Branding Africa conference at the University

On the 31st of May, Malmö University was honored to host two ambassadors from Africa, H.E. Dr Joseph Sang from Kenya and H.E. Zaake Kibedi from Uganda, and Brig. General Emeldah Chola from the Permanent Secretary at the Ministry of Energy and Water Development in Zambia at STORM.

Around 25 researcher and international students from Malmö University participated together with our African guests in a two hour Round Table Dialogue with the theme ”Learning Together for Sustainable Innovation”, led by senior lecturer Magnus Johansson.

Branding Africa - Round Table discussions
Branding Africa – Round Table discussions

The topics approached were :
(1) Challenges and visions for urban sustainability
(2) Communication for social change
(3) Leadership and education as drivers for social change
(4) Societal transformation through socialinnovation.

It was emphasised that collaboration, education, communication, leadership, and investments, all play a pivotal role in realising an innovative and sustainable future outcome. The Branding Africa roundtable discussion brought many ideas and visions for African countries and Swedish perspectives to the fore. It also highlighted the challenges that are facing many African countries. The call for increased funding to enhance exchange and mobility of researchers and students between Malmö University and African universities is strong but needs to be addressed in relation to the risk of “brain drain” from African countries.

The challenges are many and they transcend national borders, which is why collaboration in education, research and innovation, between different stakeholders is a must, in order to achieve sustainable solutions.

It is extremely valuable that Malmö University already has a great number of researchers involved in African collaboration. We see therefore additional need for supporting crossdiciplinary projects and targeting of global challenges. 
 

Cecilia Christersson
Pro-Vice-Chancellor Global and Challenge Based Learning

Kunskap för förändring

När en forskare tillfrågas om sin motivation och sitt val att bli forskare återkommer ofta två saker. För det första själva nyfikenheten; att inte nöja sig med tidigare förklaringar och svar utan söka bortom dessa. Detta är den akademiska forskningens urkraft. Kunskap för kunskapens egen skull. Oavsett om det passar in i samtidens synsätt och ordningar.

Den andra drivkraften är kunskap för förändring. Vi som forskare vill göra gott, göra skillnad, vara en del i ett större samhällsbygge. Detta kan ta sig många olika uttryck.

I ett expansivt och strävande lärosäte som Malmö blivande universitet måste dessa forskningens grundläggande drivkrafter ges utrymme och vårdas väl, både av oss som enskilda forskare men också kollegialt. Som ”vicerektor för samhällsutmaningar” får jag givetvis ofta frågan vilka slags utmaningar det rör sig om. I vår korta historia brukar vi ju lyfta fram samhällsrelevanta frågor som förknippas med mångfald, kreativitet och samhällsengagemang. I vår målbild anges att vi skall identifiera och definiera viktiga och framtida samhällsutmaningar.

Det är i detta perspektiv som en ny lärosätesgemensam seminarieserie planeras till hösten och kommande år. Seminarieserien ”Knowledge for Change” vill lyfta fram våra centrala utmaningar genom att bjuda in internationellt framstående forskare och skapa uppmärksamhet och debatt, såväl inom lärosätet som utåt mot samhället.

Notera gärna redan nu torsdagen den 14 september på eftermiddagen (16-18). Då inleds denna serie med en keynote av professor John A. Douglass, Univ. of California Berkeley, utifrån hans uppmärksammade bok ”The New Flagship University – Changing Paradigm from Global Ranking to National Relevancy (Palgrave Macmillan 2016).

Fokus denna gång är alltså på universiteten själva. Hur skall vi se på den excellensdrivna jakt på konkurrens och status inom högre utbildning och forskning som så dominerat under senare år?

Kommande seminarier kommer sedan att anknyta till många av de forskningsfält som brukar förknippas med oss; migration, urbanitet, demokrati, jämlik hälsa etc. Planering pågår för fullt, men det kan finnas utrymme för ytterligare idéer och förslag på kommande seminarier (maila i så fall mig och projektledaren Karolina Rosenqvist)!

Jag är övertygad om att när vi nu tar steget till att bli ett fullvärdigt universitet så behövs det många utmanande intellektuella samtal över våra traditionella ämnesgränser – välkomna att delta!

Tapio Salonen
Vicerektor för samhällsutmaningar

Nytt universitet ger möjlighet till ny kollegialitet

I januari omvandlas Malmö högskola till universitet. Jag funderar mycket på hur vi på bästa sätt ska ta vara på den kunskap som finns vid vårt lärosäte. Vi har så många kunniga medarbetare och studenter och all kunskap kommer att behövas om vi ska uppnå våra högt ställda mål som universitet. Ett sätt att ta vara på kunskapen är att öka kollegialiteten och den kollegiala granskningen av våra kurser, program, vetenskapliga texter, forskningsplaner och ansökningar av olika slag. Vi behöver även dela kunskap med andra utanför vårt lärosäte och ta oss tid att granska andras utbildningar, ansökningar och vetenskapliga texter.  

Vi behöver samtidigt ta vara på alla medarbetares och studenters kunskaper och perspektiv men även våra externa samarbetspartners kunskaper och perspektiv.

Kollegialitet handlar egentligen om att ta vara på vår kunskap som är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet och att använda den för att kritiskt granska det vi gör inom utbildning och forskning men även inför viktiga beslut som har bäring på kvaliteten i vår utbildning och forskning. Även vårt ledarskap och våra pedagogiska metoder ska vila på vetenskaplig grund.

Det diskuteras mycket om universitetens styrning i relation till linjestyrning eller kollegial styrning. Jag är ganska övertygad om att Malmö högskola har en unik möjlighet att hitta en bra form för styrning när vi snart omvandlas till universitet. Det är viktigt att våra akademiska chefer utses i en kollegial process och utövar ett akademiskt och inkluderande ledarskap vilket innebär att de behöver ett bra administrativt stöd för att få utrymme för sin egen undervisning och forskning och för att fokusera på de akademiska frågorna. Vi behöver olika slags kollegiala organ och grupperingar där medarbetare utses utifrån sin sakkunskap. Ett gott exempel är den arbetsgrupp som under våren har arbetat tillsammans med rektor och prorektor för att ta fram ett förslag till en universitetsgemensam strategisk plan. I gruppen ingår lärarrepresentanter från de flesta av våra vetenskapsområden. Ett fantastiskt tillfälle att, genom en gemensam uppgift, ta vara på våra kunskaper och perspektiv och skapa en gemensam insikt om vilken rikedom av kunskaper vi har på vårt lärosäte. Det finns andra goda exempel som till exempel Hörandeförsamlingen som fungerade på ett ypperligt sätt när en ny rektor och prorektor skulle utses. Allas samlade kunskaper och kritiska förhållningssätt användes för att ta ställning i en för högskolan viktig framtidsfråga.

Jag vill också passa på att nämna högskolans processarbete som ett gott exempel på hur medarbetares och studenters kunskap och erfarenheter kan användas på ett bra sätt för att skapa kvalitet i vår utbildning och forskning. Tack vare processkartläggningen ”Att planera, budgetera och följa upp”, som huvudsakligen baserades på intervjuer med prefekter, fattade högskolestyrelsen beslut (december 2016) om att upphäva högskolans nuvarande styrmodell i samband med att vi blir universitet 2018. I den nya processen ges institutionerna möjlighet att göra mer långsiktiga verksamhetsplaner och hinna med kollegiala diskussioner om strategiskt viktiga framtidsfrågor.

Den nya styrmodellen som är mindre toppstyrd kommer även att innebära att vi behöver tydliggöra fakultetsstyrelsernas roll och mandat. En ny arbetsordning behöver sjösättas från årsskiftet så det är mycket att tänka på nu som rektor. Våra dekaner som är utsedda enligt en ny mer kollegial process kommer att ha en viktig roll i de universitetsgemensamma strategiska frågorna men naturligtvis även i de strategiskt viktiga akademiska frågorna vid sin fakultet. Kanske bör dekanerna vara ordförande i fakultetsstyrelserna om de ska fungera som kollegiala organ med ett utökat mandat? Det här är frågor som vi behöver diskutera under de kommande veckorna och kanske behöver vi få tid att fundera i lugn och ro över sommaren.

Just nu har jag tre olika böcker på mitt nattduksbord som handlar om kollegialitet och akademiska värden Min man tycker att jag ”smygjobbar” och jag försöker övertyga honom om att det är fantastiskt intressanta böcker, vilket verkligen stämmer. Så mitt lästips inför sommaren och hängmattan blir nog ”Kollegialitet: en modern styrform”, ”Kollegialitet i koncentrat” och ”Akademiska värden visar vägen” till alla er som är intresserade av modernt ledarskap på högre lärosäten.

Kerstin Tham
Rektor Malmö högskola

 

 

 

Polisutbildning på Malmö högskola? När börjar vi?

Detta är de två vanligaste frågorna jag fått de senaste veckorna, oavsett om jag rört mig på stan i Malmö eller i högskolans korridorer. Låt mig ge lite bakgrund. Rikspolischefen yttrade redan i december att Malmö vore en utmärkt ny utbildningsort för poliser, och på (s)-kongressen gick finansministern och inrikesministern gemensamt ut med att Sverige behöver 10 000 (tiotusen) fler polisanställda 2024. De nämnde två nya utbildningsorter, Malmö och så någon i Västsverige.

Nu är det dock så att Malmö högskola inte fått någon fråga om att stå värd för polisutbildning. Det innebär inte att vi inte är intresserade av att utbilda poliser i Malmö, vår rektor gjorde en framställan till inrikesministern i vintras tillsammans med kommunstyrelsens ordförande i Malmö om att intresse finns. Från högskolans sida har vi nämligen följt utvecklingen och lämnat ett positivt remissvar på slutbetänkandet om en akademisk polisutbildning – ”Polis i framtiden” – i höstas, samtidigt som vi konstaterar att dagens polisutbildning inte fyller platserna, redan polisanställda klagar högljutt över dålig lön och bristfälliga karriärmöjligheter vilket leder till att många lämnar yrket i förtid.

En analys av detta kräver ingen ”raketforskning” – polisutbildningen behöver reformeras och få en modern utformning, där de viktiga delarna i dagens utbildning som är starkt förknippade med ”polismans befogenheter” måste kompletteras med studier som reflekterar kring ett bredare samhällsansvar, lämpligen i samarbete med studenter som blir kollegor ute på fältet, såsom socialarbetare, lärare, kriminologer och andra i brottsförebyggande verksamheter. På några års sikt skulle vi med en sådan polisutbildning kunna påverka samhället tillsammans i en positiv riktning. Och i så fall är Malmös nya universitet den perfekta startpunkten – med ledande forskning kring brottsförebyggande arbete i en lokal, nationell och internationell kontext, något som skulle kunna bli en modell även inom polisutbildning. Vi bedriver redan idag påbyggnadsutbildning för poliser, och har yrkesverksamma poliser som doktorander i vår verksamhet.

Budskapet är enkelt: vi behöver bygga ett kunskapscentrum för brottsförebyggande och polisiärt arbete i Malmö, som så småningom kan ge en bra bas för en polisutbildning i ny tappning. För att detta ska bli möjligt behöver riksdagsmännen i Stockholm samla sig kring en akademiserad polisutbildning, och våra lokala politiker se bortom 2018 och kraftsamla för att skapa förutsättningar för detta. Just nu står både våra kollegor på Polismyndigheten, som ansvarar för dagens uppdragsutbildning, och lärosätena utan en tydlig kompass i frågan.

Per Hillbur
Prorektor Malmö högskola

Globalt engagemang och det öppna lärosätet

Malmö Open University
-The globally engaged University and the University of Opportunities

Utifrån mitt nya uppdrag som vicerektor för globalt engagemang och utmaningsbaserat lärande tar jag detta bloggtillfälle att särskilt reflektera kring hur vårt internationaliseringsarbete är en del av vårt globala engagemang.

Strategiskt råd för globalt engagemang
I början av året inrättade rektor Kerstin Tham ett Strategiskt råd för globalt engagemang som under min ledning har det övergripande ansvaret för lärosätets långsiktiga gemensamma utveckling av internationalisering och globalt engagemang inom utbildning, forskning och samverkan. Till detta strategiska råd utgör de två befintliga nätverksgrupperna Minternet (Malmö University International Network) Akademi och Minternet Administration med kollegial representation från alla fakulteter en beredande arbetsgrupp.

Migrationsgruppen, i vilken lärosätets verksamheter gällande nyanlända samt migrationsfrågor samordnas, är även den kopplad till det Strategiska rådet för globalt engagemang.

På uppdrag av det Strategiska rådet för globalt engagemang så kommer International Office tillsammans med de internationella koordinatorerna på fakulteterna att under året genomföra en enkät riktad till samtliga medarbetare som idag har internationella samarbeten. Att få denna överblick möjliggör att vi kan ge riktat stöd och information om utlysningar av medel och internationella projekt och förhoppningsvis också tillhandahålla strategiska stimulansmedel för fördjupade internationella flerdisciplinära samarbeten inom våra befintliga nätverk.

Internationalisering, digitalisering och högskolepedagogik
Vi behöver fortsätta våra olika initiativ att utveckla högskolepedagogiken och kompetensen hos lärare och studenter att arbeta med och i olika globala lärandemiljöer. I den sammanlänkade värld vi lever i har vi nu med hjälp av internet och den digitala utvecklingen större möjligheter än någonsin att utveckla vår målsättning med global kompetens bland såväl lärare som studenter. https://www.oecd.org/education/Global-competency-for-an-inclusive-world.pdf

Under de senaste 15 åren har internationalisering av högre utbildning haft stort fokus på studentmobilitet. Det är då förvånande att man, trots flera års globalt riktade insatser på mobilitet, kan konstatera att det fortfarande endast är 6-13 % av världens studenter som faktiskt reser till andra länder under sina utbildningar. Att ha möjlighet att arbeta internationellt genom att ta tillvara mångfalden i våra lärmiljöer på hemmaplan har varit ett starkt incitament vid Malmö högskola allt sedan Bengt Nilsson här grundade begreppet Internationalisation at home (2003).

Internationella konferenser
Vårt engagemang i afrikanska länder är omfattande och särskilt av vikt att fördjupa eftersom det förutspås att tillväxten och utvecklingen på den afrikanska kontinenten kommer att öka snabbast i världen de kommande 20 åren.

I samband med konferensen Branding Africa här i Malmö får vi den 31 maj besök av 5 afrikanska ambassadörer från Kenya, Namibia, Moçambique, Tanzania och Uganda och en representant från Zambias Ministry of Energy and Water Development. Vi arrangerar då rundabordssamtal med fokus på att belysa de forskningsområden och utbildningssamarbeten som vi idag har med afrikanska lärosäten och tar tillfället i akt att också gemensamt identifiera områden för framtida samarbeten. Ett tjugotal av våra lärare samt studenter och doktorander som idag bedriver forskning och utbildning i Afrika kommer att delta. 

Vårt initiativ Malmö University for Refugees behöver utvecklas vidare för att långsiktigt möta de behov som akademiker med utländsk påbörjad eller genomförd utbildning och etablerade forskare behöver. Att arbeta för ett Malmö Open University innebär att vi aktivt behöver pröva och ta ställning till hur vi kan öppna upp vårt lärosäte – alltifrån att se över antagningsregler och göra valideringsprocesser mer flexibla till att hitta nya vägar för att stödja inkluderingen av lärare, forskare och doktorander som tvingats avbryta sina verksamheter i hemlandet. Jag vill passa på att flagga för att vi står värd för en internationell UHR konferens 12-13 juni – Refugees´impact on Bologna Reform

Regeringens utredning kring internationalisering av universitet och högskolor
Vi kommer med stort intresse att följa regeringens utredning för ökad internationalisering av universitets och högskolor som leds av den särskilda utredaren Agneta Bladh. I uppdraget ska bland annat en ny nationell strategi för internationalisering av universitet och högskolor tas fram och omfatta både utbildnings- och forskningsverksamhet. En del av utredningen ska presenteras redan den 31 januari 2018 och slutredovisningen för hela utredningen är senast den 31 oktober 2018.

Vi har ett spännande arbete framför oss att gemensamt se till att Malmö Universitet 2020 är en global förebild för hur lärosäten genom forskning och utbildning tar en aktiv roll i hållbar samhällsutveckling!

/Cecilia Christersson, vicerektor för globalt engagemang och utmaningsbaserat lärande