Tapio Salonen: Vårt samhällsengagemang är på allvar

Tapio SalonenI mitt uppdrag som vicerektor för samhällsutmaningar får jag ibland frågan vad uppdraget innebär. Mitt arbete ska förstås mot bakgrund av vårt lärosätes ambitioner av att verkligen mena allvar med att vara samhällsengagerat och bidra till en mer sammansatt och fördjupad förståelse av samtidens utmaningar.

I vår nyligen antagna strategi, där vi har identifierat våra viktigaste utvecklingsområden fram till år 2022, står det att ”Malmö universitet bidrar till ett hållbart och mer jämlikt samhälle genom forskningsbaserad kunskap, kritisk reflektion och handlingskraft”. Detta knyter också väl an till en av de tre grundpelarna i den pågående styr- och resursutredningen (Strut), nämligen om lärosätenas samhällsansvar. Syftet med utredningen är att utveckla styrningen av de svenska lärosätena för att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation som kan svara mot de samhällsutmaningar vi står inför, i Sverige och globalt. Genom kunskapsutveckling och kunskapsförmedling förväntas akademin bidra till en hållbar samhällsutveckling.

Det känns bra att Malmö universitet redan har ett uttalat fokus på samhällsutmaningar. Mitt eget arbete inom området, som vicerektor och forskare, har hittills varvats med olika spännande uppdrag, som att hålla i de forskarnätverk som beviljats medel, dra igång vår seminarieserie ”Knowledge for Change” och representera lärosätet i olika sammanhang. En sak jag ständigt slås av är hur många samhällsengagerade kollegor det finns på Malmö universitet. Just nu bidrar vi i flera viktiga samarbeten.

Malmö universitet är exempelvis engagerat i Mistra Urban Futures, ett tioårigt nationellt forskningsprogram där vi sedan något år skapat en Skånenod med Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Malmö stad kring hållbar stadsutveckling. Förutom en handfull forskningsprojekt som sjösatts har tre paneler satts samman för att utveckla kunskap kring olika strategiska teman. Även om Skåne i många avseenden är en attraktiv region att bo och verka i finns det också många utmaningar när det gäller exempelvis integration och ojämlika levnadsvillkor. En särskild utmaning är att sammanställa det som forskningen hittills har visat och samtidigt göra kunskapen tillgänglig och praktiskt användbar.

Lärosätet deltar också i ett spännande lokalt utvecklingsarbete på Lindängen i Malmö för att försöka tackla frågor om ojämlika hälsovillkor i befolkningen. Det är samfinansierat av ett dussintal partners och från Vinnova.

Att uppnå mer jämlika hälsovillkor är inte lätt och projektets legitimitet och kunskapsgrund står och faller med skilda befolkningsgruppers engagemang. Detta arbete tar sin tid och kräver lyhördhet och förmåga från forskningen att möta människor på deras egna villkor. Vi har nu lyckats koppla på långsiktig forskning med bland annat två nyanställda doktorander. Min roll som ordförande i styrgruppen är att hålla samman det brokiga partnerskapet och stödja de projektanställda att driva på dessa spännande men spröda participatoriska processer.

Det här är bara ett par exempel på forskningsprojekt som ligger i linje med styr- och resursutredningens fokus på att utveckla styrningen så att högkvalitativ forskning kan leda till samhällets utveckling och välfärd. För detta krävs inte bara solid forskning utan också mod och engagemang från oss forskare att delta i olika samhällsprocesser, eller hur?

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *