Nu händer det, från högskola till universitet!

När jag nu åter är på plats i Malmö, efter några månaders gästvistelse vid Hongkong PolyU, känner jag en stigande förväntning och intensitet kring universitetsblivandet. Det är mycket på gång!

Mitt nya uppdrag som vicerektor för samhällsutmaningar har väckt nyfikenhet och undringar såväl internt som i omvärlden. Jag ser mitt uppdrag som att jag ska bidra till att utveckla lärosätets profil och särart. Vi har nu en unik möjlighet att flytta fram våra positioner både genom att både stärka befintliga kompetenser och behov samtidigt som vi vågar pröva göra nya saker. Formandet av Malmö universitet handlar om både kontinuitet och förnyelse. Vi måste givetvis bygga på den utbildning och forskning vi har men våga se framåt hur vi vill forma ett lärosäte som vågar sticka ut i olika avseenden.

De tolv forskarnätverk som under året beviljats nätverksstöd är ett sätt att stödja flervetenskapliga initiativ ute på institutioner och fakulteter. Flera andra satsningar kommer att behövas. Under slutet av året planeras utlysning ske av fleråriga programstöd. Detaljerna om detta kommer att diskuteras och förankras inom lärosätet den närmaste tiden. Ett ledarskapsprogram för morgondagens forskningsledare skall projekteras under den närmaste tiden. Redan till hösten sjösätts en seminarieserie – Knowledge for Change – för att särskilt lyfta fram lärosätets centrala samhällsutmaningar. Andra initiativ som diskuteras är att inventera våra forskningskompetenser inom fokusområdet jämlik hälsa och att bjuda in till diskussioner kring deltagarbaserade forskningsmetoder. Dessa två frågor framkom tydligt som möjliga styrkeområden i den gångna nätverksutlysningen. 

Jag tar självklart tacksamt emot synpunkter på dessa idéer och förslag men också andra möjliga inslag som kan stärka vår forskning i det nya universitetet!

Må gott nu, våren är äntligen här!
Tapio Salonen

 

Att göra tillsammans!

Jag funderar i dessa dagar mycket över att ”göra tillsammans”. Varför är det viktigt att samlas och göra något tillsammans? Varför är vi människor så starka tillsammans?

I lördags, den 22 april, samlades många 

Demonstrationståg från Science march
Demonstrationståg “Science March” 

människor runt om i världen i en “March for Science” för att tillsammans stå upp för vetenskapligt grundad kunskap i tider då politiska krafter verkar för att vetenskapliga sanningar förtigs och hotar den vetenskapliga friheten.

Våra kvalitativa forskningsstudier har gång på gång visat att det viktigaste för återhämtningen efter insjuknandet i stroke är att göra aktiviteter tillsammans med andra människor. Genom görandet tillsammans med andra upplever personen tillhörighet, aktörskap och mening i vardagen som i sin tur bidrar till återhämtning efter stroke.  Detta resonemang kan troligtvis användas i många olika sammanhang?

Tillsammans blir vi starka och kan göra skillnad! Malmö högskola vill göra skillnad och genom vårt (studenters och medarbetares) samhällsengagemang och samhällsrelevanta utbildning och forskning så kan vi tillsammans utgöra en värdefull kraft både lokalt och globalt. 

En nyckel till att vi ska uppnå våra ambitiösa mål för Malmö universitet är att vi utformar vårt universitet tillsammans och att allas erfarenheter och kompetenser tas tillvara på bästa sätt. Om varje medarbetare känner att de kan bidra, tillsammans med övriga medarbetare och studenter, till att skapa ett fantastiskt universitet, så kan vi göra skillnad och tillsammans bidra, genom utbildning och forskning, till att möta framtidens samhällsutmaningar och en bättre värld. 

Just nu känns det särskilt angeläget för mig som rektor att alla medarbetare är delaktiga i att utforma vår universitetsgemensamma strategiska plan som ska vara ett redskap för att utveckla vårt universitet under de kommande fem åren. 

För att lyckas behöver vi skapa möjligheter för våra studenter att utveckla ett vetenskapligt förankrat och kritiskt förhållningssätt till kunskap och att omsätta kunskapen i handlingar som bidrar till förändring. Jag anser även att vi behöver utveckla en mer flervetenskaplig ansats i våra grundutbildningar för att studenterna ska få träna att lösa olika komplexa problem tillsammans med studenter från andra ämnesområden. Genom att ”göra tillsammans” kan studenterna utveckla nya användbara kunskaper och insikter som behövs för att möta framtidens samhällsutmaningar. Genom en ökad digitalisering och fler studieuppgifter som genomförs i olika samhällskontexter, kan studenternas interaktioner med varandra stärkas.

Vi behöver även forska mer tillsammans, både med forskare inom och utanför lärosätet (nationellt och internationellt) men även tillsammans med samhällsmedborgare och andra samhällsaktörer inom offentlig, idéburen och privat sektor. Vår forsknings originalitet, akademiska kvalitet och samhällsvärde är helt beroende av att vi forskar tillsammans; särskilt inom forskning som adresserar komplexa samhällsutmaningar. Jag hoppas att våra forskarnätverk kan bidra till gränsöverskridande samarbeten.

Ju mer jag tänker på saken så kan våra forskningsresultat som visar på värdet av att ”göra tillsammans” efter insjuknandet i stroke ligga till grund för en mer generell hypotes om värdet av att ”göra tillsammans” för en hållbar samhällsutveckling!

Så stödjer högskolan flyktingar och migranter

I dag är det internationella flyktingdagen. FN:s generalförsamling beslutade 2000 att göra den 20 juni till “Internationella flyktingdagen” (“World Refugee Day”). Sedan dess ägnas denna dag till att uppmärksamma flyktingsituationen världen över.

I samband med den internationella flyktingdagen 2012 redovisade UNHCR resultatet av en opinionsundersökning genomförd i 11 länder. Sverige visade sig då vara det land som var mest positivt till att skydda utsatta människor oavsett ursprung och nationalitet – och särskilt om man flytt från krigs- och konfliktområden.

Idag befinner sig 60 miljoner människor på flykt från sina hemländer. Drygt 160 000 individer sökte sin tillflykt till Sverige under förra året – hälften av dessa är barn – varav många utan medföljande vuxen. Samtidigt står Sverige i veckan inför ett riksdagsbeslut som till stor del kan ändra vår grundläggande ställning att vara ett humanitärt föregångsland. Med ett eventuellt beslut om tillfälliga och tidsbegränsade uppehållstillstånd kommer barns grundläggande rätt att få växa upp med sina familjer äventyras, integrationen att försvåras och även möjligheterna för nyanlända att kunna bidra med kompetenser i svenskt arbetsliv.

Engagemang för människor på flykt
Som lärosäte i Sveriges tredje största stad, som många av flyktingarna anländer till, uppmärksammar vi idag vårt engagemang för människor på flykt. Malmö högskola är genom både studenters och medarbetares aktiva engagemang involverad i ett långsiktigt arbete med flykting- och migrationsfrågor. Under den mest intensiva flyktingtillströmningen i början av september visade Malmö högskolas medarbetare och studenter en vilja att göra skillnad, och gick från ord till handling, genom att omgående starta Malmö University for Refugees. En mångfald av aktiviteter har genomförts. Studenter och medarbetare har till exempel anordnat språk- och kulturcaféer tillsammans med Folkuniversitetet, loppet Run for Diversity för att samla in pengar, en simskola för nyanlända barn, en egen insamling till Röda korset som drog in drygt 100 000 kronor, 50 000 tandborstar från TePe delades ut till flyktingar i Malmö och Europa, den interkulturella mötesplatsen Al-Ándalus startade tillsammans med ABF för att öka kunskapen om Medelhavet och mellanöstern,och olika utställningar, seminarier och föreläsningar har arrangerats om flyktingfrågan.

Validering och kompletterande utbildning
Under hösten blev det än mer påtagligt att högre utbildning spelar en stor roll i människors möjligheter till inkludering och integrering i samhället. Sveriges nationella antagningssystem och valideringsprocesser har utmanats och det blev uppenbart att vi behöver en tydligare process för erkännande och tillvaratagande av individers kompetenser för att bidra till att de snabbt får tillträde till arbetsmarknaden. Inom Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag registrerades i april i år drygt 3000 individer med eftergymnasial utbildning i södra Sverige. Utbildningsområden som är väl representerade utgörs av juridik, administration, handel, lärare, ingenjörer, lärare, farmaci, medicin och tandvård.

Lärosäten Syd och vi på Malmö högskola kan möta upp och ge kompletterande utbildningar riktade till många av de akademiker som finns i vår region. I maj stod Malmö högskola värd för ett Lärosäten Syd-seminarium om validering och kompletterande utbildning med utblick över hur Sverige i förhållande till övriga länder i Europa hanterar dessa frågor och en kartläggning av de kompletterande utbildningar som lärosätena i södra regionen föreslagit till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) under våren presenterades.

Malmö högskola arbetar med att skapa en grundstruktur för valideringsprocesser inom högskolan som ska vara hållbara över tid. Vårt mångåriga arbete med breddad rekrytering och validering ser vi nu kan komma väl till gagn såväl lokalt, regionalt som i det nationella arbetet med att utveckla valideringsprocesser och ta fram relevanta och efterfrågade kompletterande utbildningar.

Studie- och karriärvägledningen inom Malmö högskolas Studentcentrum har inlett ett samarbete med Arbetsförmedlingen Malmös Etableringsenhet. Verksamheten drar igång till hösten och innebär att personer som nyligen fått uppehållstillstånd och omfattas av etableringsreformen, i ett tidigare skede och på ett strukturerat sätt erhåller information och vägledning om högskolestudier och validering av tidigare högskoleutbildning.

Under april genomfördes en högskoleövergripande inventering av möjliga praktikantplatser till nyanlända som Malmö högskola skulle kunna erbjuda. Ett 50-tal platser identifierades och nu ska dessa matchas av Arbetsförmedlingen.

Snabbspår för nyanlända
Malmö stad har i samband med flyktingtillströmningen fått en tillökning med omkring 1000 nya barn och ungdomar och har därför ett större lärarbehov än någonsin. Ett snabbspår för 30 nyanlända lärare med utländsk examen startar på arabiska i augusti och pågår i 26 veckor. Liknande pilotprojekt görs vid fem andra svenska lärosäten.

Direkt efter sommaren startar ett samarbete mellan Institutionen för språkstudier och Arbetsförmedlingen då ett snabbspår för samhällsvetare med utländsk examen initialt kommer att rikta sig till cirka 30 individer. Aspirantutbildningen kommer att stå som modell för hur detta snabbspår kommer att genomföras.

Satsning på migrationsforskning
Rektor tillsatte under hösten 2015 särskilda resurser för att stärka migrationsforskning med inriktning mot flyktingar. En omfattande kartläggning av flyktingrelaterad forskning vid Malmö högskola presenterades under våren 2016. Därtill påbörjar sex postdoktorer under hösten 2016 tvååriga forskningsprojekt med anknytning till flyktingsituationen inom vitt skilda områden som digital kommunikation, politiskt beslutsfattande, hälsofrågor och genusaspekter. Samtidigt satsar högskolan ytterligare två miljoner kronor på kortare forskningsprojekt, bland annat gällande språkinlärning och flyktingars upplevelse av sin situation.