eftermiddagen gick vi ner till poolen och badade och solade.

Idag har vi haft första dagen utav orientation där man går igenom hur skolan fungerar. Det visade sig  att vi är många fler utbytesstudenter än vad jag väntade mig. En man pratade om hur vi ska registrera sig och det verkar som att det blir en låååång och komplicerad process, det ser jag inte fram emot… Några studenter berättade om hur man ska bete sig här nere i Ghana och att man inte ska ta emot saker med sin vänster hand. Jag är vänsterhänt?! Tror att det kommer att bli ett problem. Det var även en kvinna som pratade om relationer här nere i Ghana och att vi tjejer ska vara tydliga med vad vi vill och inte vill. Den manliga läraren från Ghana berättade att om en kille får ett nej utav en tjej betyder det bara att han ska försöka hårdare. Även könsroller är lite snedvridna och vissa av tjejerna reagerade men jag tänker att det är nog bästa att bara följa strömmen. Resten av dagen har varit lugn och vi har inte gjort någonting särskilt. Jag ser fram emot att skolan ska börja och att det blir lite mer organiserade dagar.

Nej nu måste jag sticka en tjej fyllde år igår så vi ska ha en fest för henne. Vi har köpt hattar o ballonger 🙂

Ha det :):)

IMG_3775

Chris från Norge och mellanmålet Mango <3

IMG_3771

Orientation. Stolarna var inte bekväma.

IMG_3770

Afrika.

IMG_3768

1 februari och det var 31 grader 🙂

IMG_3764

Köper middag. Red red. Banan o bönor? haha

IMG_3760

City tour.

 

 

Sol och art market.

Nu har det gått några dagar sedan jag landade här i Ghana. Fortfarande känns det som att allting är väldigt nytt och fortfarande ovant. De första dagarna har det varit ganska mulet och igår regnade det till och med lite! Jag åkte inte till Ghana med tankarna på att det skulle regna men nu såhär i efterhand skulle jag nog inte överlevt om det hade varit strålande sol från den första dagen. Idag tittade solen fram och temperaturen ändrades drastiskt. Min svenska kropp fungerar inte så bra i värme har jag upptäckt men förhoppningsvis vänjer man sig snart.

Sedan förra inlägget har jag lärt känna mer människor vi har blivit ett bra gäng som umgås. Det är jag en kille Sam från Kanada, Maria från Sverige, Melissa från USA, Megan från USA och Marissa från USA. Att det är en till svensk här på skolan känns väldigt bra. Vi har samma utgångspunkt och vi förstår varandra när det kommer till skillnader emellan Sverige och Ghana. Min nuvarande rumskamrat från Amerika kommer att flytta ut från vårt rum då hon önskar att bo ensam och då ska Maria flytta in så det kommer att bli ett svenskt rum 🙂

Igår var på mall of Accra igen och jag fixade ett ghanskt telefonnummer. På kvällen hade vi planer på att gå ut men vi kände att vi var för trötta så vi stannade på vandrarhemmet och hängde och pratade. Dagens frukost bestod utav en hel ananas som smakade fantastiskt. Inte alls som hemma utan mycket sötare 🙂 Sedan beslutade vi oss för att åka till art market nere i Accra. Vi tog en trotro (minibuss) ner till marknaden. Att åka trotro var en upplevelse i sig, det var en liten buss som redan verkade full med människor men på något sätt fick vi ändå plats. Väl där inne i bussen var det VARMT (än en gång svenskar är inte riktigt gjorda för detta klimat).Bussen var full med lokalinvånare  och plötsligt började en av dem filma oss för att vi såg roliga ut?

Väl framme vid marknaden var det  massor utav liv. Folk överallt, massor utav trafik och solen låg på. Det var inte som någonting annat jag har varit med om. Det fanns allt man kan tänka sig mat, tyg och verktyg osv. Jag var lite orolig att folk skulle vara väldigt på för att sälja då jag tidigare har besökt marknader utomlands men här var det bra. Det gick att gå runt att bara titta utan att någon var på för att sälja. Mina kära vänner smakade på någon lokal maträtt som en kvinna kom fram och bjöd på. Jag kände att jag inte ska utmana ödet och valde att avstå. Tydligen var det inte jättegott men vi får se jag  får pröva det senare. När vi återvände till universitetet var vi alla trötta men sugna på att bada. Vi gick ner för att besöka poolen och se hur mycket det kostade. På vägen tillbaka såg jag en orm!!! Det är det enda djuret jag verkligen inte kan hantera. Det var en liten smal och grön orm. Ingen annan kunde se den men jag lovar att det var en orm. Varför tog jag inte med gummistövlarna?

Nu på kvällen har vi tagit det lugnt. Jag sov en stund på eftermiddagen och sedan tog vi en taxi till mall of Accra för att inhandla lite vatten och dylikt. Planen var att gå och äta på det andra vandrarhemmet då vår restaurang inte har öppnat ännu men när vi kom dit var det stängt så vi besökte the night market som ligger precis bredvid vårt vandrarhem där köpte vi keniki? vilket var en varm majsröra och en stark sås till. Jag smakade men det var ingenting för mig så jag valde att hämta min avokado istället. Tydligen smakar avokado väldigt annorlunda här nere och inte alls som hemma. Nu känner jag mig som en kräsen turist men avokadon var inte heller jättegod så dagens middag bestod av en påse chips. Jag tror att jag kommer att vänja mig med maten och att det nog är svårt att gilla allt men jag har i alla fall bestämt mig för att jag ska prova all mat. Även ikväll var planen att vi skulle gå ut och prova nattlivet i Accra men jag, Maria och Sam är trötta och bestämde att stanna hemma och bara ta det lugnt. Vi har fyra månader på oss :):).

Ghana är färgglatt, annorlunda, varmt, fuktigt och spännande.

IMG_3740

Art market, Accra

IMG_3744

Svenskarna

IMG_3747

Art market, Accra

IMG_3749

Art market, Accra

IMG_3750

Art market, Accra

IMG_3753

Art market, Accra

IMG_3755

Art market, Accra

IMG_3757

Art market, Accra

IMG_3758

Art market, Accra.

 

Första dagen i Ghana.

Hej allihopa.

Nu är snart min första dag i Ghana över. Intrycken har varit många och mina tankar är överallt. Resan ner till Ghana gick bra och jag träffade en grupp amerikaner på Heathrow som jag hade följe med. Det kändes som en trygghet att det inte bara var jag som skulle till Ghana. Jag måste erkänna att det var med blandade känslor som jag satte mig på planet till Ghana men direkt när planet kom över molnen och solen värmde insåg jag att det här är helt rätt.

Första dagen är snart över i Ghana och det har varit varmt och fuktigt. Jag tror att det kommer att ta ett tag för kroppen att anpassa sig till vädret. Första natten i Ghana var varm och jag tänkte att det var smart att ha mat precis vid sidan om mig om jag skulle vakna hungrig. Jag insåg när jag vaknade att jag hade helt fel. Bredvid mig i sängen var det massor utav små myror. Man lär sig utav sina misstag har jag hört ;). Jag hade ett val när jag gick upp efter en sömnlös natt på grund av värmen och myrorna antingen kunde jag tänka att hela resan kommer att kantas med missöden eller att det är en utmaning och att jag ändå kan påverka min situation. Just idag valde jag det sistnämnda alternativet. Jag gick upp sopade bort myrorna och slängde all mat. Tog kontakt med vaktmästaren och bad honom hjälpa mig myggnätet och när jag och mina nyfunna vänner åkte till mall of Accra investerade jag i den största fläkten de hade. Sådär jag har gjort något åt min situation och förhoppningsvis kommer jag att sova bättre i natt.

Resterande delen av dagen har jag spenderat här på ISH 2 där jag bor, med några amerikanska tjejer (det är nästan enbart amerikaner här för tillfället många studenter från andra länder kommer på lördag). Vi var ute och gick en promenad och fick en syn på hur stort universitets området är. Social work department ligger på andra sidan universitetsområdet från där vi bor. Det får bli en bra daglig promenad.

