Anna Jobér – gästbloggare på rektorsbloggen

”Så mycket folk”, ”Som Kiviks marknad”, ”Så mycket att gå på att man inte vet vad man ska välja”, ”Ett folkhav”

Ja det var några av de uttryck som jag hört om Almedalen innan jag begav mig dit för att medverka i ett författarsamtal med Natur & Kultur med anledning av en ny utgiven bok, Social klass i skolan. Jag har levt och bott i Beijing i några år och jag hade liksom tänkt mig att det kanske var något i stil med detta flöde av människor som jag fann på Beijings gator. Trängsel, tempo och värme!

Ja varmt har det varit, men trängsel och tempo? Nej. Almedalen är inte mycket folk. Nu är det visserligen inte valår och det märks på antalet besökare. Evenemangen är historiskt sett fler än någonsin, men folkhav? Nej, utifrån mitt perspektiv var det lugnt!

Men vad vill jag säga med detta? Jo att allt är relativt. För mig som uppskattar Beijings tempo och trängsel så är Almedalen en lugn plats. Men för någon annan är Almedalen stressande, intensiv och utmanande.

Med andra ord – vår bakgrund och våra tidigare upplevelser spelar roll för vad vi tänker, tycker och säger. Vad vi ser eller tycks se beror på vad vi har sett förut. Det vi upplever, de som vi är och blir hänger samman med våra tidigare upplevelser. Precis som en vindlande historisk kedja bakåt och framåt i tid och rum.

Om detta bland annat handlar boken Social klass i skolan som jag igår fick förmånen att diskutera tillsammans med Björn Linell och en mycket engagerad publik.

Foto: Cecilia Christersson
Foto: Cecilia Christersson

Oavsett vem du är, var du kommer ifrån så är din bakgrund och dina upplevelser viktiga för hur du upplever saker och hur du tänker dig din och därmed samhällets framtid. Men din bakgrund spelar också roll för hur du vill bli bemött. Det tror jag gäller alla. Att exempelvis bli bemött med värdighet, respekt och en hög förväntan är avgörande för hur du själv både skapar och utvecklar din framtid men också hur du tillåts bli skapad och utvecklad.

Låt mig ta ett exempel från boken.  En elev i ett klassrum som blir bemött med respekt och höga förväntningar kommer att bli ett barn (och senare en vuxen) med respekt och höga förväntningar på sig själv och sin samtid. Att bli trodd på, att vara någon som samhället inte bara räknar med utan också har höga förväntningar om, så borde alla barn oavsett klass, kön och etnicitet bli bemötta. Det gäller kanske särskilt de barn som lever i fattiga, familjer, som lever i utsatta situationer, barnen utan marginaler, barn som bara mött en vuxenvärld som sviker. Här spelar samhället (läs skolan) en avgörande roll för att skapa möjligheter och på det sättet minska segregation. Att skapa en skola utifrån dessa grunder skapar en framtid på samma grunder. Något annat duger inte.

Åter till Almedalen. De som jag mött här i Almedalen kan inte sägas representera Sverige, varken utifrån ett klass- eller ett etnicitetsperspektiv. Jag saknar mångfalden, jag saknar olikheter. Jag saknar de i Sverige som inte ges samma möjligheter. Här är det exempelvis många vita, högutbildade, lite lagom snyggt klädda i skjorta och prydliga skor. Och jag är en av dem.  Det är jag mycket väl medveten om. Samma sak skriver Brit Stakston i en debattartikel i Expressens Almedalsutgåva söndag 28 juni 2015:  ”Almedalen beskrivs ofta koketterande som en exkluderande elitmässa.” … ”Det finns monumentala problem med vithetsnormen. Ofta smärtsamt tydliga när man går i folkhavet mellan seminarierna”

Och jag håller med Brit Stakston, ja förutom det där med folkhavet då… Vit äldre medelklass, det är mycket så det ser ut i Almedalen. Men jag önskar inför nästa år att Almedalen är en plats med ännu mer trängsel och tempo och att Almedalen nästa år är uppfylld av olikheter, av en mångfald av människor, från olika bakgrunder och med alla de möjliga och omöjliga upplevelser som en mänsklighet kan ha. Något annat duger inte.

Anna_jober
Foto: Cecilia Hunnershage Sandgren

ALMEDALEN – en plats med möten för förändring

Femte dagen i ett underskönt stekhett Almedalen där jag njuter av ett fantastiskt utbud av intressanta seminarier, och många såväl planerade som oplanerade möten. Det är just här i Almedalen som det erbjuds oanade möjligheter till möten som kan göra skillnad.

I tisdags var rektor och jag inbjudna till socialdemokraternas mingel med statsministern som värd. Vi fick möjlighet till många goda samtal med ett flertal ministrar. Det är tydligt att det framgångsrika arbete vi gör vad gäller breddad rekrytering och inkludering, vår samhällsnära forskning och utbildning, och det långsiktiga arbetet med Malmö stad och regionen, uppskattas och är noterat på regeringsnivå. Vi framförde med emfas att vi gärna tar oss an ett internationellt uppdrag vad gäller breddad rekrytering och inkludering.

Cissi och Stefan

Som Charlotte nämnde i gårdagens blogg, deltog jag i ett seminarium arrangerat av Sveriges universitets- och högskoleförbund tillsammans med statssekreterare Anders Lönn. Ni kan läsa mer här.

Jag lyfte särskilt att vi i vår strategi 2020 betonar vikten av att vi arbetar utifrån att våra studenter är framtidens förändringsagenter. Tillsammans med såväl privata som offentliga och idéburna sektorer deltar och driver vi som lärosäten en social innovationsprocess. Våra studenter ska förutom djupa ämneskunskaper också ha med sig kompetenser för att kunna utvecklas och bidra i ett snabbt föränderligt samhälle. Det är tydligt att akademiska kompetenser kommer att bli alltmer efterfrågade i ett samhälle som driver förändringsarbete.

Idag valde jag att gå på ett flertal seminarier som handlade om individens lärande. I skoldebatten har ju huvudsakligen betygsskalor och tolkningar av PISA resultaten varit i fokus. Det är dags att lyfta fram resultat från kognitionsforskningen och hur man konkret kan arbeta för att stärka lärandeprocesser redan från förskolan igenom alla nivåer av utbildning i det livslånga lärandet.

Vill passa på att slå ett slag för Almedalsbladet som helt bygger på frivillig samproduktion. Läs Micco Grönholms tänkvärda reflektioner kring konfirmeringsbias – Det största problemet under Almedalsveckan.

Ikväll ser jag fram emot att gå på författarkväll på Almedalens bibliotek och lyssna på Anna Jobér, fil dr i pedagogik och lektor på Malmö högskola. Anna har precis kommit ut med boken Social klass i skolan där bland annat skolans förmåga att kompensera för elevers bakgrund avhandlas. Passar också på att lämna över bloggstafettpinnen till Anna som hälsas välkommen att gästblogga här imorgon!

Sommarhälsningar från prorektor i Almedalen

Sociala investeringar, kollaborativ ekonomi och samverkan – tre trender i Almedalen

På Dagens Industris frukostmöte idag i Almedalen slog civilminister Ardalan Shekarabi fast att Sverige behöver en nationell upphandlingsstrategi eftersom det inte finns någon styrning idag vad gäller hållbarhet i upphandlingar. Offentlig sektor upphandlar för 600-700 miljarder årligen så det är onekligen en potentiell maktfaktor för att ställa sociala krav i upphandlingar.

IMG_1851Foto: Civilminister Ardalan Shekarabi

Mötesplats Social Innovation är alltid aktiva i Almedalen och höll bland annat en välbesökt workshop kring Social Impact Bonds i Sverige och ett spännande seminarium om kollaborativ ekonomi och hur delningsekonomin påverkar våra liv.

IMG_1822Foto: Anna Felländer, Chefsekonom Swedbank, deltog i panelen om kollaborativ ekonomi.

Malmö högskolas prorektor Cecilia Christersson är aktiv i debatten i Almedalen och var bland annat med i ett seminarium om hur högskolan samverkar med hög kvalitet, tillsammans med Anders Lönn, statssekreterare på Utbildningsdepartementet:

IMG_1858Foto: Prorektor Cecilia Christersson, MAH och Statssekreterare Anders Lönn, Utbildningsdepartementet var båda eniga om att studenterna spelar en nyckelroll i framgångsrik samverkan.

Och vad hade Malmö högskola varit i Almedalen om vi inte hade haft en fantastisk Twitterkör som tog hela Almedalen med storm (eller snarare haiku!) under måndagen. Stort tack till Daniel Hansson!

IMG_1819

 

MSIs Göran Bredinger Stipendium delas ut på Almedalsmingel

Mötesplats Social Innovations (MSI) 2015 års Göran Bredinger-stipendium går till samhällsentreprenören Kristoffer Persson. Han vill med sin idé Studentvikarie Sverige möta skolans vikarie- och lärarbrist, genom att locka studenter att extra-jobba inom skolan och därigenom få upp ögonen för läraryrket.
Stipendiet, som är på 50 000 kronor, delas ut årligen under en tioårsperiod. I kriterierna för stipendiet ingår bland annat att entreprenören i fråga ska bidra till att lösa ett samhällsproblem, att affärsidén ska vara nyskapande, genomförbar och tydlig samt att det ska finnas en affärsmodell som visar att idén är ekonomiskt livskraftig.

Stipendiat 2015Foto: Stipendiat Kristoffer Persson

– Många studenter brinner för sina ämnen och är ofta väldigt pedagogiska. Vi tyckte det var synd att denna kunskap inte kom samhället till del under studietiden. Samtidigt som vi visste att bristen på vikarier var stor i skolan funderade vi över varför vikariejobbet inte lockade fler studenter. Därför valde vi att bygga vårt system utifrån studenternas önskemål och krav, säger Kristoffer Persson och tillägger:
– Genom att erbjuda framför allt gymnasieskolan en möjlighet att fortsätta bedriva undervisning på hög nivå när den ordinarie läraren är frånvarande, känner vi att vår idé kan göra stor skillnad och komma samhället till nytta. Våra duktiga studenter ska vara det bästa alternativet efter en behörig lärare.

IMG_1841

Foto: Hanna Sigsjö, Verksamhetsledare Mötesplats Social Innovation samtalar med Göran Bredinger inför utdelningen av Göran Bredinger Stipendiet

Forskningspolitik i Almedalen

Hellmark Knutsson i Almedalen 2

Antalet arrangemang med forskningstema slår rekord i årets Almedalsvecka, kanske som en förberedelse för den forskningspolitiska proposition som regeringen ska lägga fram under 2016. Flitigast i elden av alla är ministern för forskning och högre utbildning Helene Hellmark Knutsson med sina 12 annonserade framträdanden. Några av dessa besökte jag under tisdagen.

Tyvärr var ministern inte med på frukostseminariet med KK-stiftelsen som hade titeln ”De nya universitetens och högskolornas forskning – en bättre nyckel till tillväxt och jobb?” Efter dragningar av stiftelsens VD Madelene Sandström och flera andra slutade mötet med att frågetecknet rätades ut till ett utropstecken. Riksdagsledamöterna från utbildningsutskottet Betty Malmberg (M) och Thomas Strand (S) var dock på plats och tog till sig budskapet.

Senare på förmiddagen anordnade Vetenskapsrådet en session med rubriken ”Forskningens framtid – hur skapar vi bättre förutsättningar?” VR:s generaldirektör Sven Stafström och huvudsekreteraren för humaniora och samhällsvetenskap Kerstin Sahlin redogjorde för VR:s kommande rapport om forskningens framtid, där man av allt att döma vill fortsätta på den inslagna vägen med bland annat diverse excellenssatsningar och långsiktiga satsningar på yngre forskare. Man uppmanar också regeringen och lärosätena att förtydliga karriärvägarna för forskare. Man vill öka antalet meriteringsanställningar men faktiskt minska det totala antalet forskare(!). VR kan (motvilligt, verkar det som) tänka sig ökat basanslag, men bara om de akademiska ledningarna vid lärosätena skärper sig och visar att de kan fatta strategiska beslut. Allt som allt var detta ett program som i mångt och mycket går emot de signaler som skickats från regeringen och som nu upprepades av Helene Hellmark Knutsson, nämligen att satsa mer på basanslag direkt till lärosätena, inte minst de högskolor som visat sig prestera bra inom forskningen. Ett irriterande faktum var att av de fyra kommentatorerna som anlitats var samtliga naturvetare och ingen kom från de nya universiteten eller högskolorna.

Forsknings- och universitetslärarkarriärvägar avhandlades också på ett seminarium anordnat av Sveriges universitetslärarförbund (SULF) på eftermiddagen. Mats Benner från Lunds universitet och Hans-Gustaf Ljunggren från KI företrädde olika discipliner inom högskolan. Det framstod klart att det nuvarande systemet har sina brister och det talades en del om det amerikanska tenure track-systemet men ingen lösning verkade självklar, i alla fall inte för mig. Dock är alla eniga med regeringen om att något måste göras.

Sista seminariet för dagen för min del handlade om forskning i samverkan och anordnades av föreningen Vetenskap & Allmänhet. En slutsats var att det behövs både samarbete inom akademin (flervetenskap) och samverkan med det omgivande samhället. Detta kändes knappast nytt för en som kommer från Malmö högskola! Förutom av politiker inklusive Hellmark Knutsson fördes diskussionen mest av företrädare för de traditionella universiteten och halkade oftast in på tekniksamverkan med industriföretag. På samverkansområdet känns det som vi kommit längre än de flesta.

Dagen avslutades i munter stämning med den numera traditionella kampen i Science Slam mellan Lunds universitet och Malmö högskola i Öresundshuset, förnämligt ledd av den kvicke Johan Wester. Från Malmö medverkade med den äran Michael Braian, Anders Hellström och Karin Staffansson Pauli. Karin och Michael kammade hem en delad andraplats med sina snabbföredrag om genusbilder i byggföretags årsrapporter respektive 3D-printning av tänder. Vann gjorde Nellie Linander från Lund med ett föredrag om humlors flygnavigering. Man lär sig mycket i Almedalen.