Kerstin Tham: Året då vi blev universitet

Kerstin ThamÅr 2018 har varit ett glädjens år och jag kan konstatera att vi alla har gjort fantastiska insatser för att sjösätta vårt efterlängtade universitet och en ny universitetsstrategi. Skillnaden mellan att vara en högskola och ett universitet är att vi har fått ett utökat regeringsuppdrag att bedriva forskning och forskarutbildning. På så sätt stärks den akademiska kvaliteten i både utbildning och forskning. Vi har bland annat startat ett flertal nya forskarskolor, inrättat ett nytt forskarutbildningsämne, startat fyra nya forskningsprogram, inrättat ett eget holdingbolag och MAU innovation. Nu är det dags att protestera mot urholkningen av utbildningsanslaget, särskilt inom humaniora och samhällsvetenskap, och att stärka våra universitetslärares arbetsvillkor och karriärvägar.

2018 blev vi äntligen Malmö universitet – en stor händelse för oss, Malmö och regionen. Under året har vi tillsammans visat upp vår verksamhet genom en rad öppna föreläsningar och seminarier och med en officiell invigning och kajfest för alla. Genom att bli universitet har vi fått ett utökat uppdrag inom forskning och forskarutbildning. Vi har startat fyra nya forskningsprogram i urbana samhällsutmaningar, digitaliseringens samhällseffekter, språkets betydelse för lärande och förebyggande tandhälsa. Att bli universitet innebär också ökad självständighet. Vi har nu fattat beslut om inrättande av en ny forskarutbildning och vi planerar att starta nya masterprogram. På detta sätt förstärker och skapar vi framtida starka akademiska miljöer.

Som nytt universitet vill vi gärna förflytta oss snabbt. Som unga och engagerade är vi otåliga. Till följd av detta har vi exempelvis inte kunnat rekrytera lärare och forskare i den takt som vi skulle önska. Jag förstår att det kan vara frustrerande för medarbetare att inte få utrymme för forskning. Utbildningens kvalitet kommer dock alltid i första rummet. Jag vill poängtera att omställning tar tid, längre än man tror.

Inom utbildningsområdet har det framför allt handlat om kvalitet under de två senaste åren.  Universitetskanslersämbetets (UKÄ) utvärderingar av utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå har vi kommit väl ut i. Det pågår även en lärosätesgranskning av vårt kvalitetsarbete. Utvärderingarna driver på och är kvalitetsutvecklande. Vi får också ett nytillskott då vi i januari startar polisprogrammet. Genom att utbilda olika samhällsprofessioner som poliser tar vi vårt samhällsansvar och bidrar med kompetens för att  minska brottslighet och öka människors trygghet.

Ett område vi utmärker oss särskilt inom är breddat deltagande, vilket också är en av anledningarna till att vi fick universitetsstatus. Vi attraherar många studenter från studieovana och icke-akademiska hem och många, såväl nationellt som internationellt, riktar blickarna mot Malmö.

Samverkan och samarbete med andra aktörer är viktigt för oss som lärosäte.Jag vill särskilt lyfta tre exempel. För det första Lärosäten Syd, ett samarbete mellan lärosäten i Skåne, Blekinge och Halland. Nyligen lanserade vi Lärosäten Syds gemensamma kontor för EU-samverkan i Bryssel. Det är ovanligt med sådana samarbeten då högskolor och universitet vanligtvis konkurrerar med varandra. Men det är just genom samarbete som vi kan göra skillnad och uppnå vår vision om en bättre värld. Ett andra exempel är Mötesplats Social Innovation och Social Innovation Summit, som är en av våra viktigaste samverkansplattformar. Att vi etablerat ett eget innovationssystem, MAU Innovation och holdingbolag, underlättar också för oss att i samverkan med andra vidareutveckla och tillgängliggöra vår forskningsbaserade kunskap. Genom öppna samtal, utställningar och seminarier har vi ambitionen att etablera relationer och knyta nya kontakter. Det är genom vår utbildning och forskning som vi kan bidra till utveckling i Malmö och resten av världen. Och omvänt – genom våra internationella nätverk och samarbeten kan vi ta en del av världen till Malmö.

Som rektor träffar jag många politiker och företrädare för högre utbildning, näringsliv och idéburen sektor. Det har överraskat mig att omgivningen har så positiv inställning. Många framhåller att vi behövs i samhället som nytt och modernt universitet. Vi är unga, öppna och snabbfotade. Intresset utifrån handlar också om vår värdegrund. Malmö universitet har ett stort samhällsengagemang och vi är kreativa och inkluderande. 

2019 innebär att ta itu med flera viktiga frågor och utmaningar. Urholkningen av utbildningsanslaget är något jag kommer att uppmärksamma på nationell nivå. Smärtgränsen är nådd, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora.  Det är inte hållbart utan här krävs en förändring.
Styr- och resursutredningen, STRUT, kommer med sitt slutbetänkande i början av 2019. Det ska bli mycket intressant att följa de förslag som presenteras och om det på allvar innebär en ökad akademisk frihet och självständighet för högre utbildning och forskning. Under våren får vi även besked om Universitetskanslersämbetet i sina utvärderingar godkänt flera lärarutbildningar (förskollärare, fritidshem och grundlärare F-3) och om vi som lärosäte har ett bra kvalitetssystem.  
Just nu väntar vi dessutom på en ny regering med allt vad det kan innebära.
När det gäller Malmö universitets egen omställning prioriterar vi att utveckla attraktiva akademiska karriärvägar för universitetsadjunkter och lektorer. Universitetsstyrelsen kommer att fatta beslut om en ny anställningsordning  och vi vill satsa på den högskolepedagogiska utvecklingen. Slutligen kommer mycket av vårt utvecklingsarbete under 2019 handla om den externa utvärderingen av forskningens kvalitet, ERA19.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *