En tyst minut vid Europas universitet

Vi var många som chockades av terrordådet på Garissa University College i Kenya den 2 april då 147 människor, många lärare och studenter vid lärosätet, dödades och ett stort antal skadades. På initiativ av European University Association planeras en gemensam tyst minut vid Europas universitet för att hedra offren, för att visa vår avsky för våldet samt för att markera vårt stöd för de akademiska värdena. Den tysta minuten är planerad till den 27 april kl 12.00 och jag uppmanar alla medarbetare och studenter vid Malmö högskola att delta i manifestationen var man än befinner sig i högskolans lokaler.

 

Myndighetsdialog

Igår var jag tillsammans med pro- och vicerektorer samt förvaltningschefen på den årliga myndighetsdialogen på utbildningsdepartementet. Myndighetsdialogen leddes av statssekreterare Anders Lönn och är det möte där högskolans utveckling diskuteras tillsammans med våra förslag och äskanden för framtiden.

Mitt intryck är att departementet känner sig trygga med högskolans utveckling och det är roligt att höra att man uppfattat den fantastiskt fina utveckling som högskolan uppvisar, i studentintresse, i forskningsframgångar och i många andra delar. Vi skiljer ut oss inom gruppen av jämförbara lärosäten i många avseenden.

Intressant är också att för Malmö högskola centrala aktiviteter och begrepp som breddad rekrytering, jämställdhet och internationalisering nu på ett mycket tydligt sätt lyfts fram i utbildningspolitiken. Vad gäller t ex breddad rekrytering så är min tro att högskolans systematiska arbete och goda position kommer att leda till möjligheter för oss under de kommande åren.

Utbildningsdepartementet har tydligt uppfattat och uppskattar vår målbild att utvecklas till ett universitet, men tyvärr tycks inte frågan om nya universitet vara högt upp på den politiska dagordningen under innevarande mandatperiod. Här får vi gneta på med vår lobbying! Mer troligt, tror jag, är att våra framgångar de sista åren gör att vi kan hoppas på utökade uppdrag inom forskning och utbildning under mandatperioden.

Äntligen invigs Medieverkstaden

Nu är Medieverkstaden  som finns på Orkanenbiblioteket igång. Det är ett resultat av vårt projekt om och arbete kring virtuell lärandemiljö. Vi behöver satsa på nya pedagogiska och digitala former för undervisning och lärande.

Till Medieverkstaden kan både medarbetare och studenter komma och inspireras, prova ny teknik och ställa frågor till personalen som bemannas av AKL och BIT.

Jag hoppas att du som medarbetare kommer att kika in eller kontakta medieverkstaden! Fredag 10 april är det invigning.

Rektor Chalmers

Chalmers styrelse beslutade igår kväll att utse mig till nästa rektor/vd vid Chalmers. Även om ca ett halvår kvarstår, blev min period i Malmö kortare än vad jag hade trott och planerat. Det har varit ett antal fantastiska år här i Malmö med många svåra, intressanta och spännande frågor. Ni kan alla vara stolta över den högskola ni som medarbetare och studenter vid Malmö högskola byggt!

Jag tillträder mitt uppdrag på Chalmers preliminärt den 1 augusti. Under den kvarvarande perioden som rektor kommer jag att fortsätta att externt marknadsföra högskolan och internt driva på de processer som startats och implementera de beslut som har fattats. Jag kommer självklart också att agera i alla de frågor som blir aktuella under våren och där olika former av ställningstaganden behöver göras.

Högskolestyrelsen kommer att ta upp frågan om rekrytering av ny rektor vid nästkommande styrelsemöte, den 18 februari.

Om forskningsfinansiering

Låt oss medan vi väntar på upplösningen av den spännande processen i Göteborg tala lite om forskningsfinansiering!

I Sverige finansieras forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor till ca 60 % av externa medel och bara 40 % av statens direkta basanslag. En betydande del av statsanslagen måste dessutom användas till medfinansiering av de externa bidrag som inte täcker projektens hela kostnad, vilket innebär att vissa forskningsfinansiärer utövar ett stort inflytande över användningen av lärosätenas basanslag (som är avsett för fri forskning).

Detta var ett av de ämnen som diskuterades på årets dialog mellan lärosätena och forskningsfinansiärerna som anordnades av SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) i Stockholm i fredags. Den stora andelen externfinansiering leder också till ryckighet och kortsiktighet, vilket i sin tur kan minska möjligheterna till genombrottsforskning.

En annan återkommande tvistefråga är synen på indirekta kostnader (eller overhead). Såväl forskningsfinansiärer som enskilda forskare tenderar till att vilja täcka så lite som möjligt av dessa kostnader (för administration, bibliotek, ledning etcetera), och vill hellre se att alla medel går ”direkt” till forskningen. Problemet är bara att när större delen av forskningsfinansieringen är extern så är de externa bidragen inte bara på marginalen, utan måste också vara med och bidra till den gemensamma infrastrukturen.

För Malmö högskolas del kan det vara värt att notera två saker. För det första att vår externa forskningsfinansiering ligger på cirka 57 %, vilket är i paritet med de stora universiteten. Det är en bra siffra, även om den naturligtvis gärna får stiga ytterligare!

För det andra stiger våra forskningsprestationer mätt i externa medel, publiceringar och citeringar mycket snabbare än för andra lärosäten. Under senare år har en del av de statliga forskningsanslagen omfördelats baserat på dessa faktorer. I den rödgröna budgeten togs denna omfördelning bort utan kommentarer (se tidigare information i Forskningsbloggen 2014-10-27: http://blogg.mah.se/forskningsbloggen/), men i den slutligen antagna alliansbudgeten fanns den med. Utfallet blev att Malmö högskola blev den stora vinnaren: vi fick störst tillskott av samtliga lärosäten i landet, plus nio miljoner kronor.

Framgången i omfördelningen är ett kvitto på att det bedrivs högklassig forskning vid Malmö högskola. Men vi kan inte vila på lagrarna! Förutom att förstärka forskningsmiljöerna på fakulteterna och i våra forskningscentrum måste vi också fortsätta det idoga arbetet med att ansöka om externa medel, gärna till större profiler och miljöer. En viktig hjälp i detta är Forskarservice (http://www.mah.se/medarbetare/Intern-forskningsinformation/Forskarservice/), och jag vill tipsa om några av deras arrangemang den närmaste tiden:

Den 5 februari – Workshop – Hur skriver jag en bra ansökan? http://www.mah.se/Nyheter/Kalender/Workshop—Hur-skriver-jag-en-bra-forskningsansokan/

Den 12 februari – Information om Prisma, Vetenskapsrådets och Fortes gemensamma ansöknings- och ärendehanteringssystem http://www.mah.se/Nyheter/Kalender/Prisma/

Hans Lindquist