Idag har det äntligen blåst upp till storm!!

På Samverkansberedningens möte den 9/12 2014 hade vi uppe punkten om ”Intern entreprenörskapsmiljö”. Dåvarande rektor Stefan Bengtsson hade gett sitt stöd och i starten av 2015 hade Samverkansberedningen bildat en arbetsgrupp för att ta arbetet vidare. Det har varit en lång och enträgen resa mot det som jag då beskrev som: 

”Malmö högskola behöver skapa den gemensamma, innovativa Mötesplatsen för att frisläppa kreativiteten och entreprenörskapsådran bland studenter och medarbetare till gagn för individen, högskolan och det omgivande samhället” 

Därför är det så roligt, spännande och utmanande att idag ha fått vara med och inviga STORM

Äntligen, kan jag verkligen känna från djupet av mitt hjärta! Även en stor tacksamhet till alla er som slitit hårt för att göra invigningarna så stormande fina! 

Invigning av Storm av Stormteamet
Invigning av Storm av Stormteamet

Det är så många engagerade, envisa och fantastiska människor som har bidragit till skapandet av STORM, från vår rektor Kerstin Tham till våra studenter och alla däremellan. Jag önskar och hoppas att många, många fler kommer att skapa STORM om och om igen nu och framåt.  

För er som inte var med på invigningarna idag så avslutar jag med några ord från dessa: 

En mötesplats för forskning och utbildning, men också reflektion och nytänkande – det är vad vi inviger idag. 

En Storm som utmanar och skapar vågor på det hav som binder samman vårt lärosätes forskningsmiljöer, våra studenter och vår omvärld i Malmö, i Skåne och i världen. 

Ibland krävs det en Storm för att förändra och få idéer att lyfta. 

Det blåser upp, håll i hatten! Framtiden är er, tänk stort! 

Mingel från Storminvigningen
Mingel från Storminvigningen

 

Att göra tillsammans!

Jag funderar i dessa dagar mycket över att ”göra tillsammans”. Varför är det viktigt att samlas och göra något tillsammans? Varför är vi människor så starka tillsammans?

I lördags, den 22 april, samlades många 

Demonstrationståg från Science march
Demonstrationståg “Science March” 

människor runt om i världen i en “March for Science” för att tillsammans stå upp för vetenskapligt grundad kunskap i tider då politiska krafter verkar för att vetenskapliga sanningar förtigs och hotar den vetenskapliga friheten.

Våra kvalitativa forskningsstudier har gång på gång visat att det viktigaste för återhämtningen efter insjuknandet i stroke är att göra aktiviteter tillsammans med andra människor. Genom görandet tillsammans med andra upplever personen tillhörighet, aktörskap och mening i vardagen som i sin tur bidrar till återhämtning efter stroke.  Detta resonemang kan troligtvis användas i många olika sammanhang?

Tillsammans blir vi starka och kan göra skillnad! Malmö högskola vill göra skillnad och genom vårt (studenters och medarbetares) samhällsengagemang och samhällsrelevanta utbildning och forskning så kan vi tillsammans utgöra en värdefull kraft både lokalt och globalt. 

En nyckel till att vi ska uppnå våra ambitiösa mål för Malmö universitet är att vi utformar vårt universitet tillsammans och att allas erfarenheter och kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Om varje medarbetare känner att de kan bidra, tillsammans med övriga medarbetare och studenter, till att skapa ett fantastiskt universitet, så kan vi göra skillnad och tillsammans bidra, genom utbildning och forskning, till att möta framtidens samhällsutmaningar och en bättre värld. 

Just nu känns det särskilt angeläget för mig som rektor att alla medarbetare är delaktiga i att utforma vår universitetsgemensamma strategiska plan som ska vara ett redskap för att utveckla vårt universitet under de kommande fem åren. 

För att lyckas behöver vi skapa möjligheter för våra studenter att utveckla ett vetenskapligt förankrat och kritiskt förhållningssätt till kunskap och att omsätta kunskapen i handlingar som bidrar till förändring. Jag anser även att vi behöver utveckla en mer flervetenskaplig ansats i våra grundutbildningar för att studenterna ska få träna att lösa olika komplexa problem tillsammans med studenter från andra ämnesområden. Genom att ”göra tillsammans” kan studenterna utveckla nya användbara kunskaper och insikter som behövs för att möta framtidens samhällsutmaningar. Genom en ökad digitalisering och fler studieuppgifter som genomförs i olika samhällskontexter, kan studenternas interaktioner med varandra stärkas.

Vi behöver även forska mer tillsammans, både med forskare inom och utanför lärosätet (nationellt och internationellt) men även tillsammans med samhällsmedborgare och andra samhällsaktörer inom offentlig, idéburen och privat sektor. Vår forsknings originalitet, akademiska kvalitet och samhällsvärde är helt beroende av att vi forskar tillsammans; särskilt inom forskning som adresserar komplexa samhällsutmaningar. Jag hoppas att våra forskarnätverk kan bidra till gränsöverskridande samarbeten.

Ju mer jag tänker på saken så kan våra forskningsresultat som visar på värdet av att ”göra tillsammans” efter insjuknandet i stroke ligga till grund för en mer generell hypotes om värdet av att ”göra tillsammans” för en hållbar samhällsutveckling!

Så stödjer högskolan flyktingar och migranter

I dag är det internationella flyktingdagen. FN:s generalförsamling beslutade 2000 att göra den 20 juni till “Internationella flyktingdagen” (“World Refugee Day”). Sedan dess ägnas denna dag till att uppmärksamma flyktingsituationen världen över.

I samband med den internationella flyktingdagen 2012 redovisade UNHCR resultatet av en opinionsundersökning genomförd i 11 länder. Sverige visade sig då vara det land som var mest positivt till att skydda utsatta människor oavsett ursprung och nationalitet – och särskilt om man flytt från krigs- och konfliktområden.

Idag befinner sig 60 miljoner människor på flykt från sina hemländer. Drygt 160 000 individer sökte sin tillflykt till Sverige under förra året – hälften av dessa är barn – varav många utan medföljande vuxen. Samtidigt står Sverige i veckan inför ett riksdagsbeslut som till stor del kan ändra vår grundläggande ställning att vara ett humanitärt föregångsland. Med ett eventuellt beslut om tillfälliga och tidsbegränsade uppehållstillstånd kommer barns grundläggande rätt att få växa upp med sina familjer äventyras, integrationen att försvåras och även möjligheterna för nyanlända att kunna bidra med kompetenser i svenskt arbetsliv.

Engagemang för människor på flykt
Som lärosäte i Sveriges tredje största stad, som många av flyktingarna anländer till, uppmärksammar vi idag vårt engagemang för människor på flykt. Malmö högskola är genom både studenters och medarbetares aktiva engagemang involverad i ett långsiktigt arbete med flykting- och migrationsfrågor. Under den mest intensiva flyktingtillströmningen i början av september visade Malmö högskolas medarbetare och studenter en vilja att göra skillnad, och gick från ord till handling, genom att omgående starta Malmö University for Refugees. En mångfald av aktiviteter har genomförts. Studenter och medarbetare har till exempel anordnat språk- och kulturcaféer tillsammans med Folkuniversitetet, loppet Run for Diversity för att samla in pengar, en simskola för nyanlända barn, en egen insamling till Röda korset som drog in drygt 100 000 kronor, 50 000 tandborstar från TePe delades ut till flyktingar i Malmö och Europa, den interkulturella mötesplatsen Al-Ándalus startade tillsammans med ABF för att öka kunskapen om Medelhavet och mellanöstern,och olika utställningar, seminarier och föreläsningar har arrangerats om flyktingfrågan.

Validering och kompletterande utbildning
Under hösten blev det än mer påtagligt att högre utbildning spelar en stor roll i människors möjligheter till inkludering och integrering i samhället. Sveriges nationella antagningssystem och valideringsprocesser har utmanats och det blev uppenbart att vi behöver en tydligare process för erkännande och tillvaratagande av individers kompetenser för att bidra till att de snabbt får tillträde till arbetsmarknaden. Inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag registrerades i april i år drygt 3000 individer med eftergymnasial utbildning i södra Sverige. Utbildningsområden som är väl representerade utgörs av juridik, administration, handel, lärare, ingenjörer, lärare, farmaci, medicin och tandvård.

Lärosäten Syd och vi på Malmö högskola kan möta upp och ge kompletterande utbildningar riktade till många av de akademiker som finns i vår region. I maj stod Malmö högskola värd för ett Lärosäten Syd-seminarium om validering och kompletterande utbildning med utblick över hur Sverige i förhållande till övriga länder i Europa hanterar dessa frågor och en kartläggning av de kompletterande utbildningar som lärosätena i södra regionen föreslagit till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) under våren presenterades.

Malmö högskola arbetar med att skapa en grundstruktur för valideringsprocesser inom högskolan som ska vara hållbara över tid. Vårt mångåriga arbete med breddad rekrytering och validering ser vi nu kan komma väl till gagn såväl lokalt, regionalt som i det nationella arbetet med att utveckla valideringsprocesser och ta fram relevanta och efterfrågade kompletterande utbildningar.

Studie- och karriärvägledningen inom Malmö högskolas Studentcentrum har inlett ett samarbete med Arbetsförmedlingen Malmös Etableringsenhet. Verksamheten drar igång till hösten och innebär att personer som nyligen fått uppehållstillstånd och omfattas av etableringsreformen, i ett tidigare skede och på ett strukturerat sätt erhåller information och vägledning om högskolestudier och validering av tidigare högskoleutbildning.

Under april genomfördes en högskoleövergripande inventering av möjliga praktikantplatser till nyanlända som Malmö högskola skulle kunna erbjuda. Ett 50-tal platser identifierades och nu ska dessa matchas av Arbetsförmedlingen.

Snabbspår för nyanlända
Malmö stad har i samband med flyktingtillströmningen fått en tillökning med omkring 1000 nya barn och ungdomar och har därför ett större lärarbehov än någonsin. Ett snabbspår för 30 nyanlända lärare med utländsk examen startar på arabiska i augusti och pågår i 26 veckor. Liknande pilotprojekt görs vid fem andra svenska lärosäten.

Direkt efter sommaren startar ett samarbete mellan Institutionen för språkstudier och Arbetsförmedlingen då ett snabbspår för samhällsvetare med utländsk examen initialt kommer att rikta sig till cirka 30 individer. Aspirantutbildningen kommer att stå som modell för hur detta snabbspår kommer att genomföras.

Satsning på migrationsforskning
Rektor tillsatte under hösten 2015 särskilda resurser för att stärka migrationsforskning med inriktning mot flyktingar. En omfattande kartläggning av flyktingrelaterad forskning vid Malmö högskola presenterades under våren 2016. Därtill påbörjar sex postdoktorer under hösten 2016 tvååriga forskningsprojekt med anknytning till flyktingsituationen inom vitt skilda områden som digital kommunikation, politiskt beslutsfattande, hälsofrågor och genusaspekter. Samtidigt satsar högskolan ytterligare två miljoner kronor på kortare forskningsprojekt, bland annat gällande språkinlärning och flyktingars upplevelse av sin situation.

Vi behöver bli bättre på följeforskning …

De senaste dagarna har jag funderat mycket på hur Malmö högskola ska kunna nyttiggöra den kunskap i form av modeller och sociala innovationer som har utvecklats vid högskolan.
Varje dag upptäcker jag unika projekt inom både utbildning och forskning som verkligen skulle kunna bidra till att lösa olika samhällsutmaningar och till en bättre värld…

Det finns några gemensamma drag hos de aktiviteter jag spanat in under min sjätte vecka som rektor är att:

  • många projekt bedrivs i samarbete mellan olika aktörer vilket jag skulle vilja kalla för samproduktion (co-production),
  • projekten utgår ofta från ett brukar- eller användarperspektiv och har ett tydligt område för tillämpning (på kort eller lång sikt),
  • aktiviteterna har en tydlig och jämlik värdegrund som utgångspunkt.

Mitt eget ämne är aktivitetsvetenskap. Det gör att jag har lätt att se att projekten ofta handlar om att möjliggöra människors aktivitet och delaktighet i vardagen.
Min dröm i nuläget är att högskolan ska vidareutveckla dessa aktiviteter och projekt till nya paradigm, modeller, produkter och sociala innovationer som sedermera kan spridas och användas av andra. Både inom och utanför akademin.
För att göra det behöver vi i högre grad studera och publicera det vi gör, bland annat genom ”participatory action research” eller följeforskning.

En förutsättning för att vi ska lyckas med detta är att vi kan skapa mer resurser för forskning, exempelvis genom att skapa nära relationer med näringslivet men även genom att få till fler berikande samband mellan utbildning, forskning och samverkan.
Vi behöver också bli bättre på att formulera våra forskningsfrågor så att de på ett tydligt sätt definierar kunskapsgap och relevans för samhället.
En viktig utgångpunkt för vårt arbete är Strategi2020. Det är också detta dokument som utgör grunden för alla dessa karaktärsdrag som jag har upptäckt i min spaning efter fem veckor som rektor.

Malmö högskola är verkligen möjligheternas högskola

Nu har jag haft fyra händelserika veckor på mitt nya uppdrag som rektor – på ett nytt lärosäte. För mig har det under denna första tid gällt att försöka fånga och bevara mina intryck när jag fortfarande kunnat se klart och haft lite ofrånkomlig distans.

Mitt första intryck är att alla medarbetare och studenter jag träffar är trevliga, engagerade och kompetenta.
Det känns som att klimatet är öppet och kreativt, vilket är en viktig förutsättning för forskning och utbildning av hög kvalitet och originalitet. Ett varmt och genuint samhällsengagemang genomsyrar all verksamhet, i ord och handling. Det tror jag är unikt för Malmö högskola.

Jag tycker det är intressant att se hur mycket det kollegiala inflytandet betyder för lärare och forskare. Det vi kommer att få anledning att diskutera mer ingående tack vare de två ledningsutredningarna (Utvecklad ledning av universitet och högskolorStärkt kollegialitet – för en bättre balans mellan linje och kollegium vid Malmö högskola).
Jag ser fram emot dessa diskussioner och tror att Malmö högskola kan skapa en bra modell som möjliggör att vi uppnår vår högskoleövergripande vision – att genom utbildning och forskning bidra till att lösa olika samhällsutmaningar.
Jag ser fantastiska möjligheter att bedriva flervetenskaplig och utmaningsdriven forskning inom flera unika områden. Här behövs dock en kraftsamling för att vi ska kunna konkurrera om olika typer av forskningsanslag.
Ekonomiska resurser för forskning är en av de viktigaste förutsättningarna för att högskolan ska få en berikande balans mellan forskning och utbildning, och det sin tur ser jag som den viktigaste kvalitetsaspekten för vår verksamhet.
Här måste vi alla hjälpas åt och använda våra kunskaper, erfarenheter och kompetenser på bästa sätt för att uppnå våra mål. Men vi får aldrig äventyra den kreativitet och det engagemang som medarbetare och studenter uttrycker och som är högskolans kapital och konkurrensfördel i jämförelse med många andra lärosäten i Sverige.

Förra veckan deltog jag i ett viktigt nationellt möte på Stockholms universitet arrangerat av Universitetskanslerämbetet (UKÄ). Det hade fokus på hur Sverige ska flytta fram sina positioner inom högre utbildning och forskning. Det talades mycket om vikten av ett berikande samband mellan forskning och utbildning, studentcentrerat lärande och implementeringen av det nya nationella kvalitetssystemet. Alla väntar nu på regeringens beslut.

Vid mitt samtal med vår minister Helene Hellemark Knutsson, i samband med mötet, uttryckte hon vikten av ökad basfinansiering för att vi ska kunna stärka utbildningens kvalitet och forskningsanknytning. Hon lyfte även vikten av breddad rekrytering till högskolan och att skapa nära samarbeten mellan universitet och högskolor för att utforma en hållbar lärarutbildning och, i förlängningen, skola. Hans Rosling var en av huvudtalarna och lyfte som vanligt fram att vi måste utveckla strategier som är baserade på fakta om hur det ser ut i världen. Vi skapar ofta bilder av verkligheten som inte är faktabaserade.

Universitetskansler Harriet Wallberg gjorde en fantastisk insats och måste känna sig mycket nöjd med den värdefulla dialog som uppstod under konferensen. Hon vill verkligen skapa en dialog inom Högsskolesverige,  vilket även uttrycks i förslaget om ett nytt nationellt kvalitetssäkringssystem.

Mycket av det som sades på konferensen ligger också helt i linje med hur Malmö högskola arbetar i olika frågor. En mycket intressant konferens och för mig var det en särskilt intressant upplevelse att för första gången i livet bo på hotell i Stockholm…