Cecilia Christersson: Inspirerar till att arbeta än mer intensivt med interkulturellt lärande

Hur genomförs interkulturellt lärande som omfattar alla medarbetare och studenter på universiteten? Varför bör interkulturellt lärande prioriteras? Det var några av huvudfrågorna på en internationell konferens som Malmö universitet nyligen stod värd för.
Vi behöver global kompetens för att leva och använda oss av kulturella, religiösa, sociala, språkliga, ekonomiska och miljömässiga olikheter.
Ett exempel är när FN inför 75-årsfirandet i januari 2020 startar en global dialog – ett samtal där alla världsmedborgare kan bidra med hur vi vill förbättra vår värld. 

Nyligen samlades studenter, medarbetare, lärare och forskare på den internationella konferensen ”Intercultural Learning Through Global Engagement” (ILGE) på Malmö universitet. Konferensen var den andra som arrangerades inom nätverket International Network of Universities (INU).
Ett av syftena var att diskutera strategier och aktiviteter för att främja interkulturellt lärande och globalt lärande för hållbar utveckling. Global kompetens blir allt mer viktigt.
Pisa-OECD har nyligen tagit fram ett test som ska utvärdera elevers tolerans och kulturella medvetenhet . Detta för att undersöka hur förberedda dagens unga är att möta personer med annan kulturell bakgrund och livsåskådning. Global kompetens efterfrågas alltmer i arbetslivet och är en förutsättning för framgångsrika samarbeten i globaliserade samhällen.

– Klyftorna i världen ökar och vi måste lära oss att samarbeta i miljöer präglade av kulturell och social mångfald, sa Darla Deardorff, huvudtalare på konferensen och VD på Association of International Education Administrators i USA.  

Darla Deardorff är pionjär inom detta och tog redan 2006 fram ett ramverk som används globalt inom utbildning på alla nivåer. Att arbeta med interkulturellt lärande för global kompetens är grundläggande för hur vi lyckas med internationalisering på hemmaplan och för att utveckla studenters och medarbetare erfarenheter vid internationella utbyten. Vi måste, enligt Malmö universitets strategi 2022, utveckla arbetssätt på flera plan – allt ifrån ledarskap, utformande av kursplaner till hur vi bygger relationer med olika aktörer i samhället.  

Malmö universitet uppskattade att återigen välkomna professor Charles Hopkins. Han underströk vikten av att arbeta för förändring av utbildning. Fokus ska läggas på handlingsberedskap för att möta globala utmaningar. Hopkins initierade och grundade tidigt  genom UNESCO principer inom lärande för hållbar utveckling – Education for Sustainable Development (ESD).

Den mest och kanske bäst utbildade delen av jordens befolkning är den som påverkar jordens miljö mest negativt, sa Charles Hopkins. Vi behöver integrera viktiga frågor om hållbar utveckling i all undervisning och lärande.

Den tredje huvudtalaren var Isabella Revina Wibowo, tidigare utbytesstudent vid Malmö universitet, från INU partneruniversitetet Universitas Katolik Parahyangan i Bandung, Indonesien.
Isabella Revina Wibowo beskrev med precision och inlevelse egna erfarenheter av att utsätta sig för det okända. Att komma till ett nytt land med annan kultur och referensramar – utvecklades till en insiktsfull och ovärderlig erfarenhet i att växa som människa. Hennes slutord;  ”The beauty of humanity lays within diversity , lämnade ingen oberörd i publiken.

Eftermiddagen ägnades åt tre arbetsseminarier:
Ett om hur transformativt lärande utvärderas. Ett om hur studenter kan ses som partners i arbetet med interkulturellt lärande.

Det sista om  hur Systematic University Change Towards Internationalisation, SUCTI, kan användas för att inkludera medarbetare i lärosätenas internationaliseringsarbete.

Ett av målen i Strategi 2022 är sammanhållna, starka och gränsöverskridande internationella akademiska miljöer där utbildning, forskning och samverkan är integrerade. Rådet för globalt engagemang arbetar med frågor rörande internationalisering, globalt engagemang och att öka universitetets globala synlighet.
Konferensen kom lägligt inför att rådet initierat arbetet med att ta fram förslag till en universitetsgemensam agenda för globalt engagemang. I denna kommer utvecklingen av interkulturellt lärande hos studenter och medarbetare att bli en viktig del.

PS Vill du se filmen How we address intercultural learning, som producerades i samband med konferensen? 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *