Cecilia Christersson: Internationalisering måste inkludera alla vid Malmö universitet – klart budskap från Rådet för globalt engagemang

Det råder stor samsyn om att internationaliseringsarbetet måste involvera alla – studenter, lärare och medarbetare och vara en integrerad del av utbildning, forskning och samverkan. Det framkom när Rådet för globalt engagemang möttes i förra veckan.

Rådet betonade då också vikten av kompetensutveckling för all personal i engelska och ett systematiskt gemensamt arbete med interkulturellt lärande för att stärka kvaliteten i utbildning och forskning och Mau:s attraktivitet internationellt.    

Detta knyter också an till delbetänkandet En strategisk agenda för internationaliseringHär skrivs det fram att internationell förståelse och interkulturell kompetens ska utgöra en självklar och integrerad del inom utbildning och forskning. I målbeskrivningen för år 2020 – 2030 anges att alla studenter som tar examen från högskolan ska ha utvecklat sin internationella förståelse eller interkulturella kompetens. Detta ställningstagande välkomnas och är helt i linje med delar av den kompetens som akademisk utbildning ska utmynna i.
Nu gäller det att vi kraftsamlar. Vi måste både tydliggöra begreppen och hitta formerna för hur vi inom högre utbildning stärker vårt arbete med interkulturellt lärande och interkulturell kompetens.

Vårt internationaliseringsarbete måste kompletteras med globalt engagemang för global kompetens. Såväl FN som OECD har under många år prioriterat globalt medborgarskap (global citizenship) och global kompetens inom utbildning på alla nivåer. Personer med global kompetens är medvetna, nyfikna och intresserade av att lära sig om världen och hur den fungerar. Inte bara för att förstå den utan också för att aktivt delta i den och bidra till en bättre värld.

Jag är nyss hemkommen från Bandung i Indonesien efter en givande konferens om interkulturellt lärande och globalt engagemang, anordnad av vårt nätverk INU (International Network of Universities). Konferensen pekade på ett stort behov bland lärare och personal att öka kunskapen om olika metoder för att främja interkulturellt lärande i mångkulturella miljöer. Marina Casals från – Universitat Rovira i Virgili, i Terragona, gav en presentation av Erasmus+ projektet SUCTI (Systemic University Change Towards Internationalisation) som fokuserade på vikten av all personals kompetensutveckling för internationalisering. Patricia Staaf och jag deltog båda i konferensen och kunde konstatera att interkulturellt lärande behöver vara en tydlig del inom såväl inkluderande lärande som utmaningsbaserat lärande.

Det är med stor inspiration och förväntan som vi tar över stafettpinnen till en uppföljande INU konferens på samma tema här i Malmö den 30 september till den 1 oktober.

I helgen diskuterades hur hållbarhetsmålen kan inspirera till att omvärdera högre utbildning ”Rethinking higher education; inspired by the sustainability development goals” vid en nationell konferens på Karolinska institutet. Tidigare premiärministern på Nya Zealand och chefen för UNDP, Helen Clark, och vår hedersdoktor Sir Michael Marmot höll mycket tänkvärda anföranden där budskapet var tveeggat.  Det har skett stora förbättringarna i världen gällande halveringen av svält och den kraftiga minskningen av barnadödligheten. Samtidigt ser vi hur livslängden för kvinnor minskar och barnfattigdomen gör sig märkbar bland låginkomsttagare även i västvärlden. Båda huvudtalarna lyfte lärosätenas avgörande roll att genom forskning, utbildning, och partnerskap med olika samhällsaktörer, bidra till målen i Agenda 2030.
Fokus riktade sig även mot hur vi måste ändra formerna för vuxnas lärande i högre utbildning. Det var tydligt att utmaningsbaserat lärande är framgångsrikt. Det stärker studenternas handlingskompetens att kunna förändra världen tillsammans med andra samhällsaktörer.

Särskilt underströks att alla ska med och att det är studenterna, som förändringsagenter, som kan göra skillnad redan under sin utbildning. Är vi redo att förändra vårt sätt att undervisa och vår egen syn på lärande för ett hållbart samhälle?  

 

 

 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *