Kerstin Tham: Så säkrar vi ett fritt och oberoende Malmö universitet

Kerstin ThamEtt nytt år har börjat i en tid då universitetens och högskolornas roll är både ifrågasatt och viktigare än någonsin. Malmö universitet som nytt lärosäte ska, tillsammans med andra universitet i världen, verka för öppenhet och bjuda in till samtal om komplexa och obekväma samhällsfrågor.

Universitetens och högskolornas förmåga att stå upp för yttrandefriheten ifrågasätts idag från flera håll. I debatten både i Sverige och internationellt hörs röster som hävdar att lärosätena till och med begränsar mångfalden genom att inte släppa fram obekväma sanningar utan istället låter ideologiska ställningstaganden styra verksamheten.

Samtidigt ser vi en utveckling i flera länder där politiska krafter vill styra forskningen och kunskapsproduktionen inom områden som t ex rör jämställdhet, sexualitet och aborter. Olika nyckelpositioner vid universiteten byts ut mot regeringstrogna ledare utan vetenskaplig kompetens vilket stärker den politiska styrningen av högre utbildning och forskning. Länder i såväl Europa som andra världsdelar undergräver idétraditioner om ett öppet samhälle, det fria ordet och det kritiska tänkandet som utgör grunden för universitetens akademiska frihet och integritet. Läs mer om denna utveckling i tidningen Curie:
Akademisk frihet i kläm när politiker vill styra forskning (16 januari 2019)
Friheten krymper i akademin (26 september 2017)

Det är en svår och utmanande tid för lärosäten världen över och viktigare än någonsin att vi låter de akademiska värdena visa vägen.

Något att luta sig emot är ”The Magna Charta Universitatum” som över 900 universitet i cirka 90 länder har skrivit under. Magna Charta ger oss vägledande principer för varför och hur vi som universitet ska upprätthålla den akademiska friheten och integriteten. Den första av de fyra principerna lyder så här (översatt till svenska):

”Universitetet är en autonom institution i hjärtat av samhällen, som skiljer sig till sin uppbyggnad som resultat av skilda geografiska och historiska förutsättningar. Det frambringar, undersöker, värderar och vidareför kulturen genom forskning och undervisning.

För att tillgodose omvärldens behov måste universitetens forskning och undervisning vara moraliskt och intellektuellt oberoende av alla politiska, ideologiska och ekonomiska maktgrupperingar.”

Det är mäktigt att 900 universitet världen över delar samma akademiska värdegrund.

Det har gått två år sedan Malmö högskola fick universitetsstatus. Sedan dess har vi jobbat hårt för att stärka de akademiska värdena och ha dem som utgångspunkt för vidareutvecklingen av ett modernt och öppet universitet.

Malmö universitet verkar nära och i samverkan med både medborgare och andra viktiga aktörer. På så sätt har vi en unik möjlighet att dela med oss av vår forskningsbaserade kunskap och vara aktiva i samhällsdebatten. Här vill jag vill uppmuntra våra forskare att delta och också bjuda in till öppna forskningsseminarier som belyser de komplexa samhällsutmaningarna vi står inför, såväl lokalt som globalt. Universiteten ska vara samhällets kritiska röst som värnar det politiska oberoendet, det fria ordet och det kritiska tänkandet.  

En annan avgörande förändring för att slå vakt de akademiska värdena är vår nya arbetsordning som trädde i kraft vid årsskiftet. Den innebär att fakultetsstyrelserna, som består av kollegialt valda ledamöter, får ökat inflytande över verksamheten och att besluten som tas där är baserade på kollegialt förankrade beredningsprocesser som vilar på medmänskliga, demokratiska och akademiska värden (Strategi 2022). Även de akademiska ledaruppdragen som dekan och prefekt utses i en kollegialt förankrad process. Genom att på samma sätt låta kvaliteten utvecklas genom kollegial granskning och kollegialt förankrade beslutsprocesser säkerställer vi fri forskning och utbildning vid Malmö universitet även i framtiden.

Jag vill uppmuntra till en fortsatt diskussion om hur svenska lärosäten kan bidra till att stärka universitetens akademiska värdegrund som nu är hotad i flera länder. Vi bör inte heller ta den för given hos våra nordiska grannar. Låt oss därför komma samman och stödja våra internationella kollegor, skapa en frizon för de svåra frågorna och lyfta fram den forskningsbaserade och fria kunskapen i ljuset – för en hållbar samhällsutveckling.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *