Jenny Staxlund – masterexamen i specialpedagogik

Sedan hösten 2015 arbetar jag som specialpedagog på ett kommunalt skyddat boende för familjer som har blivit utsatta för hot och våld i nära relation. När jag påbörjade den här tjänsten var det för mig ett helt nytt område. Mina tidigare professionella erfarenheter var att möta barn och föräldrar på förskolor. Jag hade aldrig tidigare arbetat på institution och mina kunskaper inom området våld i nära relation var begränsade. Därför fick jag börja med att inhämta nya lärdomar och tänka igenom mitt förhållningssätt.

Jag har dagligen möten med barn i alla åldrar och deras mammor. Det är familjer som har upplevt trauma i sina hem, hem som de har fått fly ifrån för att undkomma våld. Statistiken säger att ungefär 10 procent av alla barn har någon gång upplevt våld i hemmet och ungefär 5 procent upplever det ofta, men mörkertalet antas vara betydande. Det saknas officiell statistik men Socialstyrelsen uppskattar att runt 3000 barn och lika många vuxna någon gång vistas i skyddat boende under ett år. Antalet barn i det skyddade boendet som denna studie utgår ifrån var 110 barn år 2017. Boendetiden varierade, men i snitt bodde en familj i boende mellan 3 veckor och 3 månader.

Barn som växer upp under förhållanden där våld, omsorgsvikt och misshandel förekommer är mer benägna att uppvisa en dysfunktionell reglering och det yttrar sig ibland med utåtagerande beteenden. Barn och mammor är i kris och behöver stöd för att kunna hantera sin situation. Det får de när de kommer till det skyddade boendet. Jag har under mina år här sett och lärt mig mycket om hur omgivningen på bästa sätt kan finnas tillgänglig och vara en avgörande faktor för familjernas framtid. Detta presenteras i min master som heter: Specialpedagogik och socialt arbete – samarbete i skyddat boende med familjer som är utsatta för våld i hemmet. Frågeställningarna är: • Hur ser processen för det specialpedagogiska arbetet ut i skyddat boende? • Vilka förväntningar har socialsekreterarna på specialpedagoguppdraget i skyddat boende? • Hur påverkas föräldrakapaciteten när det finns våld i hemmet utifrån socialsekreterarnas perspektiv samt ur det specialpedagogiska perspektivet?

Det övergripande syftet med föreliggande studie är att synliggöra specialpedagogikens mångfacetterade uppdrag som en del av arbetet kring barn som är utsatta för våld i hemmet. Ett specialpedagogiskt uppdrag är att synliggöra allt som är positivt i den kontext som barn befinner sig i. För att kunna uppmärksamma det som är bra i en miljö som präglas av trauma och psykisk ohälsa krävs att det finns professionella som kan sina uppdrag och har förståelse för det. I verksamheten som studien görs har socialsekreterarna en stor betydelse för vilka resultat som nås. Det är avgörande för om familjerna orkar med en förändring eller om de återgår till våldet. Specialpedagogik kan vara en del i arbetet att arbeta salutogent för våldsutsatta barn. Det behövs att hänsyn tas för barnens bakgrundsupplevelser och att det skapas en relation mellan alla inblandade, såsom barn, mamma och personal. Problemformuleringen till studien grundar sig i att det är svårt att finna forskning som är tvärvetenskaplig mellan pedagogik och socialt arbete när det handlar om barn som är utsatta för våld i hemmet.

Specialpedagogiska perspektiv, en teoretisk förankring utifrån Bourdieus begrepp habitus, kapital och makt samt Vygotskijs kulturhistoriska dialektiska teori ger teoretisk helhet för studien.

Resultatet av studien är att specialpedagogiska strategier påverkar arbets- och förhållningssättet i skyddat boende, det finns flera positiva aspekter av att olika professioner arbetar tillsammans och att föräldrakapaciteten inverkar på familjens förutsättningar att fungera. En reflektion utifrån studien är att som professionell krävs lyhördhet och en fingertoppskänsla för att kunna ge det absolut bästa och mest relevanta stödet som barnet eller föräldern behöver i stunden.

Länk till hela arbetet