Jennyann Johansson – masterexamen i ämnesdidaktik

Mitt namn är Jennyann Johansson och jag är behörig lärare i ämnena historia, engelska och svenska som andraspråk på grundskolans senare år, gymnasieskola och vuxenutbildning. Efter min studietid undervisade jag i svenska för invandrare på en vuxenutbildning i Malmö. Detta arbete var mycket inspirerande och tankeväckande då arbetet gav mig insikt i att språket är nyckeln till framgång. Vikten av språk och språkutvecklande arbetssätt har jag tagit med mig till mina nästkommande arbeten och det är ett ämne som tillsammans med historieämnet ligger mig varmt om hjärtat.

Det föll mig därför naturligt att kombinera svenska som andraspråk med historieämnet när jag skulle skriva min masteruppsats. Nu arbetar jag som SO – och språklärare och möter dagligen elever som har svårt med det svenska språket i historieundervisningen. Det uppstår många tankar om hur jag, i min yrkesroll som lärare, kan arbeta för att ta hänsyn till andraspråkselever i min undervisning.

Provkonstruktion i historieämnet för andraspråkselever

I min studie är syftet att undersöka hur lärare, språkgranskare och provkonstruktörer tar hänsyn till andraspråkselever i grundskolans senare år när de konstruerar historieprov. Avsikten är också att bilda kunskap om hur provfrågor bäst kan konstrueras för andraspråkselever. I uppsatsen granskas lärarnas syn på de nationella proven i historieämnet.

Uppsatsen är uppbyggd på en empirisk undersökning som består av kvalitativa intervjuer med tre provkonstruktörer som är skapare av de nationella proven i historia för grundskolans senare år och sju historielärare från tre olika skolor. En av dessa historielärare intervjuas också för hennes roll som språkgranskare. Metoden består även av en granskning av sekretessbelagd statistik över andraspråkselevers resultat på de nationella provuppgifterna.

Studien har flera teoretiska utgångspunkter varav de två främsta är Vygotskys proximalszonsteori, och Jannet van Dries och Carla van Boxtels historiedidaktiska ramverksmodell.

Resultatet visar att provkonstruktörer och språkgranskare tar största möjliga hänsyn till andraspråkselever genom olika arbetssätt. Språkgranskarens uppgift är att packa upp de grammatiska formerna i frågorna och göra konstruktionerna längre. Resultatet visar att lärarna på de mångkulturella skolorna är mer medvetna om hur hänsyn kan tas än på den homogena skolan. Majoriteten av lärarna tycker att de nationella proven är väl konstruerade, användbara och inspirerande till deras eget provskapande. Det finns en tro hos de intervjuade deltagarna att öppna frågor är lättare för andraspråkselever att besvara. Däremot kan detta inte verifieras i analysen av statistiken. Provkonstruktörer och språkgranskare anser även att slutna frågor är mer mätsäkra. I det nationella provet använder provkonstruktörerna och språkgranskaren en variation av olika frågetyper för reliabilitetens och validitetens skull.

Jag hoppas att studien kan bidra till en nyanserad diskussion kring provkonstruktionen för andraspråkselever i historieämnet.

Länk till hela arbetet