Läkarbesök, middag med ambassadören och utflykt till paradiset!

Här kommer det en liten update. Sedan sist har det hänt mycket. Det är verkligen svårt att hålla koll på allting som har hänt och hålla er uppdaterade, det händer saker HELA tiden men jag ska försöka uppdatera er om vad som har hänt dem senaste dagarna.

I det senaste blogginlägget nämnde jag att jag inte mådde bra. Dagen efter var det hela ännu värre och jag kunde inte sova under natten så jag ringde mitt försäkringsbolag. Efter några timmar hade de arrangerat en agent här nere i Ghana som hjälpte mig med att få en tid hos läkaren. Killen var väldigt hjälpsam och fixade en tid tidigt på morgonen. Innan vi åkte till läkaren var förhoppningarna låga då jag hade hört några skräckhistorier och läkarvården här nere i Ghana. MEN vad fel jag hade. Taxichauffören kör till ett område med fina hus och släpper av mig och Chris vid en stor port. Innanför var det ett vackert hus och ett litet hus vid sidan av där kliniken var. När vi steg in genom dörren kom det en fläkt av AC emot oss. Det kunde inte bli bättre när jag inte mådde så bra. Personalen på kliniken var väldigt trevliga och hjälpsamma. Chris och jag var dem enda patienterna och vi fick träffa läkaren direkt. Läkaren var en mycket trevlig man som hade studerat i Zurich och han kollade igenom alla värden och kom fram till att det var matförgiftning. Hos 60% av människorna går det över av sig självt men för resterande (jag) är man tvungen att ta en kur antibiotika. När vi lämnade kliniken mådde jag redan bättre då det verkligen kändes som att läkaren tog mig på allvar och att första mötet med den Ghanska sjukvården varit så bra. Jag betalade inte en krona utan min försäkring täckte allt! Helt fantastiskt!

Efter besöket hos läkaren åkte vi tillbaka och jag vilade för på kvällen skulle vi äta middag med den svenske ambassadören Svante Kilander. Med smink och min enda långklänning hoppade jag och Maria in i taxin mot hotell Mövenpick. Vi tänkte att vår tidsplanering var god men när vi ska köra ut från universitetsområdet är det en lååång kö! This is Ghana right?! Maria tog det ändå ganska lugnt men jag kände ändå paniken (jag har ännu inte helt lärt mig att leva livet som en sköldpadda). Taxichauffören kunde nog känna min panik så han gasade på och slutligen var vi bara 15 minuter försenade. Hotellet var helt fantastiskt, stor entré, en bar, toaletterna hade toalettpapper! Haha det låter som att vi lever i rena misären här men hotellet var verkligen vackert. Vi gick in i restaurangen och blir hänvisade till en grupp människor. Det var runt 20 personer och alla presenterade sig och var trevliga. Ambassadören Svante var mycket trevlig och verkligen jordnära. Efter presentationen fick vi tillträde till buffén… Jag vet inte hur jag ska beskriva den med ord. Det fanns många valmöjligheter och vi gick och tog om många gånger. Under middagen träffade vi många intressanta människor som arbetar här nere i Ghana och har även kommit i kontakt med några personer som arbetar med utsatta barn och som är i behov av volontärer :). Vi fick reda på att den här middagen bara var en “övningsmiddag” inför ett besök som kommer att inträffa någon gång under nästa månad här i Ghana. Men mer kunde vi inte få reda på för tillfället utan det är sekretessbelagt. Vi blev tillsagda att hålla våra ögon och öron öppna under nästa vecka. Undra vem det är som ska komma på besök? 😉 Och undra om vi blir inbjudna :).

Dagen efter fick jag skona för att jag hade ätit lite förmycket med mina magproblem men det var värt det då jag åt sju storters olika tårtor 😉 Igår var det dax för utflykt. På morgonen mådde jag inte bra men bestämde mig ändå för att åka med då jag hade varit sjuk dem senaste fem dagarna. Bussresan tog tre timmar och dem timmarna var de värsta timmarna på länge men sedan fick jag ett magiskt norskt piller som gjorde att jag mådde helt oki efter en stund. Första stoppet på resan var kankun? vilket är den tropiska djungeln här där man kan gå på broar emellan träden flera meter upp över marken. Häftigt! Nästa stopp var en krokidilfarm där alla krokodiler var lösa och vandrade omkring. Sista stoppet för dagen var en fästning som portugiserna byggde under koloniseringen. Den låg i en vacker by med en hamn. Historien om fortet är sorglig då slavhandeln från Afrika ursprungligen startades där men vilken vacker placering av fortet. Jag tänker att jag inte ska tjata på mer nu om ni har frågor är det bara att fråga 🙂 Så lägger jag upp lite bilder istället :).

IMG_3838

Jag och Clarie.

IMG_3840

Jag och Maria inför middagen med ambassadören.

IMG_3851

Klättra bland träden i Kankun.

IMG_3853

Kankun :).

IMG_3862

Kankun.

IMG_3874

Elmina.

IMG_3877

Elmina.

IMG_3883

Elmina.

IMG_3886

Det är svårare än vad man tror.

IMG_3896

Afrika 🙂 <3

This entry was posted in Uncategorized by Emma Granat. Bookmark the permalink.

About Emma Granat

Emma Granat, fourth year student from Socionomprogrammet (BA). I am gonna spend the spring term of 2014 in Accra, Ghana. I will be writing about every day life, experiences and adventures during my time in Ghana!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *