Cecilia Christersson: Sverige har inte råd att tappa nyanländas akademiska kompetens

Sedan den stora flyktingströmmen 2015 har insatser gjorts för att ta tillvara de nyanländas akademiska kompetens. Det handlar dock om punktinsatser från myndigheters och lärosätens sida. Det krävs ett systematiskt samarbete organisationer emellan men även politiska reformer. Detta för att nyanlända och flyktingar ska nyttja tidigare utbildning, studera, komplettera och vidareutbilda sig och få jobb de är kvalificerade för. Låt lärosätena här spela en nyckelroll. Men då krävs mod, nytänkande och flexibilitet.

Under hösten 2015 kom upp till 9000 asylsökande i veckan till Sverige. Det visade sig att denna flyktinginvandring var unik i och med att 40 procent, de flesta från Syrien, hade eftergymnasial utbildning eller högre utbildning. Snart blev det uppenbart hur svårt det var för denna grupp att hitta in i akademin…

Flera lärosäten i Sverige insåg tidigt att de behövde bjuda in till akademiska mötesplatser. Ändå famlade vi över hur vi skulle göra. Det kan tyckas självklart att individer med högre utbildning redan under asyltiden borde fått tillgång till och förståelse för det svenska utbildningssystemet. Forskning visar att avgörande för en lyckad integration är att vara i kontakt med en liknande arbetsmiljö som den man tvingats lämna. Det gäller såväl de med  akademisk examen som de som börjat en utbildning.

Sveriges universitets och högskoleförbund, SUHF, bildade 2016 en arbetsgrupp för flyktingfrågor med representanter för lärosäten och Sveriges Förenade Studentkårer. I gruppen ingår också företrädare för Arbetsförmedlingen, Universitets- och högskolerådet och Valideringsdelegationen. Arbetsgruppen driver ett omfattande arbete för att påverka; genom dialoger med departement och utredare, nationella konferenser och genom media. (Tillsammans med UHR gjordes en kartläggning av lärosätenas insatser 2016.)  

SUHF, vill resonera om att inte bara arbete, utan även en kompletterande utbildning eller högskolestudier, ska ge permanent uppehållstillstånd och därmed även familje­återförening. Annars finns risken att akademiker tvingas ta jobb de är överkvalificerade för, i stället för att välja en kompletterande utbildning

SUHFs arbetsgrupp skickade sommaren 2018 en skrivelse till regeringen med förslag på åtgärder hur akademiker som flytt lättare kan integreras. Den osäkra regeringsbildningen gör att vi troligen får vänta på svar.

Personer som inte arbetar inom yrken som matchar deras utbildning är en outnyttjad resurs och en samhällsekonomisk förlust. Andelen som arbetar inom ett yrke på rätt nivå är lägre bland utrikesfödda än inrikes födda. Förutom att det finns brist inom olika professionsyrken bör vi även oroa oss för kompetensförsörjningen inom vår egen sektor. Enligt Oxford Economics är prognosen för brist på rätt kompetens inom akademin märkbar redan 2021 i Sverige.

Flera satsningar har gjorts för akademiker med utländsk utbildning. Exempelvis har  regeringen gett stöd till kompletterande utbildningar inom bristyrkesområdena. Lärosäten,  Arbetsförmedling och regioner har samarbetat för att olika Snabbspår ska ge introduktioner till svenskt arbetsliv, samhällsförståelse och språkutbildning. Akademiker lär sig svenska snabbare om de vistas i ett akademiskt sammanhang och samtidigt gör praktik. Aspirantutbildningen och Korta vägen, vid Malmö universitet, har visat sig vara  framgångsrika metoder för snabbare integration av akademiker med utländsk examen.  

Vi har lärt en läxa…Lärosäten Syd, Arbetsförmedlingen, Region Skåne, kommunerna och Länsstyrelsen efterlyser fortsatt samarbete för att koordinera insatser och för att stödet till individer ska bli så bra som möjligt. En viktig ingång är lärosätenas studievägledare och projektet NYAK. 
Se vidare Kartläggning av hinder.

Ändå återstår en hel del.
—Fler lärosäten ska kunna ge kompletterande utbildning med digitaliserade moment så fler kan delta oavsett var man bor.
—Validering av formell och reell kompetens blir en omfattande uppgift för lärosätena framöver.
—Lärosäten får examinationsrätt för SFI kurser för akademiker.
—Regeringen ger medel för förberedande utbildningar vid lärosätena som fokuserar på språk, digitalt lärande och vetenskapligt förhållningssätt.

Ytterst handlar det också om oss själva. Vi behöver bli mer flexibla och nytänkande hur vi tar tillvara individens kompetens och anpassar kostnadseffektiva utbildningar till olika individers behov.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *