Melinda Malmström – magisterexamen i pedagogik

Under min lärarkarriär har jag som språklärare undervisat på grundskola och gymnasium och även en kurs i svenska för vuxna utbytesstudenter på Malmö Universitet. Med hänsyn till undervisningsgruppens ålder och bakgrund så har metodik och pedagogik ständigt varit i fokus för att utvecklas i min profession.

Sedan några år undervisar jag nyanlända i årskurs 7-9 i svenska som andra språk och möter elever från hela världen. Det är verkligen ett privilegium att få möta dessa ungdomar som dagligen kämpar med att erövra ett främmande språk och som försöker att skapa en tillvaro i ett nytt land. Många av dessa kommer från mycket svåra förhållanden, en del ensamma, andra med hela eller delar av sin familj. Alla har det gemensamt att de har fått rycka upp sina rötter i sitt hemland för att få skydd eller med förhoppningar om ett bättre liv. Det är oerhört spännande att få vara med om då eleverna lär sig att kommunicera i tal och skrift på svenska. Denna språkutveckling ser helt olika ut beroende på varje individs förmåga och förutsättningar.

Behovet av god utbildning för nyanlända är stort. Mitt personliga intresse för denna elevgrupp som lärare i svenska som andra språk och som förstelärare har ständigt drivit mitt engagemang. Möjligheten att fördjupa mina kunskaper om nyanländas lärande resulterade i en magisteruppsats med titeln:

”Jag kunde svaret men vågade inte”

Livsberättelser från nyanlända elever

Jag var intresserad av elevernas egna berättelser om sin skolgång i hemlandet och i Sverige. Utifrån nyanlända elevers perspektiv och berättelser strävade jag efter att finna framgångsfaktorer i skolan. Därför har jag valt att göra en kvalitativ studie och intervjua elever samt i efterhand analyserat deras berättelser. För detta har jag valt en narrativ teori och metod och utgår från ett social-konstruktivistiskt perspektiv för att förstå hur eleverna lever, tänker och agerar.

Syftet var att ta reda på:

* Vändpunkter som är betydelsefulla för elevens val att fortsätta sin skolgång.

* Betydelsefulla händelser som har påverkat elevens val.

* Drivkrafter som eleven har.

* Hinder/ möjligheter för elevens fortsatta skolgång.

Några av de slutsatser som kan dras av studiens resultat, vilka är avgörande för mottagande, inkludering och skolframgång, är viktiga faktorer som erkännande av den enskilda elevens kultur och skolidentitet. För flera av eleverna är redan den fysiska miljön i skolan främmande. Där till kommer sociala koder, en demokratisk värdegrund och ett nytt synsätt på kunskap som ska läras in. Att organisation och undervisning för nyanlända fungerar väl, är helt avgörande för elevernas möjligheter att närma sig det svenska samhället i framtiden.

Att lyssna till nyanlända ungdomar och deras upplevelser är ett sätt att hjälpa dem på vägen ut i vuxenlivet med vidare studier, arbete och en rikare fritid. Därför är det viktigt att lyssna till deras egna berättelser då det genererar till en större förståelse för deras upplevelser och bakgrund.

Efter analys och tolkning av elevernas berättelser kan jag se att det finns ett stort behov av samverkan mellan olika professioner. Jag vill särskilt betona aktiviteter utöver undervisning som kan ha positiva effekter. Skolan bör inte ses som isolerat, i ett vakuum från omgivande samhälle. Här tror jag att skolan kan utöka sin roll.

Berättelser kan vara en av källorna till kunskap om människors verklighet. En komplettering till denna studie skulle kunna utgöras av observationer och kvantitativa metoder för att få fler resultat som berör nyanländas skolframgångar.

Genom att låta elevers röster göra sig hörda, har studien bidragit med värdefulla erfarenheter och värderingar samt en del förklaringar av problematiken kring nyanländas lärande. Min studie är därmed även en källa för intresserade att förstå andras livsvillkor. Vad den däremot inte kan göra är att reflektera nyanländas kollektiva erfarenheter, utan endast betraktas som unika exempel av ett fåtal elevers livsberättelser.

 Länk till hela arbetet