Per Hillbur: Hanterar universiteten klimatutmaningarna på rätt sätt?

Per HillburI höst startar Malmö, Roskilde och Tromsö universitet tillsammans ett nytt mastersprogram: Nordic Urban Planning Studies. Programmet är framtaget för att möta olika samhällsaktörers behov vad gäller urbaniseringens utmaningar. En av dessa är att planera för mer hållbara städer.
Samtidigt ställer jag mig frågan varför kunskapsutvecklingen inom just hållbarhet och klimat har så svårt att leda till kloka politiska och ekonomiska beslut och åtgärder?
Klimatforskningen måste flytta över fokus från att ”beskriva och förstå” klimatförändringarna till strategier som leder till att göra något åt dessa. Det finns idag övertygande vetenskapliga belägg för hur mänskliga aktiviteter försämrar klimat och miljö.  Det finns en massiv kunskapsbas kring människors påverkan på havs- och landmiljöers  ekosystem liksom dess konsekvenser på global, regional och lokal nivå.

Trots decennier av klimatforskning har vi fortfarande en diffus uppfattning om hur beslutsfattande i organisationer och bland enskilda individer går till. Vilka är forskningens effekter när det gäller principer och riktlinjer inom klimatområdet?
Jag menar att det krävs fler initiativ inom humaniora, samhälls- och beteendevetenskaper som på ett innovativt och nytt sätt belyser värdesystem och handlingsförmåga inom globala miljöutmaningar. Det räcker alltså inte med djupa kunskaper inom det naturvetenskapliga området. Här tror jag att det nya masterprogrammet har en möjlighet att utbilda professionella med olika bakgrunder i näringsliv och akademi.

Utbildning i alla former är en grundförutsättning för att kunna anta klimatutmaningen och andra globala miljöfrågor. Men utbildning handlar inte enbart om att producera ny kunskap och överföra denna till olika grupper i samhället. Utbildning handlar minst lika mycket om att skapa engagemang, ändra attityder och mobilisera människor till handling. På så sätt kan utbildning förändra miljötillståndet inifrån. Ur ett globalt perspektiv måste vi dessutom lägga extra fokus på utbildning av flickor och kvinnor. Det är väldokumenterat att satsningar på flickor och kvinnor leder till en förändring av samhället i mer hållbar riktning.

Forskare måste också utmana näringslivet och båda parter måste våga och vilja samarbeta. Nyligen publicerade tidningen Curie ett färskt exempel gällande flygindustrin där forskare och näringsliv gått från kollisionskurs till samarbete.

Jag var nyligen med på the Bridge Wallenberg Backåkra Forum. Där belyste jag forskningens roll I förhållande till klimatutmaningen genom två exempel, stadsutveckling och hållbar intensifiering av jordbruket i världen. Tillsammans med näringslivsrepresentanter och politiker kunde vi  samlas kring vikten av att slå samman privata initiativ med innovativ forskning i olika samarbetsformer. Vi kan också konstatera att många befintliga lösningar inom klimatområdet är helt designade för hållbara system i utvecklade länder. Det behövs en “översättning” och omprövning av dessa koncept för att möta utmaningar i utvecklingsländer. Det finns även behov av att kartlägga vissa av dessa problem, som  inte direkt uppmärksammas i de globala miljömålen.

Det ligger ett ansvar på oss som universitet att delta i att lösa klimatutmaningarna. Framtiden ligger i att vi fortsätter att vara nyfikna på vart samhället är på väg och att vi vågar satsa på utbildning och forskning som tar sig an dessa frågor. 

PS Sista ansökningsdag för det nya masterprogrammet är 1 mars. 
 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *