Per Hillbur: Dags att bryta fortsatt social snedrekrytering till högre utbildning

Per HillburEn internationell undersökning visar intressanta jämförelser mellan länder. Den tar upp vilka våra studenter är, hur lång tid det tar för examen, och vilka resurser vi lägger på högre utbildning.
Malmö universitet vill och kan göra skillnad för att bredda rekrytering och deltagande i högre utbildning. Frågan är vad vi kan göra ytterligare?

 Universitetskanslersämbetet (UKÄ) släppte i förra veckan en intressant rapport Svensk högre utbildning i internationell belysning (Rapport 2019:5)
Jämförelserna mellan ett antal OECD-länder ger perspektiv på debatten inom svensk högre utbildning. Några förhållanden i svensk högre utbildning är intressanta som jag här kommenterar.

  • Andelen unga människor med eftergymnasial utbildning ökar – men det gör också den sociala snedrekryteringen.
    Malmö universitet lockar fler studenter med icke-akademisk bakgrund än de flesta svenska lärosäten och andelen är ungefär densamma som för 20 år sedan. Det är intressant, då Malmö högskola skapades för att höja utbildningsnivån i staden, med en lokal och regional rekrytering som utgångspunkt. Idag rekryterar vi 60 procent av våra studenter från Skåne och resten från övriga landet och världen. Vi har alltså även fortsättningsvis lockat studenter med icke-akademisk bakgrund. Men räcker verkligen detta?

En utmaning är att högpresterande ungdomar från studieovana hem i större omfattning väljer arbete före studier. Vi riskerar därmed att gå miste om viktiga perspektiv både på universiteten och i samhället i stort.
Det betyder också att om dessa ungdomar började studera skulle förkunskaperna bland nybörjare öka. I förlängningen skulle antagligen även genomströmning och examensfrekvens öka – förutsatt att vi antar lika många studenter.
Att breddad rekrytering leder till studenter med sämre förkunskaper, som ofta återges i debatten, är alltså inte givet. Det kan faktiskt bli tvärtom.

  • Precis som i andra länder dominerar kvinnor den svenska högre utbildningen – en trend som ökar. Samtidigt är sysselsättningsgraden högre bland män.
    Vi vet att 67 procent av studenterna vid Malmö universitet är kvinnor. Dessutom har de en högre prestationsgrad än sina manliga studentkollegor. Dessa välutbildade kvinnor kommer på sikt troligen också få alltmer kvalificerade jobb. Även om män idag har fler år i arbetslivet genom att avstå att studera. Frågan är vad som händer med männen på sikt? När ska de inse att det krävs en examen i bagaget för att klara hela arbetslivet?
  • 30 % av de som påbörjar en högre utbildning i Sverige fullföljer aldrig sin utbildning, och examensfrekvensen är bland de lägsta i OECD.
    Med tanke på de resurser vi lägger ner på högre utbildning i Sverige är detta nedslående. Här behöver vi analysera vilka krav arbetsgivare ställer på examen. Och hur påverkar en relativt låg ungdomsarbetslöshet högskolan?
  • Den sociala snedrekryteringen är jämförelsevis hög i Sverige – och trots uppföljning och åtgärder har inget hänt på ett decennium.
    Detta är ett misslyckande. På Malmö universitet har vi börjat intressera oss för breddad rekrytering och deltagande även till forskarutbildning. Förebilder inom forskning och forskarutbildning tror vi är viktigt för att på lång sikt locka studenter från studieovana hem.

Det finns fortfarande mycket mer att göra för att på allvar ”lyckas” med att minska snedrekryteringen till högre utbildning. Ytterst är det ett demokratiuppdrag. 
I ett tidigare blogginlägg  problematiserar jag hur vi möter utmaningen med breddad rekrytering och breddat deltagande. 
Nu intensifierar vi arbetet på Malmö universitet genom ett nyinrättat råd. I kollegial anda ska vi nu ta fram en målbild för det fortsatta arbetet. Vad detta leder till är ännu för tidigt att säga. 

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *