Conference on refugees impact on Bologna reform

The Swedish Council for Higher Education and the Swedish Ministry of Education and Research hosted in collaboration with Malmö University this two-day international conference where 200 delegates from 23 different countries participated. The program
addressed the latest Bologna Implementation Report which indicates somewhat disappointingly that the reform has not been embraced by as many European countries as anticipated. However, many of the presentations were all in accordance that the policy framework and guidelines available for recognition of prior learning (RPL) are sufficient and well designed for purpose. Interestingly, many good examples from various European countries were given on well established practices and toolkits for admissions based upon RPL.

Noteworthy was the French national system which recognises prior learning even for accreditation of academic degrees. In the concluding remarks,

Cecilia Christersson and Liva Vikmane
Cecilia Christersson and Liva Vikmane

I and the Vice-President of ESU, Liva Vikmane were in strong agreement that the main task for Higher Education Institutions is now to be brave, committed and confidently systematically implementing RPL. Politicians need to direct funds to HEIs for RPL and for collection of information on impact of validation outcomes.

Malmö University took vigilant the opportunity to once again promote that Universities take on the role as drivers for social mobility and transformation.

Cecilia Christersson
Pro-Vice-Chancellor Global and Challenge Based Learning

Branding Africa conference at the University

On the 31st of May, Malmö University was honored to host two ambassadors from Africa, H.E. Dr Joseph Sang from Kenya and H.E. Zaake Kibedi from Uganda, and Brig. General Emeldah Chola from the Permanent Secretary at the Ministry of Energy and Water Development in Zambia at STORM.

Around 25 researcher and international students from Malmö University participated together with our African guests in a two hour Round Table Dialogue with the theme ”Learning Together for Sustainable Innovation”, led by senior lecturer Magnus Johansson.

Branding Africa - Round Table discussions
Branding Africa – Round Table discussions

The topics approached were :
(1) Challenges and visions for urban sustainability
(2) Communication for social change
(3) Leadership and education as drivers for social change
(4) Societal transformation through socialinnovation.

It was emphasised that collaboration, education, communication, leadership, and investments, all play a pivotal role in realising an innovative and sustainable future outcome. The Branding Africa roundtable discussion brought many ideas and visions for African countries and Swedish perspectives to the fore. It also highlighted the challenges that are facing many African countries. The call for increased funding to enhance exchange and mobility of researchers and students between Malmö University and African universities is strong but needs to be addressed in relation to the risk of “brain drain” from African countries.

The challenges are many and they transcend national borders, which is why collaboration in education, research and innovation, between different stakeholders is a must, in order to achieve sustainable solutions.

It is extremely valuable that Malmö University already has a great number of researchers involved in African collaboration. We see therefore additional need for supporting crossdiciplinary projects and targeting of global challenges. 
 

Cecilia Christersson
Pro-Vice-Chancellor Global and Challenge Based Learning

Kunskap för förändring

När en forskare tillfrågas om sin motivation och sitt val att bli forskare återkommer ofta två saker. För det första själva nyfikenheten; att inte nöja sig med tidigare förklaringar och svar utan söka bortom dessa. Detta är den akademiska forskningens urkraft. Kunskap för kunskapens egen skull. Oavsett om det passar in i samtidens synsätt och ordningar.

Den andra drivkraften är kunskap för förändring. Vi som forskare vill göra gott, göra skillnad, vara en del i ett större samhällsbygge. Detta kan ta sig många olika uttryck.

I ett expansivt och strävande lärosäte som Malmö blivande universitet måste dessa forskningens grundläggande drivkrafter ges utrymme och vårdas väl, både av oss som enskilda forskare men också kollegialt. Som ”vicerektor för samhällsutmaningar” får jag givetvis ofta frågan vilka slags utmaningar det rör sig om. I vår korta historia brukar vi ju lyfta fram samhällsrelevanta frågor som förknippas med mångfald, kreativitet och samhällsengagemang. I vår målbild anges att vi skall identifiera och definiera viktiga och framtida samhällsutmaningar.

Det är i detta perspektiv som en ny lärosätesgemensam seminarieserie planeras till hösten och kommande år. Seminarieserien ”Knowledge for Change” vill lyfta fram våra centrala utmaningar genom att bjuda in internationellt framstående forskare och skapa uppmärksamhet och debatt, såväl inom lärosätet som utåt mot samhället.

Notera gärna redan nu torsdagen den 14 september på eftermiddagen (16-18). Då inleds denna serie med en keynote av professor John A. Douglass, Univ. of California Berkeley, utifrån hans uppmärksammade bok ”The New Flagship University – Changing Paradigm from Global Ranking to National Relevancy (Palgrave Macmillan 2016).

Fokus denna gång är alltså på universiteten själva. Hur skall vi se på den excellensdrivna jakt på konkurrens och status inom högre utbildning och forskning som så dominerat under senare år?

Kommande seminarier kommer sedan att anknyta till många av de forskningsfält som brukar förknippas med oss; migration, urbanitet, demokrati, jämlik hälsa etc. Planering pågår för fullt, men det kan finnas utrymme för ytterligare idéer och förslag på kommande seminarier (maila i så fall mig och projektledaren Karolina Rosenqvist)!

Jag är övertygad om att när vi nu tar steget till att bli ett fullvärdigt universitet så behövs det många utmanande intellektuella samtal över våra traditionella ämnesgränser – välkomna att delta!

Tapio Salonen
Vicerektor för samhällsutmaningar

Nytt universitet ger möjlighet till ny kollegialitet

I januari omvandlas Malmö högskola till universitet. Jag funderar mycket på hur vi på bästa sätt ska ta vara på den kunskap som finns vid vårt lärosäte. Vi har så många kunniga medarbetare och studenter och all kunskap kommer att behövas om vi ska uppnå våra högt ställda mål som universitet. Ett sätt att ta vara på kunskapen är att öka kollegialiteten och den kollegiala granskningen av våra kurser, program, vetenskapliga texter, forskningsplaner och ansökningar av olika slag. Vi behöver även dela kunskap med andra utanför vårt lärosäte och ta oss tid att granska andras utbildningar, ansökningar och vetenskapliga texter.  

Vi behöver samtidigt ta vara på alla medarbetares och studenters kunskaper och perspektiv men även våra externa samarbetspartners kunskaper och perspektiv.

Kollegialitet handlar egentligen om att ta vara på vår kunskap som är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet och att använda den för att kritiskt granska det vi gör inom utbildning och forskning men även inför viktiga beslut som har bäring på kvaliteten i vår utbildning och forskning. Även vårt ledarskap och våra pedagogiska metoder ska vila på vetenskaplig grund.

Det diskuteras mycket om universitetens styrning i relation till linjestyrning eller kollegial styrning. Jag är ganska övertygad om att Malmö högskola har en unik möjlighet att hitta en bra form för styrning när vi snart omvandlas till universitet. Det är viktigt att våra akademiska chefer utses i en kollegial process och utövar ett akademiskt och inkluderande ledarskap vilket innebär att de behöver ett bra administrativt stöd för att få utrymme för sin egen undervisning och forskning och för att fokusera på de akademiska frågorna. Vi behöver olika slags kollegiala organ och grupperingar där medarbetare utses utifrån sin sakkunskap. Ett gott exempel är den arbetsgrupp som under våren har arbetat tillsammans med rektor och prorektor för att ta fram ett förslag till en universitetsgemensam strategisk plan. I gruppen ingår lärarrepresentanter från de flesta av våra vetenskapsområden. Ett fantastiskt tillfälle att, genom en gemensam uppgift, ta vara på våra kunskaper och perspektiv och skapa en gemensam insikt om vilken rikedom av kunskaper vi har på vårt lärosäte. Det finns andra goda exempel som till exempel Hörandeförsamlingen som fungerade på ett ypperligt sätt när en ny rektor och prorektor skulle utses. Allas samlade kunskaper och kritiska förhållningssätt användes för att ta ställning i en för högskolan viktig framtidsfråga.

Jag vill också passa på att nämna högskolans processarbete som ett gott exempel på hur medarbetares och studenters kunskap och erfarenheter kan användas på ett bra sätt för att skapa kvalitet i vår utbildning och forskning. Tack vare processkartläggningen ”Att planera, budgetera och följa upp”, som huvudsakligen baserades på intervjuer med prefekter, fattade högskolestyrelsen beslut (december 2016) om att upphäva högskolans nuvarande styrmodell i samband med att vi blir universitet 2018. I den nya processen ges institutionerna möjlighet att göra mer långsiktiga verksamhetsplaner och hinna med kollegiala diskussioner om strategiskt viktiga framtidsfrågor.

Den nya styrmodellen som är mindre toppstyrd kommer även att innebära att vi behöver tydliggöra fakultetsstyrelsernas roll och mandat. En ny arbetsordning behöver sjösättas från årsskiftet så det är mycket att tänka på nu som rektor. Våra dekaner som är utsedda enligt en ny mer kollegial process kommer att ha en viktig roll i de universitetsgemensamma strategiska frågorna men naturligtvis även i de strategiskt viktiga akademiska frågorna vid sin fakultet. Kanske bör dekanerna vara ordförande i fakultetsstyrelserna om de ska fungera som kollegiala organ med ett utökat mandat? Det här är frågor som vi behöver diskutera under de kommande veckorna och kanske behöver vi få tid att fundera i lugn och ro över sommaren.

Just nu har jag tre olika böcker på mitt nattduksbord som handlar om kollegialitet och akademiska värden Min man tycker att jag ”smygjobbar” och jag försöker övertyga honom om att det är fantastiskt intressanta böcker, vilket verkligen stämmer. Så mitt lästips inför sommaren och hängmattan blir nog ”Kollegialitet: en modern styrform”, ”Kollegialitet i koncentrat” och ”Akademiska värden visar vägen” till alla er som är intresserade av modernt ledarskap på högre lärosäten.

Kerstin Tham
Rektor Malmö högskola

 

 

 

Polisutbildning på Malmö högskola? När börjar vi?

Detta är de två vanligaste frågorna jag fått de senaste veckorna, oavsett om jag rört mig på stan i Malmö eller i högskolans korridorer. Låt mig ge lite bakgrund. Rikspolischefen yttrade redan i december att Malmö vore en utmärkt ny utbildningsort för poliser, och på (s)-kongressen gick finansministern och inrikesministern gemensamt ut med att Sverige behöver 10 000 (tiotusen) fler polisanställda 2024. De nämnde två nya utbildningsorter, Malmö och så någon i Västsverige.

Nu är det dock så att Malmö högskola inte fått någon fråga om att stå värd för polisutbildning. Det innebär inte att vi inte är intresserade av att utbilda poliser i Malmö, vår rektor gjorde en framställan till inrikesministern i vintras tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i Malmö om att intresse finns. Från högskolans sida har vi nämligen följt utvecklingen och lämnat ett positivt remissvar på slutbetänkandet om en akademisk polisutbildning – ”Polis i framtiden” – i höstas, samtidigt som vi konstaterar att dagens polisutbildning inte fyller platserna, redan polisanställda klagar högljutt över dålig lön och bristfälliga karriärmöjligheter vilket leder till att många lämnar yrket i förtid.

En analys av detta kräver ingen ”raketforskning” – polisutbildningen behöver reformeras och få en modern utformning, där de viktiga delarna i dagens utbildning som är starkt förknippade med ”polismans befogenheter” måste kompletteras med studier som reflekterar kring ett bredare samhällsansvar, lämpligen i samarbete med studenter som blir kollegor ute på fältet, såsom socialarbetare, lärare, kriminologer och andra i brottsförebyggande verksamheter. På några års sikt skulle vi med en sådan polisutbildning kunna påverka samhället tillsammans i en positiv riktning. Och i så fall är Malmös nya universitet den perfekta startpunkten – med ledande forskning kring brottsförebyggande arbete i en lokal, nationell och internationell kontext, något som skulle kunna bli en modell även inom polisutbildning. Vi bedriver redan idag påbyggnadsutbildning för poliser, och har yrkesverksamma poliser som doktorander i vår verksamhet.

Budskapet är enkelt: vi behöver bygga ett kunskapscentrum för brottsförebyggande och polisiärt arbete i Malmö, som så småningom kan ge en bra bas för en polisutbildning i ny tappning. För att detta ska bli möjligt behöver riksdagsmännen i Stockholm samla sig kring en akademiserad polisutbildning, och våra lokala politiker se bortom 2018 och kraftsamla för att skapa förutsättningar för detta. Just nu står både våra kollegor på Polismyndigheten, som ansvarar för dagens uppdragsutbildning, och lärosätena utan en tydlig kompass i frågan.

Per Hillbur
Prorektor Malmö högskola