Alla människor som vi har träffat hittills har varit väldigt trevliga och sociala. Jag kan uppleva att det är svårt att le hela tiden emot människor. Här nere i Ghana är det så man gör för att vara artig. Fråga dig själv hur ofta går jag runt och tittar i någons främlings ögon och ler? Det är någonting jag tror det tar ett tag att vänja sig med och man kan ju inte le för mycket? Folk här nere är intresserade av vad du heter och kommer ihåg namnen man känner sig sedd. Dock finns det den lilla skeptikern i mig, är det verkligen autentiskt? Kan folk uppriktigt vara så intresserade av vad jag heter och komma ihåg det? Men hittills har det varit så.

Som ett litet avslut tänkte jag meddela att jag har ätit den godaste mangon någonsin idag. Precis utanför vandrarhemmet där vi bor är det en liten marknad där de säljer mango, ananas och vattenmelon ect. Två mango för 9SEK jag kommer antagligen äta frukt varenda dag :). Till middag valde vi att testa plantain? och bönor. Plantain är en matigare typ utav banan. Jag personligen ansåg att det smakade banan men övriga ansåg annorlunda. Det var gott men förmodligen väldigt onyttigt. Vi fick tipset att inte äta riktig ghansk mat i början då problem med magen är väldigt vanligt men jag tänker att det är lika bra att köra på om jag blir dålig i magen så blir jag det. Bring it on. Även då har man ett val av vilken inställning man väljer antingen kan man se det som någonting väldigt jobbigt eller som en detox för kroppen. Så låter det idag vi får se hur det låter imorgon 😉

 

IMG_3734

Innergården på vandrarhemmet.

IMG_3733

Utsikt från vandrarhemmet. Taggtråd runt hela huset så att inte oinbjudna besökare kan komma in?

IMG_3732

Min sida utav rummet. En liten skymt av den stora underbara, livsviktiga fläkten.

IMG_3731

THIS IS AFRICA! 🙂

 

Början.

Det är nu som det börjar att kännas i magen. Det är en pirrande och kittlande känsla. Om några timmar är det bara två dagar kvar, innan min utbytestermin i Ghana  påbörjas.

Att åka på utbyte under min tid som socionomstudent har inte varit självklart. Längtan av att åka ut och uppleva världen har alltid funnits och möjligheterna har varit där men det har inte varit rätt tid för mig. Under höstterminen 2013 skrev jag och en vän vårat examensarbete. När man skriver sitt examensarbete blir man indelade i handledningsgrupper med andra studenter. Vid några tillfällen samlas gruppen för att få handledning tillsammans. Det var vid ett sådant här tillfälle som min tanke om utbyte skapades. Just vid detta handledningstillfälle var det två av dem övriga studenterna som hade varit utomlands och jag lyfte tanken högt “Jag vill också resa iväg”. Vår handledare svarade ” Varför söker du inte till Ghana nästa termin. Det är fortfarande platser kvar.” Den första tanken som kom upp var varför inte. Jag kan i alla fall skicka iväg ett mail. På den vägen är det. En tanke i början av december har blivit förverkligad, snart påbörjad och det är januari.

Den senaste månaden har varit turbulent. Förutom att färdigställa ett examensarbete har jag förberett praktiska saker inför en utbytestermin i Ghana. Det har bland annat varit att vaccinera mig (jag tror inte att jag kan bli sjuk någonsin efter alla sprutor jag har tagit), fixa ett nytt pass, sammanställa alla papper inför resan, åka över till Danmark för att fixa visum och hyra ut min lägenhet i andra hand. Samtliga pauser från examensarbetet har kretsat kring Ghana.

Nu är examensarbetet inlämnat och godkänt, visumet finns i passet, alla sprutor tagna, killen som ska hyra min lägenhet i andra hand flyttar in imorgon och papperna är sammanställda. Här är jag några dagar ifrån mitt livs äventyr. Det är spännande och fantastiskt men samtidigt läskigt. Tankar som har jag glömt någonting, hur kommer det att vara, är det varmt, kommer jag klara att vara ifrån alla här hemma och kommer jag bli stoppad i tullen med min fläkt som är nerpackad i väskan finns där men den pirrande och kittlande känslan i magen har helt klart övertaget :).

Jag är två dagar och 56 minuter ifrån min termin som utbytesstudent i Ghana på University of Ghana.

   IMG_20140126_214036